<p>Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogens roll och medvetenhet i utformningen av lekmiljön inomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Innan intervjuerna observerade vi själva de aktuella förskolorna och tog fotografier av lekmiljön för att få en konkret bakgrund att diskutera kring i intervjuerna. Resultat: Lekmiljön för pedagogerna innebär att den ska vara "inbjudande, lockande och tillåtande" när det gäller material och rum. Lokalerna upplevs av de flesta som för små i förhållande till barngruppens storlek. Pedagogerna vill gärna skapa ordning och lugn och ro i lekmiljön genom att styra både barngrupp och material. Barnens egen möjlighet till påverkan i lekmiljön är inte så stor. De förändringar som görs i lekmiljön genomförs av pedagogerna själva.</p>

Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogens roll och medvetenhet i utformningen av lekmiljön inomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Innan intervjuerna observerade vi själva de aktuella förskolorna och tog fotografier av lekmiljön för att få en konkret bakgrund att diskutera kring i intervjuerna. Resultat: Lekmiljön för pedagogerna innebär att den ska vara "inbjudande, lockande och tillåtande" när det gäller material och rum. Lokalerna upplevs av de flesta som för små i förhållande till barngruppens storlek. Pedagogerna vill gärna skapa ordning och lugn och ro i lekmiljön genom att styra både barngrupp och material. Barnens egen möjlighet till påverkan i lekmiljön är inte så stor. De förändringar som görs i lekmiljön genomförs av pedagogerna själva.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: ·         Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? ·         Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

Fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar sin fantasi, förmågan att lära och att kommunicera och samarbeta med andra genom lek (Skolverket, 2018). Som skolverket skriver är lek en viktig del påfritidshemmet. Verksamheten ska bidra till elevers lärande genom lek. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi förstått att leken ser olika ut på olika fritidshem. Vad som gör leken meningsfull, och vad som styr den. Vi är därför intresserade av vad verksamma fritidslärare har för erfarenheter av vilka faktorer som styr lekens sociala roll, betydelse och kvalité på fritidshemmen. Syftet med denna studie är att belysa fritidslärares erfarenheter av vilka faktorer som gör leken betydelsefull samt vad leken har för betydelse för sociala samverkan. Studien är kvalitativt inriktad och inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer, med fem verksamma fritidslärare från tre olika skolenheter.Resultatet visar att fritidslärarna anser att vuxenkontakten är en viktig faktor för att få en mer betydelsefull lek i verksamheten. Fritidslärarna menar att de som vuxna ska vara mer aktiva och ge bra förutsättningar till lek i verksamheten, då de vill att eleverna ska leka så länge som möjligt, oavsett ålder. Fritidslärarna menar att ledningen är en faktor som styr lekens kvalité, hur personaltätheten ser ut vilket också påverkar den tillgängliga tiden. Tid till planering och tid för eleverna, vilket fritidslärarna anser är begränsade, då det är stora barngrupper med lite personal. De anser även att miljön är en viktig faktor som påverkar kvalitén. Majoriteten av respondenterna har inte några egna fritidshemslokaler utan de delar den med den obligatoriska skolan, vilket gör att verksamheterna krockar. Samtliga fritidslärare anser att leken har en stor betydelse för det sociala samspelet mellan elever. De menar att det är i leken eleverna lär sig det sociala samspelet med varandra och det är något som de kommer att ha med sig livet ut.

<p>När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker. Jag märkte då att de äldre barnen valde könstypiska leksaker. Flickorna valde dockor medan pojkarna lekte med bilar. Jag har nu valt i detta arbete att forska vidare om barnens lek med betoning på lekmiljön.</p><p>Jag observerade barnen inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv. När jag observerade barnen tittade jag på vilket material barnen lekte med och med vilka barnen lekte. Jag intervjuade även pedagogerna på förskolan för att se hur de såg på barnens lek.</p><p>Det jag kom fram till med hjälp av observationerna, var att barnen oftast lekte könsuppdelat och om de lekte könsindelat så lekte de på olika sätt. Pojkarna och flickorna tränade även olika saker i sina lekar. Pojkarna tränade grovmotoriken med tanke på att de sprang, klättrade och utmanade varandra i sina lekar. Flickorna tränade mest finmotoriken i sina lekar då de pysslade, rörde i grytor och gjorde andra lugna aktiviteter.</p><p>Barnen leker med olika kamrater beroende på vilka som är på förskolan just den dagen. Därför lekte pojkar och flickor ibland tillsammans men oftast lekte de könsuppdelat; pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarna och flickorna använde alla rummen på förskolan. Detta för att det fanns lekmaterial som lockade båda könen.</p><p>Av intervjuerna fick jag veta att pedagogerna på förskolan inte arbetat utifrån ett genusperspektiv i verksamheten. När de t.ex. skapade lekmiljön utgick de ifrån barnen bästa istället för att försöka locka båda könen. Det visade sig dock att både flickor och pojkar lockades av lekmiljön på förskolan. Jag tycker därför att förskolan uppfyller det som står i likabehandlingsplanen.</p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka om lekmiljön, på förskolan, inomhus och utomhus påverkar barnens val av lekmaterial och lekkamrat ur ett genusperspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>Literature is telling us that children between five and six years old are more aware of the opposite sex than they were before. Children of this age also tend to know what kind of toys a boy should play with and what toys a girl will prefer. I choose to write about this phenomenon in the pre-school environment and if the children’s surroundings affect their choice for gender specific toys.</p><p>I have observed children between four and five years old in their play environment both inside the pre-school and also in their outdoor environment. My conclusion is that boys and girls most of the time play separate; girls like to play with other girls and boys likes to play with other boys. If boys and girls are playing together, they are playing in different kinds of ways, the girls are more likely to act like the “mother” during the games and the boys play the character of the “father”.</p><p>I have also interviewed the pre-schoolteachers to find out if they had thought about the gender perspective when they created the indoor and outdoor environments. I found out that they had adapted the pre-school environment for both boys and girls together. The children, despite sex, are attracted to the play environment in the pre-schools I have visited, so I think the teachers, although unaware of the gender perspective, have done a good job to create the facilities they have for both boys and girls.</p>

När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker. Jag märkte då att de äldre barnen valde könstypiska leksaker. Flickorna valde dockor medan pojkarna lekte med bilar. Jag har nu valt i detta arbete att forska vidare om barnens lek med betoning på lekmiljön. Jag observerade barnen inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv. När jag observerade barnen tittade jag på vilket material barnen lekte med och med vilka barnen lekte. Jag intervjuade även pedagogerna på förskolan för att se hur de såg på barnens lek. Det jag kom fram till med hjälp av observationerna, var att barnen oftast lekte könsuppdelat och om de lekte könsindelat så lekte de på olika sätt. Pojkarna och flickorna tränade även olika saker i sina lekar. Pojkarna tränade grovmotoriken med tanke på att de sprang, klättrade och utmanade varandra i sina lekar. Flickorna tränade mest finmotoriken i sina lekar då de pysslade, rörde i grytor och gjorde andra lugna aktiviteter. Barnen leker med olika kamrater beroende på vilka som är på förskolan just den dagen. Därför lekte pojkar och flickor ibland tillsammans men oftast lekte de könsuppdelat; pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarna och flickorna använde alla rummen på förskolan. Detta för att det fanns lekmaterial som lockade båda könen. Av intervjuerna fick jag veta att pedagogerna på förskolan inte arbetat utifrån ett genusperspektiv i verksamheten. När de t.ex. skapade lekmiljön utgick de ifrån barnen bästa istället för att försöka locka båda könen. Det visade sig dock att både flickor och pojkar lockades av lekmiljön på förskolan. Jag tycker därför att förskolan uppfyller det som står i likabehandlingsplanen. Mitt syfte med arbetet är att undersöka om lekmiljön, på förskolan, inomhus och utomhus påverkar barnens val av lekmaterial och lekkamrat ur ett genusperspektiv. / Abstract Literature is telling us that children between five and six years old are more aware of the opposite sex than they were before. Children of this age also tend to know what kind of toys a boy should play with and what toys a girl will prefer. I choose to write about this phenomenon in the pre-school environment and if the children’s surroundings affect their choice for gender specific toys. I have observed children between four and five years old in their play environment both inside the pre-school and also in their outdoor environment. My conclusion is that boys and girls most of the time play separate; girls like to play with other girls and boys likes to play with other boys. If boys and girls are playing together, they are playing in different kinds of ways, the girls are more likely to act like the “mother” during the games and the boys play the character of the “father”. I have also interviewed the pre-schoolteachers to find out if they had thought about the gender perspective when they created the indoor and outdoor environments. I found out that they had adapted the pre-school environment for both boys and girls together. The children, despite sex, are attracted to the play environment in the pre-schools I have visited, so I think the teachers, although unaware of the gender perspective, have done a good job to create the facilities they have for both boys and girls.

Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i Järvastaden, Solna. Visionen för Järvastaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av Järvastaden. En workshop samt en gåtur har genomförts med barn i åldern 10-11 år för att studera barnens visioner. En elektronisk enkätundersökning har även genomförts med Stockholms läns kommuner för att kartlägga kommuners arbete med barn i samhällsplaneringen. Idag planeras den täta blandstaden där blandningen av olika verksamheter och funktioner skapar liv och rörelse på gatan, i staden. De kvalitéer som värdesätts av barn i staden är gatan som lekmiljö samt naturen och lekplatsen. Att barn får vara med i planeringsprocessen och beskriva sina erfarenheter och kunskaper om närmiljön är viktigt då de är den grupp som framförallt använder och påverkas av utomhusmiljön. I Stockholms läns kommuner finns en uttryckt vilja att öka barns möjligheter till delaktighet i planeringen, det största hindret är dock bristande tid och den formella planprocessen.

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.

No description available.