No description available.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument. Dessa kompletterades även med ett samtal med en pedagog på vardera förskolan. Resultaten och analyserna visade att såväl miljön som pedagogernas förhållningssätt hade en inverkan på barnens lek. Lekmiljöernas utformning och tillgången till artefakter visade sig vara av avgörande betydelse för vilka lekformer barnen valde att leka i utomhus- respektive inomhusmiljön. Avslutningsvis fördes en diskussion om vilka faktorer som kan ha varit avgörande för barnens val av lek. Detta följdes av en konklusion där nya reflektioner och tankar lyftes fram kring förskolors skilda förutsättningar vad gäller miljön, där bland annat ekonomi lyftes fram som en avgörande aspekt för miljöernas utformning.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen. Dessa intressen ligger sedan till grund för planering, utvärdering, utveckling och utförande av den fysiska lärmiljön på förskolan.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare skapar lekmiljöer utifrån ett genusperspektiv i förskolan. Studien belyser även om det finns skillnader mellan förskollärarnas och barnskötarnas tankar kring genusarbetet av lekmiljöer. Materialet till studien samlades in genom intervjuer med deltagarna, dessa gjordes på plats på respektive förskola. Intervjuerna spelades in för att sedan efteråt transkriberas och analyseras på ett kvalitativt sätt utifrån en poststrukturalistisk teori. Genom användandet av en kvalitativ metod fick vi fram olika teman från intervjuerna.     Utifrån studiens resultat kom det fram att förskollärarna och barnskötarna berättar om lekmiljöerna på skilda sätt då fokuset hos barnskötarna låg mer på miljön i sin helhet och förskollärarna berättar mer utförligt om var barnen befann sig i miljön. Det framkom även att intervjudeltagarna berättar att de på respektive avdelningen inte jobbar kring kön, utan de utgår från barnens intressen och vad de ser att barnen leker med. Samtliga förskolor var precis i uppstarten med arbetet kring lekmiljöer då grupperna på avdelningarna förnyats efter sommarlovet. Något som vi även uppmärksammade var att samtliga av de deltagande uttryckte arbetet kring genus som svårarbetat och något som ständigt är under förändring samt är ett pågående arbete. Resultatet av denna studie har väckt ett intresse då vi upplever att det är ett ämne som behöver forskas vidare om och att det behövs mer vägledning i hur man ska arbeta kring genus.

Denna studie syftar till att analysera förskollärares skildring kring utformningen av lekmiljönanpassad för lek med dockor och hur denna kan bidra till konstruktion av genus i förskolan.Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin.Datainsamling har skett genom intervjuer med förskollärare, vilka dokumenterats medljudupptagning, samt fotografering av lekmiljöer som gemensamt utgjort grunden ianalysarbetet. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring lekmiljöns betydelse för barnskonstruktion av genus samtidigt som det även framgår att vissa förskolor arbetar med en mergenusmedveten pedagogik, vilket uppmärksammas i deras val av material, färger och leksaker.Av studiens resultat dras slutsatsen att många förskollärare är i behov av fortbildning inomgenusområdet, något som rektorer enligt förskolans styrdokument ska tillhandahålla.

Abstract Kokot, Maria. & Ljunghäger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan – möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool – possibility or obstacle?). Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vid genomförandet av vårt arbete har vi till största delen haft ett delat ansvar, både vad gäller litteraturen samt skrivandet. Några av kapitlen har vi skrivit var för sig och sedan har vi diskuterat, bearbetat och slutligen färdigställt arbetet gemensamt. Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om specialpedagogiska insatser påverkar lekmiljön på förskolan och i så fall på vilket sätt? Arbetet ger en bild av hur olika pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse. Vi ville med hjälp av enkätundersökningen kartlägga eventuella skillnader i miljöns utformning på de olika avdelningarna samt försöka få fram om skillnaderna hade någon effekt på barngrupperna, positiv eller negativ. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av vårt arbete visade på att miljöns utformning på förskolan har stor betydelse för hur en barngrupp fungerar, samt att den specialpedagogiska insatsen i förskolan är viktig och kan påverka. Nyckelord: förskola, lekmiljö, specialpedagogik Maria Kokot & Marie Ljunghäger Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lars Berglund

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö

Studiens syfte är att bidra med kunskap om lekmiljöer i fritidshem samt hur strukturer och förutsättningar får betydelse för hur lekmiljöer organiseras. För att begränsa undersökningen har endast inomhusmiljöer studerats. Studiens teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism. Det innebär en förståelse för att människor konstruerar mening genom samspel med andra individer, miljöer och det som sker i olika situationer. Vi formar således vår tillvaro och verklighet i samspel med andra. Fyra fritidshem har deltagit i undersökningen och jag har använt walk-and-talks, det vill säga promenader där informanterna har visat mig runt i deras miljö och berättat om den. Vid dessa tillfällen har även foton tagits och skisser gjorts på miljön. Fyra lärare och 14 elever har visat mig runti deras lokaler och berättat om sina lek- och lärmiljöer. Resultatet visar att det finns strukturer och förutsättningar som påverkar hur lärare skapar och organiserar lekmiljön på fritidshemmey. En stor påverkan är skolans dominerande roll.Lärarns har ganska starkt aktörskap i förhållande till eleverna som inte beskriver sig ha något eller väldigt lite aktörskap i hur lokaler möbleras, miljöer skapas eller vilket material som köps in. Eleverna beskriver att större aktörskap i vilka aktiviteter de väljer att ägna sig åt och där har även kompisar en stor påverkan i valen.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>