SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat. För att besvara frågeställningarna har vi utöver intervjuerna använt oss av tidigare forskning för att synliggöra olika aspekter av lek och lärande.  Empirin bygger på intervjuer med fem olika pedagoger i förskolan och resultatet i vår studie är kategoriserat i underrubriker utifrån vad pedagogerna talar om i intervjuerna. Det framkommer i studien att pedagogerna anser att leken är viktig och att den har en stor betydelsefull del i barns utveckling, där de kan lära sig att kommunicera och förstå sin omvärld. Det framgår även av vår studie att lek och lärande är två begrepp som är oskiljaktiga i förskolans verksamhet. En annan viktig aspekt som framkommer är att barn ses som sociala och kompetenta att vara medskapare av sin omvärld.     Nyckelord: Lek, lärande, pedagoger, utveckling, fantasilek, rollek, låtsaslek

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna. Pedagogerna menar att det är viktigt att delta ileken, att miljön bör vara inspirerande och att leken har stor betydelseför barnens utveckling.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt. Vi har bedrivit våra observationer utifrån den kvalitativa metoden.RESULTAT: I våra observationer förekom det maktkamp till en viss grad där barn somansågs ha en hög status lättare fick bestämma lekens regler medan barn utanför lekgruppen hade det svårare att ansluta sig till de andra barnen. Vi fick även inblick i hur barnen organiserar sina egna lekar och samspelar med varandra. Vi såg att vissa barn organiserade sina lekar utefter sina egna erfarenheter.

Syftet i denna studie var att undersöka hur barn konstruerar genus i den fria leken på förskolan. Studien var av kvalitativ karaktär och utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Observation av barn i den fria leken var den valda metoden för datainsamling och denna registrerades med hjälp av observationsschema och ljudinspelning. Resultatet visade att barnens konstruktion av genus kom till uttryck i lekrollerna genom barnens olika sätt att använda kropp, röst, uttalanden och handlingar beroende på lekrollernas kön. Dessutom visade resultatet att genus konstruerades på olika sätt i barnens förhandlingar utifrån kläder, hårlängd, sättet att prata, användande av nikotin och vänlighet. Slutsatser vi dragit utifrån diskussionen av resultatet är att genus är föränderligt och att denna förändring sker i social interaktion mellan människor.

Studiens syfte är att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka ställningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar? I litteraturgenomgången belyses olika begrepp och aspekter som är relevanta för studien såsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lärande. Här presenteras också autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet när det gäller lek och samspel. Svårigheter som gäller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa områden är viktiga förutsättningar för lek och samspel. Den metodansats jag är inspirerad av är hermeneutiken. Metoden jag har använt är kvalitativ intervju och informanter är sju elever med diagnoserna Asperger syndrom och hög-fungerande autism i åldrarna 11-19 år, som alla går i specialanpassade verksamheter. Studiens resultat visar på mycket olika erfarenheter av lek och samspel. Vissa elever ger uttryck för ett avståndstagande och ett tydligt undvikande av gemensam lek, i samstämmighet med flera tidigare studier. Andra elever berättar om att de till viss del deltagit i interaktion med andra men samtidigt haft en önskan om ett större deltagande. Några elever ger uttryck för att ha deltagit mycket i olika former av låtsas-lek och älskat det.

Titel: Pedagogers och barns syn på fri lek - låtsaslek, roll-lek och fantasilek. Författare: Kaspar Svedenman Denna studie bygger på intervjuer med pedagoger och barn på en förskola. Metoden jag har utgått från är en etnografisk intervjustudie som baseras på en kvalitativ undersökning. Den har skett inomhus på en förskola. Barnen är i åldrarna 3 - 5 år. Syftet har varit att ta reda på barns och pedagogers syn på fri lek på en förskola. Fri lek definieras i det här arbete som fantasilek, roll-lek och låtsaslek. Resultatet synliggör att pedagogerna tycker att den fria leken är viktig för barnens sociala utveckling, kompetens och lärande. Pedagogerna framhäver även att deras roll har en påverkan liksom lärmiljön på den fria leken, medan barnen mer ser det som att leken leks och att det inte finns någon begränsning i tid och rum. Slutsatsen för studien är att den fria leken har en stor betydelse för barns utveckling, där de sociala färdigheterna och relationerna har en viktig funktion. Hur den fria leken ter sig påverkas av de olika yttre faktorerna såsom lärmiljön, lekmaterial samt pedagogers påverkan och medverkan.

Children’s play has been a recurring theme throughout the history of picture books for children,  perhaps because of its utter relevance in young children’s lives. Pija Lindenbaum and Emma  Adbåge are two authors of Swedish contemporary picture books who often explore depictions of  play. The aim of this thesis is consequently to study depictions of children’s play in Lindenbaum’s  Vi måste till jobbet (2019) and Adbåge’s Gropen (2018), and if the depictions can be interpreted  as possibly empowering or subversive for the playing characters. With Play theory as a theoretical  ground and useful concepts for picture book analysis, the aim is to compare these two picture  books and how they each portray play.    The results of the study show that Lindenbaum and Adbåge, each in their own way, explore both  different depictions of play as well as the potential for empowering and subversive feelings for the  playing child. In Lindenbaum’s case we see a depiction of pretend play and its mental evolution in  children aged 3 to 8, as well as an acclaim to children’s playrooms as safe and potentially  liberating play arenas. Whereas Gropen is more of a conflict-oriented work, Adbåge also defends  children’s own spaces for play and the empowering feeling these arenas bring the playing children  in being free from adult interference.

Denna essä avser att uppnå en djupare förståelse om vad barns fria lek och fysiska lek innebär i förskolan och på vilket sätt fysisk lek bidrar till barns lärande och värdegrundsarbete, genom reflektioner med hjälp av mina erfarenheter och vetenskapliga teorier. Fokus riktas mot barnens inomhuslek. Till denna essä används Lev S Vygotskijs teorier om barns lärande och utveckling samt fantasi och kreativitet. William Corsaros teorier om barns kamratkulturer används för att reflektera över barnens finess i hur de anpassar sig efter förskolans regler. Förutom detta används två lekperspektiv för att fördjupa förståelsen av barns fysiska lek.   Förskolan omfattas av den fria leken där den karakteriseras av att den erbjuder barnen fria val att välja lek, lekkamrater och vilket material som ska användas i leken. Enligt min erfarenhet har jag dock upplevt att fri lek inte är så fri som det låter. Därför kommer jag att undersöka pedagogiska aspekter av den fria leken. Fysisk lek utmanar och väcker pedagogiska frågor och farhågor bland pedagoger i förskolan. Mina reflektioner har fått mig inse att friheten i barns lek är komplext och kräver kritisk reflektion av mitt och andra pedagogers förhållningssätt inför frågor som uppstår vid fysisk lek. Detta har lett mig till förståelsen att fysisk lek har en stämpel som frambringar negativa associationer. Dessa negativa associationer inverkar på hur pedagoger bemöter barn i den fysiska leken. Till exempel frambringar ”bråklek” associationer till allvarligt bråk som leder till konsekvensen att pedagogen avbryter leken. Denna insikt har bidragit till att jag undersökt andra benämningar på fysisk lek vilket fått mig att se vad som sker bortom det som är synligt i barns fysiska lek.    Med nyfikenhet och respekt för barns intresse för att leka fysiska lekar har jag insett hur givande fysiska lekar kan vara för barnen. För att fysiska lekar ska bli givande för barnen behöver pedagogerna ge dem rätta förutsättningar i leken. / This essay intends to achieve a deeper understanding of what children's free play and physical play means in the preschool and in what way physical play contributes to children's learning and value-based work, through reflections using my experiences and scientific theories. The focus is on the children's indoor play. Lev S Vygotsky's theories on children's learning and development as well as imagination and creativity are used for this essay. William Corsaro's theories of children's peer cultures are used to reflect on the children's finesse in how they adapt to the preschool's rules. In addition to this, two play perspectives are used to deepen the understanding of children's physical play. The preschool is embraced by the free play in which it is characterized by the fact that it offers children free choices to choose play, playmates and which material to use in the play. In my experience, however, I have experienced that free play is not as free as it sounds. Therefore, I will examine the educational aspects of free play. Physical play challenges and raises pedagogical issues and concerns among educators in preschool. My reflections have made me realize that freedom in children's play is complex and requires critical reflection of my and other pedagogues’ attitudes to issues that arise during physical play. This has led me to the understanding that physical play has a stamp that gives rise to negative associations. These negative associations affect how educators encounter children in the physical play. For example, gives “play fighting”rise to associations with serious fighting leading to the consequence that the educator interrupts the play. This insight has helped me to see into other names of physical play which made me see what happens beyond what is visiblein children's physical play. With curiosity and respect for children's interest in playing physical play, I have realized how rewarding physical play can be for the children. For physical play to be rewarding for the children, the educators need to give them the right conditions in the play.