No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ”lärare i roll”- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling.Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte.Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ”heta stolen” samt bildsamtal.När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur. De fick också möjlighet att träna på Knutsdotter Olofssons fastställda lekregler och blev bättre på att samarbeta. Att vi deltog som ”lärare i roll” gjorde fantasiäventyret mer demokratiskt samt bidrog till att alla deltog i samma fantasi vilket gjorde fantasiäventyret mer spännande.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer i grupp för att samla empiri till mitt utvecklingsarbete. Resultatet baserades dels på deras reflektioner om lärandet i pedagogiskt drama men utgick även från deras minnen utifrån tre lektioner från temat som jag ovan beskrev. I dessa lektioner använde jag mig av dramatisering, pedagogiska rollspel och lärare i roll metoden. Resultatet har analyserats utifrån Vygotskijs teorier om lärande och utveckling. Slutsatser som jag kommit fram till i min undersökning är att det finns olika aktivitetsdimensioner i lärandet som man pedagog bör ta hänsyn till för att lärandet ska bli bärande över tid i pedagogiskt drama. Eleverna mindes bäst när både de själva och pedagogen var aktiva i roller. Andra viktiga faktorer i lärandet över tid visade sig vara delaktighet, emotionell färgning och verklighetsanknytning.

No description available.