Denna studie syftar till att analysera förskollärares skildring kring utformningen av lekmiljönanpassad för lek med dockor och hur denna kan bidra till konstruktion av genus i förskolan.Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin.Datainsamling har skett genom intervjuer med förskollärare, vilka dokumenterats medljudupptagning, samt fotografering av lekmiljöer som gemensamt utgjort grunden ianalysarbetet. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring lekmiljöns betydelse för barnskonstruktion av genus samtidigt som det även framgår att vissa förskolor arbetar med en mergenusmedveten pedagogik, vilket uppmärksammas i deras val av material, färger och leksaker.Av studiens resultat dras slutsatsen att många förskollärare är i behov av fortbildning inomgenusområdet, något som rektorer enligt förskolans styrdokument ska tillhandahålla.

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg när man arbetar med frågor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjälp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lägre skolåldrarna. Frågan som jag ställer mig, är hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lägre skolåldrarna och vad som är viktigt att tänka på då jag använder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag även få svar på vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka.Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan påverka kommunikationen med barnen.I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, där jag har använt mig av en handdocka som verktyg. Jag har kopplat observationerna till fyra olika etik- och moralfrågor. I mina observationer har jag valt att undersöka hur barnen kommunicerar med dockan, samt om och i så fall hur denna kan användas för att skapa en förståelse. I slutet av uppsatsen kommer jag även att diskutera kring vad du som pedagog bör tänka på i ditt arbete med handdockan samt påvisa de fantastiska möjligheter som dockteater kan erbjuda.Jag har under min studie upptäckt att dockan fungerar som ett ypperligt verktyg i arbetet med etik och moral. Med hjälp av dockan har jag på ett lustfyllt sätt fått med mig barnen i diskussionerna kring mitt ämne. Jag har även stött på mindre positiva bitar under min studie, men dessa känner jag endast kan kopplas till mitt eget agerande och skulden kan inte läggas på dockan som ett verktyg. / This essay is a study about if the puppet can be used as a tool when you work with the questions of ethics and morality. My intention is to see if the puppet can be used as a tool to make a perceptive with issues connected to ethic and morality with children in pre-school. The starting point will be a short discussion about how ethic and morality are presented in the school environment of today. There will also be a discussion about the importance of the choice of the hand-puppet and how this can effect the communication with the children. In the second part of my study I’ll make a summery of my observations with the hand-puppet in a pre-school. The observations are connected to four different questions about ethic and morality. The major point in my observation is the communication between the puppet and the children, and if and how this can be used to solve different important issues. In the end I will pin point some significant issues of what you as an educationalist, should consider in your use off a hand-puppet. I hope this essay will open your eyes for the marvellous possibilities that lie in the wonderful world of the puppet-theatre.

The purpose of this study is to find out if dolls are used as an artifact in preschools for communication, language and identity development - based on previous research. It also examines the teachers' opinions about what a doll or puppet is. To be able to look in to this I sent out a survey with questions and got responses from 176 informants within the preschool. The result shows that dolls are frequently used by many preschool teachers, but around 40-50% had not taken part in any research or education on the subject. The result also shows that the teachers usually associates the word ‘doll’ with baby dolls”. Some conclusions I can see after this study is that the dolls place in the preschool is determined based on adults' opinions about it. The doll is often used as a communicative tool but not always consciously or with a basis in research. / Syftet med denna studie är att undersöka om dockor används inom förskolan som en artefakt för kommunikation, språk och identitetsskapande utifrån tidigare forskning. Den undersöker även pedagogers svar om vad en docka respektive puppet är. Detta behandlas genom svar på enkäter från 176 informanter inom förskolan varav 138 är utbildade förskollärare och 38 är utbildade barnskötare.    Resultatet visar att dockor används frekvent av många förskollärare och barnskötare men runt 40–50% har inte tagit del av forskning eller utbildning inom ämnet. Resultatet visar också att pedagogerna oftast tänker på dockan i form av bebisdockor vid ordet ’docka’. Några slutsatser jag kan se efter denna studie är att dockans plats på förskolan avgörs utifrån vuxnas åsikter om den. Dockan används ofta som ett kommunikativt redskap men inte alltid medvetet eller med grund inom forskning.

Reparationsvarv. Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan. Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida. Även om platsen kan anses för liten för sitt program, så är Beckholmen en unik möjlighet, och ursäkt, för att lägga en helt ny industribyggnad mitt i Stockholms hjärta. Mitt i vyn i Stockholms inlopp, skulle varvsindustrin visa att staden än idag hålls upp av människor som arbetar. Industrier och dess arbetare måste inte förpassas till förorten, utan dessa är kvaliteter som visar en levande stad, där liv man inte förväntar sig får synas och ta plats. Jag föreslår en permanent byggnad på Beckholmen. Permanent i den bemärkelsen att den ska definiera platsen med sin volym, men vara fri i sina rum. Flexibiliteten gör industrin anpassningsbar och tålig för förändring, men med fasta punkter att förhålla sig till. Tornet finns dels för volymens balans, men främst för bostäder för varvets personal. I liknelse med fyren står tornet synligt för södra Stockholm, utan att skämmas varken för sig själv eller sitt innehåll. / Beckholmen is an island, not always carefully threated by history. To fulfill new purposes and functions, the island has always been altered for new needs. Today is Beckholmen strongly marked by this treatment, and has transformed to be known as a very sensitive and fragile place, both in nature and exposure for Stockholm. Strong wills with different ambitions want to decide about Beckholmen’s future. There are different approaches amongst for example the city, Stadsbyggnadskontoret and Djurgårdsförvaltningen, about what qualities are most worth embracing. We have been asked to draw a ship yard for reparations at Beckholmen. The most natural approach for me was to let the island’s eventful history continue in to the future. Beckholmen is a unique possibility to build a brand new industrial building in the heart of Stockholm, and let it be shown that the city is carried by people who works. Why does an industry have to be deported to the suburbs, when it’s rather an indication of a living city?   I purpose a permanent building at Beckholmen. Permanent to define the site with its volume, but with flexible spaces within. The flexibility makes the industry adaptable to changes, but with some fixed part to relate. The tower is partly for the balance of the volumes, but mainly for residence of the shipyard staff. Alike a lighthouse it stands there visible for south of Stockholm, without being ashamed for either itself, or what it contains.

Detta examensarbete presenterar resultatet från en experimentell studie med syfte att undersöka sambandet mellan ventilation i kontor och smittspridning av luftburna virus och bakterier. Fokuset i studien har framför allt riktats mot coronaviruset och även avgränsats till att enbart studera omblandande-, och deplacerande ventilation under den experimentella delen. Studien genomfördes i ett testrum lokaliserat vid Högskolan i Gävle. Syftet för studien har varit att besvara hur exponeringen av luftburna smittämnen förändras i andningszonen när distributionen av tilluften ändras och om placering av smittkällan i sig har någon betydelse. Studien har även haft för avsikt att besvara vilken utav deplacerande eller omblandande ventilation som lämpar sig bäst vad gäller minimering av överföringssannolikheten från en smittad persons andning. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes spårgasmätningar och parallellt med spårgasmätningarna granskades även lufthastigheter och temperaturer på flera positioner i rummet. För omblandande ventilation undersöktes två olika riktningar på tilluftsstrålen, som valdes till vertikal och horisontell. För deplacerande ventilation undersöktes två olika inblåsningstemperaturer vilka var 21,3 ˚C och 16 ˚C. Resultatet av studiens experimentella del visade att deplacerande ventilation hade en mindre överföringssannolikhet vid jämförelse med omblandande ventilation. Detta då överföringssanolikheten låg på 0,3–0,5 % för omblandande och 0,1–0,3 % för deplacerande, vilket visar att deplacerande ventilation generellt varit på en lägre nivå oavsett position av smittkällan. Att deplacerande ventilation har en mindre benägenhet att sprida infektioner vidare bland olika individer i samma rum bekräftas också av flera tidigare artiklar som studerat ämnet. Då omblandande ventilation undersöktes visade studiens experimentella del att resultatet vad gäller riktningen på tilluftstrålen hade en inverkan på överföringssannolikheten. Den vertikala tilluftstrålen påverkade forceringen mellan de termiska dockor som placerades framför varandra, vilket resulterade i en minskning på överföringssannolikheten mitt emot de två olika positionerna där de infekterade dockorna satt. För bägge ventilationssystemen - förutom vid vertikal riktning på tilluftstrålen vid omblandande ventilation - visade avståndet mellan smittkällan och frånluftsdonet ha en effekt på smittspridningen. Detta eftersom överföringssanolikheten varit lägre vid placeringen mitt emot smittkällan och diagonalt från smittkällan vilket är ett större avstånd än vad positionering bredvid smittkällan är. Vad gäller deplacerande ventilation har placeringen av smittkällan visat effekt då överföringssannolikheten varit lägre vid placering av smittkällan närmare frånluftdonet samt att det minsta avståndet från smittkällan i det fallet haft lägst överföringssannolikhet. / This thesis presents the results of an experimental study with the aim to investigate the connection between ventilation in offices and spread of airborne viruses and bacteria. The focus is on coronavirus and this thesis only investigates mixed ventilation and displacement ventilation in the experimental part. The study is done in a full scale mook up room located in Högskolan i Gävle. The aim of the study was to answer how the exposure of airborne diseases change in the breathing zone when the distribution of supply air changes and if placement of the source of infection has any affect. The study also aims to investigate if displacement or mixing ventilation is the best choice to minimize transfer probability from an infected persons breath. Tracer gas measurements was done to answer the main questions. The tracer gas measurements were studied parallel to measurements of air velocities and temperatures on several positions in the room. For mixing ventilation, the measurements were done for two different directions of supply air jet, vertical and horizontal. For displacement ventilation measurements are done for two different temperatures on the supply air which was 21,3 ˚C and 16 ˚C. The results of the experimental part of this study showed that displacement ventilation had a lower transfer probability between an infected person and a non-infected person when compared to mixing ventilation. The transfer probability was 0,3 – 0,5 % for mixing ventilation and 0,1 – 0,3 % for displacement ventilation, which shows that displacement ventilation is generally at a lower level than mixing ventilation regardless of the position of the source of infection. The result in this thesis is like results found in the literature review which also shows that displacement ventilation has a lower tendency to spread infections between persons in the same room. The result for mixing ventilation regarding the direction of the supply air jet showed an impact on the transfer probability. The vertical supply air jet was affecting the force of the breath jet between the thermal manikin placed in front of each other, which is done as part of reduction in the transfer probability at the two different positions for the same direction of the supply air jet. For both ventilation systems – except for the vertical direction of the supply air jet in the case of mixing ventilation - the distance between the source of infection and exhaust diffuser has been shown to have an impact on the transfer probability. This means the transfer probability was lower at the location opposite the source of infection and diagonally from the source of infection, which is a greater distance than the location next to the source of infection. In terms of displacement ventilation, the location of the source of infection has shown an effect as the transfer probability was lower when the source of infection was placed closer to the exhaust diffuser and that the minimum distance from the source of infection in that case was the lowest.