SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat. För att besvara frågeställningarna har vi utöver intervjuerna använt oss av tidigare forskning för att synliggöra olika aspekter av lek och lärande.  Empirin bygger på intervjuer med fem olika pedagoger i förskolan och resultatet i vår studie är kategoriserat i underrubriker utifrån vad pedagogerna talar om i intervjuerna. Det framkommer i studien att pedagogerna anser att leken är viktig och att den har en stor betydelsefull del i barns utveckling, där de kan lära sig att kommunicera och förstå sin omvärld. Det framgår även av vår studie att lek och lärande är två begrepp som är oskiljaktiga i förskolans verksamhet. En annan viktig aspekt som framkommer är att barn ses som sociala och kompetenta att vara medskapare av sin omvärld.     Nyckelord: Lek, lärande, pedagoger, utveckling, fantasilek, rollek, låtsaslek

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö. / Program: Lärarutbildningen

<p>I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.</p>

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.

The study which has been made is a qualitative observational study where play forms and participation of adults were observed in two preschools. The word play is defined in the study with an “as-if” –nature based on Knutsdotters definition which differs play and activities from each other. The observed play form has been analyzed according to the concept of imitation and imagination play. To get a complete base of the study a few children on some occasions drew what they played or would like to play. Through photographs of these drawings and how the children described and explained what they drew a connection could be made with the children’s play forms. The children take in what adults and other children do and use it in their play forms, which this study clearly shows. Through the social cultural perspective that has been used in this study we can see that learning often occurs through interaction with communication. That children who interact with adults through communication learns how the surrounding world functions, how thinking patterns and actions works. It would appear, however, to be a series of complex problems around the adults’ participation in play. In one of the preschools the adults’ were playing with the children but in the second preschool the adults ‘were too busy with activities so the children would play on their own without adult interruption between them. Through this study it has also been revealed that there are different kinds of distractions that interferes with children’s play and that there generally is a lack of respect for children’s play, an example of this is the continued interference from the preschools staff. Examples of interferences that interrupt children’s play at the preschools are diaper changes, gatherings, lunch, snack breaks and other daily activities and routines.

Titel: Pedagogers och barns syn på fri lek - låtsaslek, roll-lek och fantasilek. Författare: Kaspar Svedenman Denna studie bygger på intervjuer med pedagoger och barn på en förskola. Metoden jag har utgått från är en etnografisk intervjustudie som baseras på en kvalitativ undersökning. Den har skett inomhus på en förskola. Barnen är i åldrarna 3 - 5 år. Syftet har varit att ta reda på barns och pedagogers syn på fri lek på en förskola. Fri lek definieras i det här arbete som fantasilek, roll-lek och låtsaslek. Resultatet synliggör att pedagogerna tycker att den fria leken är viktig för barnens sociala utveckling, kompetens och lärande. Pedagogerna framhäver även att deras roll har en påverkan liksom lärmiljön på den fria leken, medan barnen mer ser det som att leken leks och att det inte finns någon begränsning i tid och rum. Slutsatsen för studien är att den fria leken har en stor betydelse för barns utveckling, där de sociala färdigheterna och relationerna har en viktig funktion. Hur den fria leken ter sig påverkas av de olika yttre faktorerna såsom lärmiljön, lekmaterial samt pedagogers påverkan och medverkan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ”lärare i roll”- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling.Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte.Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ”heta stolen” samt bildsamtal.När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur. De fick också möjlighet att träna på Knutsdotter Olofssons fastställda lekregler och blev bättre på att samarbeta. Att vi deltog som ”lärare i roll” gjorde fantasiäventyret mer demokratiskt samt bidrog till att alla deltog i samma fantasi vilket gjorde fantasiäventyret mer spännande.

Denna studie är ett utvecklingsinriktat arbete som använder aktionsforkning som metod för att utveckla lärmijön i förskolan. Fantasilek och konstruktionslek hanteras ofta separat, men i vår studie avser vi i stället använda en kombination genom att fokusera på den tredje pedagogen, det vill säga lärmiljön. Syftet är att dokumentera och utvärdera ett aktionsforskningsprojekt med målet att förändra förutsättningarna för barnens lek på en förskola, så att avdelningens barn kan känna sig välkomna, trygga och därmed vill leka i rummet. I aktionsforskningsprojektets båda aktioner användes loggbok, observationer och reflektionsmöten för att dokumentera processen. Resultatet visar att lärmiljön i rummet Gläntan utvecklades genom de båda aktionerna. Kombinationer av konstruktions- och fantasilek kom till uttryck i barnens lek. Dessutom såg alla deltagare att barnen tycktes känna sig trygga och säkra i sina lärmiljöer. Viktigt i den här typen av aktionsforkningsprojekt är att även personalen ges tid för reflektion tillsammans med studenterna och att hänsyn tas till förskolans planering av verksamheten.

Syftet med denna studie var undersöka vilka arbetsmetoder och redskap förskollärare använder för att stötta barn genom lek i förskolans verksamhet. Vi redogör för tidigare forskning om hur lek används i olika situationer för att stötta barn, men även hur barn och vuxna kan ha olika synsätt på vad lek innebär och dess syfte. Vårt metodval för att undersöka detta var att använda oss av kvalitativa intervjuer som var onlinebaserade. I intervjuerna deltog tio förskollärare. Anledningen till att vi undersökte lek som arbetsmetod till examensarbetet var att vi upplevde att det fanns en osäkerhet och ett behov från förskollärare om hur lek kan användas och i vilka situationer. Resultatet visar att förskollärare tillämpar olika arbetsmetoder och redskap i sitt arbete för att stötta barn genom lek i flertalet situationer. Vi sammanställde respondenternas exempel och erfarenheter och dessa kan användas av förskollärare som upplever ett behov av att få inspiration om hur lek kan användas.  Vi har även sammanställt och jämfört tidigare litteratur med studiens resultat för att se hur leken framställs och hur den har använts för att stötta barn i olika situationer. Utifrån ett vuxet perspektiv diskuterar vi även hur barn använder leken och jämför detta med tidigare forskning för att ge läsaren en förståelse till tolkande reproduktion.

Syftet med studien är att lyfta fram olika aspekter av förskollärares erfarenheter av att delta i barns fantasilek. Studien avser även att undersöka hur förskollärare blir och är delaktiga i barns fantasilek, samt hur detta påverkar hur lärandet tar sig uttryck. Tidigare forskning har visat att förskollärare sällan intar en roll i barns fantasilek. Detta trots deras uppfattning om lekens betydelse för att ta del av barns tankar, idéer och intressen samt utvecklandet av deras fantasi. Hur förskollärare väljer att förhålla sig till barns fantasilek påverkar utvecklandet av fantasileken och det lärande som möjliggörs samt hur förskollärarna kan närma sig barns perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet som framkom genom intervjuerna analyserades utifrån von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion av George Herbert Meads teori om människors intersubjektivitet. I resultatet framkom att det finns en rädsla hos förskollärare att störa barns fantasilek i deras försök att bli delaktiga i den. Samtidigt visade resultatet att förskollärare ser deras delaktighet i fantasilek som en möjlighet att utvidga lärandet i leken. Det finns en stark ambition hos förskollärare att komma nära barns perspektiv, vilket studien visar att deras deltagande i fantasileken ger stora förutsättningar för. Resultatet visade att förskollärares delaktighet i barns fantasilek fordrar en lyhördhet hos förskollärarna, vilket kan kallas en fingertoppskänsla. / The purpose of the study is to highlight different aspects of preschool teachers' experiences of participating in children's imaginary play. The study also intends to investigate how preschool teachers become a part of and participate in children's imaginary play, and how this affects how learning is expressed. Previous research has shown that preschool teachers rarely take a role in children's imaginary play. This is despite their perception of the importance of play to take part in children's thoughts, ideas and interests and the development of their imagination. How preschool teachers choose to relate to children's imaginary play affects the development of imaginary play and the learning that is made possible, as well as how preschool teachers can approach children's perspectives. The study was conducted with the help of semi-structured interviews with six active preschool teachers. The results that emerged from the interviews were analyzed based on von Wright's (2000) pedagogical reconstruction of George Herbert Mead's theory of human intersubjectivity. The results showed that there is a fear among preschool teachers of disturbing children's imaginary play in their attempts to participate in it. At the same time, the results showed that preschool teachers see their participation in imaginary play as an opportunity to expand learning in play. There is a strong ambition among preschool teachers to get close to children's perspectives, which the study shows that their participation in the imaginary play provides great conditions for. The results showed that preschool teachers' participation in children's imaginary play requires a sensitivity on the part of preschool teachers, which can be called a fingertip feeling.