<p>The national curriculum states that the school actively should promote that women and men have equal rights and opportunities and that there is a responsibility to counteract traditional gender patterns. However do research observations show that teachers often treat girls and boys differently. Studies show that the teachers are influenced by their conceptions and their expectations of gender behavior. The aim of this study is to examine how teachers in preschool and primary school discuss gender awareness and how they state that they work with gender awareness according to the curriculum goals of counteracting the traditional gender patterns.</p><p>The study is inspired by the phenomenographic research approach and the empirical material has been collected by qualitative interviews with eight teachers in preschool and primary school. The empirical material has together with earlier research and theories been analyzed and discussed in order to reach a conclusion. The results show that the interviewed teachers have different views in what gender and gender awareness means. This resulted in that the teachers stated different ways of working with and counteracting traditional gender patterns and with a different commitment. Despite the teachers commitment to gender awareness they admitted that they some times, even if they did not want to, treated the pupils differently based on their gender. They explained this by saying that they also were a part of a society affected by traditional gender patterns.</p>

Studiens syfte är att finna en förståelse kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gällande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig därför i följande frågeställningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning. Studien bygger på en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förståelse för våra frågeställningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med två separerade par som har delad vårdnad över sina barn. Vår teoretiska utgångspunkt utgår ifrån socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara männens dominans i dagens samhälle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfären (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av. Vi har funnitett dialektisktförhållande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras föräldrar innan separationär faktorer som påverkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. / The aim of this study is to determine which social factors create the dominating pattern in the delegation of responsibility of a child after a separation. The study is therefore based on the following enquiry: What is the norm during separation concerning the delegation of responsibility for a child between parents and how is this division of responsibility perceived.  This study is based on a qualitative method through which a greater understanding of these enquiries will be met. We have done four separate interviews with two sets of already separated partners who havejoined custody over their children. Our theory is based on social constructivism and discusses how current female, respective male behavioural patterns are reproduced between individuals. In addition, the theory which explains male dominance in present society (patriarchate) together with gender based division of labour within private and public spheres (the liberal feministic perspective) are both presented. We have discovered a dialectical relationship between traditional gender roles, theirreproduction ofthese,the gender based division of labour and even the relationship between children and their parents are all factors that contribute towards the determination of assigning responsibility of a child during separation and how it is perceived.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte.  Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv. Hur ser jag på rörelse, hur ser andra på rörelse och vad kan ligga till grund för barnens kroppsliga uttryck för rörelse?   Essän syftar till att rikta blicken mot mig själv och mitt agerande i händelserna, vad jag gjorde bra och vad jag kunde ha gjort annorlunda. Genom att reflektera med en pendlande rörelse mellan teorier, mina tankar och mina händelser, försöker jag synliggöra vad som är min praktiska kunskap. Jag ställer mig kritisk mot den forskning som påstår att stora barngrupper är stressande för barn och vuxna, då min upplevelse av fenomenet är annorlunda. Min praktiska kunskap, baserad på mina två års erfarenheter med stora barngrupper, säger mig att med välorganiserade strukturer blir även detta ett framgångsrikt arbetssätt.   Essän i sig är en metod där jag genom att utgå från mina egna erfarenheter, reflekterar kring dessa med hjälp av andra teorier. Att skriva en essä handlar om processkrivande där jag undersöker ett fenomen ur flera olika perspektiv. Till grund för framskridandet av min studie ligger även hermeneutiken med sin tanke om att tolka meningen bakom och fenomenologin genom att se på ett fenomen så som det upplevs av människan som subjekt. / This essay is based on two self-perceived events that reflect each other in the form of chaotic indoor running and structured outdoor movement activity. The events create strong opposing emotions within myself and I wonder why I think that sometimes it is acceptable to move around and sometimes it is not.   The purpose of this essay is to study movement in preschool from different perspectives and extract knowledge about what movement in preschool means. By exploring multiple perspectives on motion, I strive to gather enough knowledge to create exemplary conditions for children's movement indoors. The environment should attract all individuals regardless of gender and therefore I have chosen to examine what earlier research says about boys and girls movement. The questions that form the basis for the study allow me to distance myself from the dilemma and create an understanding through new perspectives. How do I view movement? How do others view movement and what could be the underlying factors for the children's physical expression of movement?   The essay intends to look inwards at my thought processes and outwards at my actions in the events. What I did well and what I could have done differently? By reflecting continuously between theories, my thoughts and my events, I try to highlight my practical knowledge. I find myself critical of the research that says that large groups of children are stressful for children and adults, as my experience of the phenomenon is to the contrary. My practical knowledge, based on my two years of experience with large groups of children, tells me that with well-organized structures even large groups can be a successful approach.   The essay itself is a method whereby I start from my own experiences and then reflect on those experiences with the help of other theories. The essay itself is a writing process throughout which I examine a phenomenon from different perspectives. The underlying theoretical perspectives of my study are hermeneutics with the idea of interpreting the meaning behind the situation and phenomenology, by looking at a phenomenon as it affects humans as subjects.

The national curriculum states that the school actively should promote that women and men have equal rights and opportunities and that there is a responsibility to counteract traditional gender patterns. However do research observations show that teachers often treat girls and boys differently. Studies show that the teachers are influenced by their conceptions and their expectations of gender behavior. The aim of this study is to examine how teachers in preschool and primary school discuss gender awareness and how they state that they work with gender awareness according to the curriculum goals of counteracting the traditional gender patterns. The study is inspired by the phenomenographic research approach and the empirical material has been collected by qualitative interviews with eight teachers in preschool and primary school. The empirical material has together with earlier research and theories been analyzed and discussed in order to reach a conclusion. The results show that the interviewed teachers have different views in what gender and gender awareness means. This resulted in that the teachers stated different ways of working with and counteracting traditional gender patterns and with a different commitment. Despite the teachers commitment to gender awareness they admitted that they some times, even if they did not want to, treated the pupils differently based on their gender. They explained this by saying that they also were a part of a society affected by traditional gender patterns.

Denna studie är en subjektiv bildanalys av barnböcker där syftet med studien är att undersöka hur genusaspekter kommer till uttryck i barnböckerna med fokuset på ett teknikinnehåll. I studien har jag valt ut några bilder i fyra Alfons Åberg- böcker samt en bild i en nyare bok - Hej Ruby, med fokus på digitalteknik. Bilderna har sedan analyserats utifrån Falks analysramverk där bilderna delas upp i fyra kategorier - denotativ nivå, inre kontext, yttre kontext och konnotativ nivå.  Studien har kommit fram till att tekniken den utvalda litteraturen följer vissa traditionella könsmönster. Exempelvis att tekniken i köket som oftast kopplas ihop med kvinnor blir bortglömd. Den syns inte lika väl som den typiskt manliga tekniken, som bygg och konstruktion, där tekniken är tydlig och kan ses som ett projekt. Studien lyfter även olika reflektioner kring valet av barnlitteratur samt vikten av boksamtal. / This study is a subjective image analysis of children books where the purpose of the study was to investigate how gender aspects are expressed in children books with the focus on content regarding technology. The study is aimed at educators who are active in preschool activities. The study is based on four Alfons Åberg-books and a newer book focusing on digital technology called Hej Ruby. The images have been analyzed based on Falk's analysis framework where the images are divided into four categories - denotative level, internal context, external context and connotative level. The study has found that the technology in children's books follows certain traditional gender patterns. For example, the technology in the kitchen, most often associated with women is forgotten, it does not show as well as the typical male technology, as construction where technology often appears as a project created by the man.

Abstract Elisabeth Larsson Den skenbara normbrytaren – en studie av fyra svenska bilderböcker UV5002 Ht 2011 I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.

Sammanfattning Inledningsvis kommer detta arbete att förtydliga vad läromedel är, som sedan följs upp av en bakgrundförklaring av genus, läroplanen och läroboken. Syftet med detta examensarbete var att få djupare förståelse om hur genusperspektivet uttrycker sig i läromedlet Livet i Bokstavslandet (Stark, 2015; Stark, Wedsberg &amp; Örn, 2016; Stark, Wedsberg &amp; Örn, 2017). Till detta gjordes en textanalys av både bilder och text i läseböckerna för årskurserna 1–3 med kvalitativa inslag. De teorier som arbetet grundar sig på är Hirdmans genusteori och Connells syn på maskulinitet. Även Fagrells (2000) sätt att kategorisera kön och Nikolajevas (2017) perspektiv på genus i barnlitteraturen lyfts i denna del av arbetet. Tidigare forskning som har gjorts inom samma forskningsområde kommer också att presenteras under senare del av arbetet där jag tar stöd av Eilards (2008) avhandling och skriver om könsrollerna och jämställdhet i läroböckerna. Begränsningar har gjorts då urvalet har varit att undersöka just läseböckerna. Vid textanalysen har jag utgått från hermeneutik som är den vetenskapsteori som handlar om att det är tolkningen och förklaringen av texten som är centrala delar i en analys. I resultatet av analysen framkommer det att det förekommer könsstereotyper och normbrytande beskrivningar i läseböckerna.

Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt.  Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.