Kvinnodominerade yrken är ofta förknippade med hög sjukfrånvaro och kvinnor visar sig ha sjuktal i nästan dubbelt så hög omfattning än män genom hela arbetsmarknaden. Det finns därmed ett behov av att undersöka könsskillnader i relation till kvinnors stigande sjuktal och således även undersöka vilka strukturer som kan ligga till grund för detta. Studiens syfte blir att med utgångspunkt i ett kvinnodominerat yrke, sjuksköterskeyrket analysera organisatorisk hälsa genom att jämföra och analysera tre avdelningar vid ett sjukhus. Syftet analyseras baserat på Joan Ackers fyra dimensioner gällande organisatoriska könsmönster. Detta genom att undersöka omständigheter kring hur könskonstruktioner skapas och upprätthålls och hur detta sedan kan relateras till organisatorisk hälsa samt slutligen hur det kan relateras till de organisatoriska förutsättningar som är kopplade till arbetsplatsen. Resultaten av studien visar att kvinnor förväntas genomföra samt ansvarar idag för ett stort emotionellt arbete inom vårdyrket. Det emotionella arbetet är således något det implicit tilldelas av organisationen, kollegialt samt något individen själv tillskriver sig. Resultatet visar på att den emotionella belastningen kan vara en av anledningarna som utmynnar i stress och således kan vara en faktor som bidrar till kvinnors höga sjuktal. Vidare visar resultatet på att det finns ett behov av att på en organisatorisk nivå höja det emotionella arbetets status, samt behov av att finna strategier för att kunna göra det.

Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärarna i fritidshemmet arbetar med de styrda aktiviteter som erbjuds samt ifall de aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv. Vidare har syftet med denna studie även varit att undersöka ifall det finns tydliga könsmönster bland personalen som kan påverka elevernas aktivitetsval. Studien har gjorts utifrån fyra frågeställningar: Vilka styrda aktiviteter/lekar erbjuder ett antal lärarna eleverna och syns det några tydliga könsmönster i dessa?, Hur ser ett antal lärarna på arbetet med genusperspektivet i fritidshemmet och vad har det för betydelse för dem?, På vilket sätt arbetar lärarna med att få eleverna att bli delaktiga i de styrda aktiviteterna?, och Vem bland personalen leder vilka aktiviteter? Empirin som samlades in för att kunna besvara frågeställningarna samlades in genom kvalitativ metod, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem olika fritidslärare från västra delen av Skåne. Genom studien har vi fått reda på att det är vanligt att erbjuda styrda aktiviteter till eleverna av något slag men att personalen inte aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv i dem, dock arbetar de för att få eleverna att bli delaktiga i olika sorters aktiviteter. Vi har även fått mer kunskap om att i uppdelningen av personalen finns det tydliga könsmönster där manliga oftast tar hand om de normativt manliga aktiviteterna och kvinnorna oftast tar hand om de normativt kvinnliga aktiviteterna.

Syftet med vår studie är att lyfta fram kvinnligt respektive manligt föräldraskap i barnlitterära böcker och varför lärare bör presentera detta i skolan för att synliggöra och motverka könsmönster. Vår studie handlar om att utifrån barnlitteratur synliggöra och motverka könsmönster och detta har vi kopplat till ett genusperspektiv och litteraturdidaktiskt perspektiv. Metoden som vi valt är en kvalitativ textanalys där vi har analyserat fem barnlitterära böcker som vi har presenterat utifrån två kategorier, Kärnfamiljer och Ensamstående föräldrar, sedan har vi ställt dessa böcker mot varandra för att diskutera barnböckerna där vi fått fram hur föräldrarollerna ser ut i böckerna. Vi förklarar även hur detta kan påverka eleverna i skolan genom val av barnlitteratur och i vilket syfte det bör användas för att inte bara synliggöra de stereotypa könsmönstren. Resultatet av vår studie visar att många typiska könsmönster presenteras i barnlitteratur framför allt gällande kvinnliga könsmönster där kvinnorna tar hand om familjen och hemmet.

Forskning visar att normer och strukturer har stor påverkan på könsbundna studie- och yrkesval för elever inför gymnasievalet. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat sju studie- och yrkesvägledare på högstadiet, med syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar de har i sitt arbete med att förbereda högstadieelever inför gymnasievalet. Vi ville även få en förståelse för hur de resonerar kring sitt ansvar att förebygga könstraditionella val av utbildning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription, Compromise and  self-concept, Egan samtals modell The Skilled Helper och Björkmans normkritiska pedagogik samt kompetensutvecklingsspiralen för att beskriva skolans arbetssätt utifrån normkritisk pedagogik. Resultatet av studien visar att informanterna känner sig begränsade på grund av bristande organisation och fördelning av ansvaret för vägledningsarbetet. Den tidigare forskningen styrker att studie- och yrkesvägledningen har stor betydelse för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av könstillhörighet samt av familj och vänners påverkan. Informanterna beskriver att de begränsas av att eleverna inte är mottagliga då de redan har hunnit sätta sina normer i högstadiet. De poängterar därför att vägledningen bör initieras redan från tidig ålder och att detta är en del av hela skolans ansvar.

Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus.Vår huvudfrågeställning är: •Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta?Våra underfrågor är:•Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet?•Vilket stöd ges åt genuspedagogik i skolan för läraren?Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv. Resultatet av undersökningen visar att det finns ett glapp mellan lärarnas föreställningar och deras förhållningsätt. / A study of teachers conception and approach to gender.

Syftet med den här studien, som har genomförts i en årskurs tre, är att undersöka och ta reda på vilka könsmönster som kan tänkas finnas i ett urval av skönlitteratur. Enligt Kåreland (2007) möter eleverna tidigt tydliga könsmönster inom skönlitteraturen vilket innebär att de får en bild av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Vi vill därför ta reda på hur dessa könsmönster påverkar elevernas syn och uppfattning om kvinnliga och manliga karaktärer i skönlitteratur. Det empiriska materialet har utgjorts av en pedagogs boklista. Med detta menas att hen har skrivit ned de skönlitterära böcker som hen har läst högt för eleverna under höstterminen 2015. Denna litteratur har vi tolkat genom textanalys och användandet av narratologiska begrepp. Materialet har också utgjorts av en semistrukturerad intervju med en grupp elever. För att fördjupa oss i genustänkande har vi utgått från Yvonne Hirdmans (1998) genussystem. Genussystemet innebär en särskiljning mellan kvinnligt och manligt samt ett normtänkande i samhället där mannen utgör normen. Arbetets resultat visar att majoriteten av den lästa skönlitteraturen har ett stereotypt könsmönster där flertalet av karaktärerna är män. Vi anser att det blir tydligt vad eleverna anser är manligt respektive kvinnligt. Om man däremot diskuterar kön utifrån elevernas egna tankar och erfarenheter, är vår slutsats att de frångår ett stereotypt tankesätt kring kön och könsroller.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek ochkommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LärarutbildningenDet här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek ochkommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidratill en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder.I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, därskriftlig observation användes som metod.I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar ochnormer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan.Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och ävenkommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbarttillhörde ett kön.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke. Föräldrar från barnens förskola har svarat på ett frågeformulär, både samtalen och frågeformulärna har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning inom problemområdet. Vårt resultat visade på att dessa barn har tydliga uppfattningar kring vad som innefattar begreppen flicka respektive pojke. Barnen tolkade innehållet i barnboken utifrån sina tidigare erfarenheter och den bakgrund som de hade med sig in i sammanhanget. Föräldrarna ansåg att det var skillnader mellan flickor respektive pojkar och uttryckte en önskan om jämställdhet. Det rådde delade uppfattningar bland föräldrarna när det gällde pronomet hen, då några såg ordet som något positivt medan andra tvivlade på dess användning. Slutsatsedan av denna studie är att barn könskategoriserar karaktärer som är könsneutrala utifrån sina tidigare erfarenheter och att både barn och vuxna har en tydlig uppfattning kring begreppen flicka respektive pojke.

Denna studie undersöker hur några förskollärare och rektorer resonerar kring vilka material och leksaker som ska erbjudas barn i den pedagogiska miljön och hur inköp planeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom undersöks vilka utmaningar som kan finnas i att skapa en jämställd miljö. Tre förskolor deltar i studien. En förskollärare och en rektor från varje förskola intervjuas. Resultatet visar att det finns två uppfattningar om hur en jämställd miljö skapas. Den första är att allt material, könsneutralt och stereotypt, ska erbjudas och alla barn ska få använda det. Den andra är att könsstereotypa leksaker och material ska undvikas för att förhindra att stereotypa mönster uppstår. Begränsningar för att uppnå en jämställd miljö har identifierats i avtal, budget, vårdnadshavare och förhållningssätt.