En dockvrå är ett rum i förskolan som ofta är inrett med saker som finns i våra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgeråd, dockor och vagnar. Vi har under vår utbildning förstått att utformningen i förskolan är av stor betydelse för barns utveckling och lärande och då blivit nyfikna på hur dockvrån passar in i detta. Dockvrån är ett rum som har funnits sedan vi själva var små och vi har lagt märke till att innehållet inte har förändrats nämnvärt. Syftet som vi har med denna studie är att genom intervjuer undersöka vad personal på förskolan har för attityder till dockvrån utifrån ett genusperspektiv. För att få en djupare förståelse har vi även utgått från fyra frågeställningar. För att ta reda på vilka attityder som pedagogerna har om dockvrån i olika förskolor har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort på fyra verksamma pedagoger i två olika förskolor i Mellansverige. Resultatet visar på en saknad av genusmedvetenhet i de undersökta förskolorna. Med detta arbete har vi inte letat efter en sanning om hur den perfekta dockvrån ser ut. Vi har försökt få en djupare förståelse för vad pedagoger och deras arbetslag har för attityder om dockvrån samt hur barns lek och användande av dockvrån ser ut. Tack till vår handledare Cecilia som har ställt upp för oss och tack till våra informanter som gjort detta arbete möjligt.

Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: ·         Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? ·         Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

Syftet med denna experimentella studie var att undersöka hur genuskodade och genusinkluderande rum kan påverka pojkars och flickors fria lek. Dockvrå och byggrum som är starkt genuskodade rum i förskolan omformades till genusinkluderande och barns lek i dessa rum observerades före- och efter miljöernas omvandling. Utifrån insamlade data upptäckte vi att barn leker könsstereotypt i genuskodade rum. Efter omformningen av miljöerna till genusinkluderande har vi märkt att det könstereotypa sättet att leka blev mindre frekvent och utökades med mindre könsbundna lekmönster. Slutsatsen som vi har kommit fram till med hjälp av tidigare forskning och posthumanistiska perspektivet som vår teoretiska utgångspunkt är att den traditionella genuskodade miljöutformningen i svenska förskolor påverkar barns identitetsskapande samt möjligheter till erfarenheter och lärande i en negativ könsstereotyp riktning och bör därför ersättas med annat mer genusinkluderande alternativ.