SAMMANFATTNING Carina Helgesson & Christina Henningsson Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek En studie om hur barns lek kan utvecklas The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play A study of how children’s play can develop Antal sidor: 34 Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek. Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Carina Helgesson & Christina Henningsson</p><p>Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek</p><p>En studie om hur barns lek kan utvecklas</p><p>The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play</p><p>A study of how children’s play can develop</p><p>Antal sidor: 34</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek.</p><p>Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt</p>

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt det sker röstförändringar under barns fria rollekar, om det finns några genusskillnader i dessa eventuella röstförändringar samt vilken betydelse röstförändringarna har för barns lek- och språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder på att barn förändrar sina röster vid fri rollek då de går in i en annan roll och talar som den aktuella rollen kräver. Röstförändringarna kan bestå av olika dialekter, tonfall och tonlägen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fått fram är att pojkar är mer högljudda och använder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförändringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vår undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna. Genom att barnen går in i olika slags roller avancerar de sitt språk för den specifika rollen, vilket i sin tur leder till att deras språk utvecklas. En praktisk-pedagogisk slutsats av arbetet är att man som lärare bör ta vara på och stimulera den fria leken, då barnen genom sådan aktivitet vågar variera och laborera med sitt språk.

<p>I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.</p>

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur miljön påverkar barnen i deras lek. Vi valde att göra studien på två olika avdelningar i södra Sverige. Barnen vistas dagligen i samma rum och under samma tid och vi ville undersöka vilka lekar som blir möjliga i rummen och varför? Hur kan vi då analysera tid och rum ur ett maktperspektiv? Vilka möjligheter och hinder kan rummen då skapa? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av två metoder: intervju av pedagoger och observationer av barn i deras lek. Vårt insamlade material analyserade vi ur ett maktperspektiv. Resultat och slutsats visar att miljön inte är likvärdig på båda avdelningarna ger olika förutsättningar för barns lek. Resultatet visar även att rum och tid har makt i barnens vardag samt att makt inte är konstant utan den förflyttar sig i verksamheten. Vidare har analysen visat att rummets utformning och möblers placering antigen skapar hinder eller förutsättningar. Pedagogernas medverkan i studien skapade en helhetsbild av avdelningarnas miljö. Studien har även visat att det finns en medvetenhet hos pedagogerna kring hur miljön är och hur de vill att den ska vara. Vi hoppas studien kan vara ett diskussionsunderlag för alla som är intresserade av förskolan.

Syftet med studien är att undersöka pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken.Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter.Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning. Studien har visat att det finns ytterst små skillnader på pedagogernas arbetssätt. Skillnader finns även på miljön inne- och ute. Trots skillnaderna vi sett har avdelningarna samma förutsättningar att stimulera barnen genom lek.

In this scientific essay, I investigate how pedagogues are affected by working with the method of family stories, which the principal has decided that all young children´s departmens shouldwork with. The method includes many parts and is tightly controlled. What are the possibilities and limitations of the method? I start by designing the method through selfexperienced examples and then describe it briefly. I gather my empirical data by talking to pedagogues at the preschool where I work, talking to children and observing pedagogues and children. Previous conversations in various contexts with other pedagogues in the preschool area are also included in the documentation. I write in the field of practical knowledge and power and judgment become part of the survey. Who has the power over the methods we use and how they are used? Methods with strict control remove the possibility of using our judgment. I reason around these questions together with theories and my empirical data. Writing is part of the research process. I thematize the discussion with the empirics and theories by relating to the following: thoughts about the method in general, about cooperation with families, about the method as language development, play development, as support in the transition to the next department and what happens when reality goes beyond the manual. I have gained an in-depth understanding of how the method can be used and the importance of pedagogues knowing the theories behind the method but also their own practice theory. The family stories as a method contain great opportunities for many good pedagogical efforts if the pedagogue knows the theory behind the method, uses his own knowledge and is allowed to make decisions about the design with his own judgment. If, on the other hand, the description is perceived and used as a manual, the judgment is disconnected and there is a great risk that it will only be an action that does not lead to any development. The pedagogues must also relate to the needs of their own unique group of children and adapt the method accordingly.