BakgrundDet finns olika sorters lek och rollek är en av dem. Rolleken kan förekomma i förskolansverksamhet eller hemma hos barnet. Under rolleken utvecklar barnen lekkunskaper så somturtagande, sociala samspel och kommunikation. Lekrollen kan delas upp i olika kategoriersom är fiktiva respektive verklighetsbaserade. Förskollärarna har en viktig roll iförskolebarnens utveckling och vardag genom att främja barnens lekmiljöer och kreativitet irolleken.SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka förskolebarns rollek och vad förskollärarna har föruppfattningar och förhållningssätt när det gäller barns utveckling genom denna lekform.MetodStudien är gjord med en kvalitativ metod där redskapen intervju och observation har använts.Datamaterialet samlades in genom fyra intervjuer, en grupp intervju och tre enskildaintervjuer på tre förskolor och tjugo observationer på två olika förskolor.ResultatResultatet visar både förskollärares likheter och olikheter i synsätt på och förhållningssätt tillrollek, barnens lekmiljö och hur de arbetar med rollek i förskolan. Vidare visar resultatet hurbarnen visar och använder sig av lekkunskaper i rolleken, hur deras lek påverkas av deraslekmiljö och hur barnens rollekar varierar. Att barn rolleker är något som sker väldigt ofta påförskolan och det som påverkar rolleken främst är lekmiljön, lekmaterialet och barnenslekkunskaper. Förskollärarnas kunskaper kring barns rollek har en stor påverkan på rolleken.Då en förskollärare som har mängder med kunskaper kring vad barn utvecklar i rolleken ochvet hur hen skall använda den här kunskapen, kan på så sätt utveckla och skapa en lekmiljö påförskolan som främjar barnens lek.

<p>Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.</p><p>Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken.</p><p>Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg.</p><p>Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.</p>

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek. Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken. Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan.

SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat. För att besvara frågeställningarna har vi utöver intervjuerna använt oss av tidigare forskning för att synliggöra olika aspekter av lek och lärande.  Empirin bygger på intervjuer med fem olika pedagoger i förskolan och resultatet i vår studie är kategoriserat i underrubriker utifrån vad pedagogerna talar om i intervjuerna. Det framkommer i studien att pedagogerna anser att leken är viktig och att den har en stor betydelsefull del i barns utveckling, där de kan lära sig att kommunicera och förstå sin omvärld. Det framgår även av vår studie att lek och lärande är två begrepp som är oskiljaktiga i förskolans verksamhet. En annan viktig aspekt som framkommer är att barn ses som sociala och kompetenta att vara medskapare av sin omvärld.     Nyckelord: Lek, lärande, pedagoger, utveckling, fantasilek, rollek, låtsaslek

<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan.</p>

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt det sker röstförändringar under barns fria rollekar, om det finns några genusskillnader i dessa eventuella röstförändringar samt vilken betydelse röstförändringarna har för barns lek- och språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder på att barn förändrar sina röster vid fri rollek då de går in i en annan roll och talar som den aktuella rollen kräver. Röstförändringarna kan bestå av olika dialekter, tonfall och tonlägen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fått fram är att pojkar är mer högljudda och använder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförändringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vår undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna. Genom att barnen går in i olika slags roller avancerar de sitt språk för den specifika rollen, vilket i sin tur leder till att deras språk utvecklas. En praktisk-pedagogisk slutsats av arbetet är att man som lärare bör ta vara på och stimulera den fria leken, då barnen genom sådan aktivitet vågar variera och laborera med sitt språk.

Pedagoger besitter många erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för är vilka tankar och erfarenheter pedagoger har på barns rollek. Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill även se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger. Våra resultat tyder på att i rollek ligger det en värdefull pedagogisk potential för utveckling av barns kommunikationsfärdigheter. Vi har gjort observationer av rollek i två olika barngrupper och intervjuer med pedagoger. Utifrån vår frågeställning visar resultatet bl.a. att•Rolleken kan vara både en styrd lek och en fri lek. I den styrda leken har pedagogerna en möjlighet att fånga upp och få alla barnen engagerade och känna sig delaktiga i rolleken. I den fria leken går barnen in i olika roller, i dessa roller lever barnen ut sina tankar och känslor och bearbetar saker de varit med om. •Genom både den styrda och den fria leken lär sig barnen att kommunicera och samspela med varandra.•Pedagogerna engagerar sig gärna i barnens fria lek och deltar då på barnens villkor. Pedagogerna styr inte barnens rollekar, men de finns alltid i närheten. •Rollekar kan vara ett positivt hjälpmedel för barn med språksvårigheter att komma igång med sin språkinlärning och med sin interaktion med andra barn. Nyckelord: Pedagoger, förhållningssätt, rollek, kommunikation

BakgrundUtifrån den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar också att rolleken ger barnen möjlighet att testa på olika roller och detta främjar barnens identitetsutveckling då de så småningom hittar sig själva med hjälp av den här leken.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, där nio intervjuer genomfördes med respondenter på två förskolor i Halland och två förskolor i Småland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 år och 30 år.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en påverkan på deras liv. Det påverkar hur de blir som medmänniskor, det hjälper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och därigenom hittar barnen sig själva. Det framkom också att pedagogerna anser att genom att testa olika roller får barnen möjligheten att hitta sig själva och bli medvetna om vem dem är. Resultatet visar att de vanligaste rollekarna som förekommer utifrån pedagogernas uppfattningar är familjeleken andra lekar där barnen imiterar och identifierar sig med djur eller fiktiva roller så som Spiderman och Batman är också vanligt förekommande. / Program: Lärarutbildningen

Många barn leker rollekar en stor del av sin tid på förskolan. Om du lyssnar noga kan du höra att de använder sig av ett speciellt grammatiskt språk. Barnen byter tempus och använder ömsom presens och preteritum. När och hur byter barnen tempus, samt om det är någon skillnad på flickor och pojkars sätt att byta tempus i rolleken, är frågor som jag har studerat. Genom ett flertal observationer, främst med videons hjälp, har jag konstaterat att barnen använder presens när de är i lekrollen t.ex. mamma i en familjelek. Preteritum används när barnen regisserar leken, kommer med förslag på vad som ska hända. Jag har inte kunnat märka någon speciell skillnad på flickor och pojkars tempusbyten i rolleken.