Syftet med studien var att undersöka hur bolleken utformade sig under elevers fria lek på två olika fritidshem i södra Sverige. I studien deltog totalt 48 elever, 20 av deltagarna var flickor och 28 var pojkar och samtliga deltagare tillhörde årskurs ett. Deltagarna i studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och studien har tagit sin utgångspunkt från den kvalitativa forskningsstrategin, med inspiration från etnografin som forskningsmetod. Studiens empiri kommer från deltagande observationer av elevers bollek. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visade att bolleken skilde sig om en vuxen var med som deltagare. Beroende på tidpunkt och omgivande miljö varierade bollekandet bland eleverna som observerats. Bolleken förekom i olika varianter, oftast på konstruerade platser som var avsedda för viss typ av bollek, till exempel i bandyrinken eller på fotbollsplanen.

Att lärare använder bollar i undervisningssammanhang är något som gjorts under en lång tid. Bollanvändandet har lett till att bollaktiviteter är den mest förekommande aktiviteten i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Studier visar på att det är problematiskt hur ofta bollaktiviteter används i undervisningssammanhang, men även annan problematik relaterat till kön, tävling och utanförskap. Det saknas dock kunskap kring gymnasieelevers syn på bollaktiviteter, samt dess användande i ämnet idrott och hälsa. Den här studien syftar därför till att undersöka gymnasieelevers inställning till bollaktiviteter, samt ifall deras svar kan påverkas av olika bakgrundsfaktorer. Utifrån syftet valdes en kvantitativ ansats med hjälp av en enkät att undersöka gymnasieelevers inställning till bollsporter och bollekar samt dess användande i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. 184 av 217 gymnasieelever ifrån åtta olika klasser och tre olika skolor gav sitt samtycke att delta i enkätundersökningen. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna tycker både om bollsport och bollek, samt tycker att aktivitetsformerna är ett bra innehåll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Trots detta förknippar merparten bollaktiviteter med att tävla. En anledning kan vara för att eleverna antingen anser sig bra på bollsport/bollek eller för att de upplever att de blir motiverade av de olika aktivitetsformerna. Eleverna vill även att bollaktiviteter inte ska vara könsuppdelade då flertalet ansåg att pojkar och flickor är lika bra på bollaktiviteter. Slutsatsen i studien är att det går utifrån gymnasieelevernas inställning till både bollsporter och bollekar tolka det som att de vill ha mer boll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Frågan som kvarstår är dock vilken typ av boll de vill ha mer av i så fall?