Detta arbete belyser förskollärares perspektiv på vild lek i förskolans miljö med barn mellan tre till fem år. Arbetet genomfördes genom intervjuer och synliggör fem verksamma förskollärares attityder, uppfattningar och erfarenheter kring den vilda leken. Även förskollärarnas metoder för bemötande av vild lek diskuteras. Utifrån denna studie kan det utläsas att den vilda leken är ett laddat ämne och att perspektivet på den vilda leken är kopplat till de attityder, erfarenheter och uppfattningar som förskollärare har av den vilda leken. Samtliga förskollärare menar att den vilda leken har sitt ursprung i en bearbetning av erfarenheter och intryck där dessa främst kommer ifrån den populärkultur som barn möter genom tv, film och spel. Dock uttrycker flera av förskollärarna att de inte är insatta i barns kultur vilket kan påverka till en krock i bemötandet av barns vilda lekar. Utifrån förskollärarnas svar kan det tolkas att den vilda leken har sina orsaker i ökade barngrupper och en förändring i miljön i förskolans lokaler. Rummen för vild lek inomhus har blivit färre och med många barn på liten yta riskerar leken att te sig som okontrollerbar och vild. Den vilda leken på förskolan har fått sin plats utomhus för där finns mer yta för barn att röra sig på. Utifrån förskollärarnas erfarenheter av de vilda lekarna stoppas leken om den bedöms som destruktiv för barnen. Dock är inte ett förbud av vilda ämnen att föredra utan istället kan ämnena bemötas genom ett medvetet vuxet deltagande eller stöd i leken, men även genom andra uttrycksmedel som skapande eller berättande. Förskollärarna är överens om att den vilda leken bör få en plats på förskolan utifrån aspekter som bearbetning av känslor, barns rörelsebehov och dess möjlighet till ökad kommunikation, men hur de ger den vilda leken plats bemöts genom olika strategier.

The Purpose of this study is to contribute knowledge on and to make the preschool teachers views visible about physical contact between children in wild play in the preschool. I decide to use interview of preschool teachers in a group setting as a mean to investigate this. The group interview is a non-structured interview with open questions where the preschool teachers only received guidance with pre made questions when needed. The result shows what kind of view the preschool teachers have on physical contact and they share concreate examples on how they work in situations like these. By reading this study I hope to contribute better knowledge of the physical contract between children and that the study generates futher reflections on one´s attitude in the matter. / I denna studie är syftet att synliggöra och skapa kunskap om pedagogernas syn på den fysiska kontakten mellan barnen i den vilda leken på förskolan. Jag valde att göra en gruppintervju av pedagoger för att kunna undersöka detta. Gruppintervjun är en ostrukturerad intervju med öppna frågor där pedagogerna bara blev vägledda med färdiga frågor när det behövdes. Det framskrivna resultatet visar vad för sorts syn pedagogerna har på den kroppsliga kontakten och med konkreta exempel visar pedagogena hur de arbetar. Genom att läsa denna studie hoppas jag bidra med bättre kunskap om den fysiska kontakten mellan barnen och att studien skapar vidare reflektioner kring hur man som pedagog ställer sig till frågan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger talar om vild och kaosartad lek. Studiens metod är kvalitativ, halvstrukturerad intervju där sammanlagt 10 pedagoger verksamma inom förskolan har intervjuats. I studien har diskursanalys använts som analysmetod. Studiens resultat visar att det finns många diskurser som hamnar i konflikt, eller antagonism med varandra. Dessa diskurser grundar sig i synen på vild och kaosartad lek som bra respektive dålig eller hur den bör bemötas och hanteras. I den tidigare forskningen efterfrågas en ytterligare kunskap om vild och kaosartad lek och slutsatserna visar bland annat att diskurserna som blir synliga i pedagogernas tal hamnar i antagonism med varandra på grund av att pedagogerna inte fullt ut vet vad vild och kaosartad lek är bra för och hur de ska eller bör bemöta den.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ”vilda och förbjudna lek” inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde.Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ”vild och förbjuden lek” men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv.Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp. Vidare visar studien på att pedagogernas förhållningsätt till denna ”vilda och förbjudna lek” bygger mycket på en ansvarsaspekt och att pedagogerna måste avbryta dessa lekaktiviteter på grund av det.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte.  Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv. Hur ser jag på rörelse, hur ser andra på rörelse och vad kan ligga till grund för barnens kroppsliga uttryck för rörelse?   Essän syftar till att rikta blicken mot mig själv och mitt agerande i händelserna, vad jag gjorde bra och vad jag kunde ha gjort annorlunda. Genom att reflektera med en pendlande rörelse mellan teorier, mina tankar och mina händelser, försöker jag synliggöra vad som är min praktiska kunskap. Jag ställer mig kritisk mot den forskning som påstår att stora barngrupper är stressande för barn och vuxna, då min upplevelse av fenomenet är annorlunda. Min praktiska kunskap, baserad på mina två års erfarenheter med stora barngrupper, säger mig att med välorganiserade strukturer blir även detta ett framgångsrikt arbetssätt.   Essän i sig är en metod där jag genom att utgå från mina egna erfarenheter, reflekterar kring dessa med hjälp av andra teorier. Att skriva en essä handlar om processkrivande där jag undersöker ett fenomen ur flera olika perspektiv. Till grund för framskridandet av min studie ligger även hermeneutiken med sin tanke om att tolka meningen bakom och fenomenologin genom att se på ett fenomen så som det upplevs av människan som subjekt. / This essay is based on two self-perceived events that reflect each other in the form of chaotic indoor running and structured outdoor movement activity. The events create strong opposing emotions within myself and I wonder why I think that sometimes it is acceptable to move around and sometimes it is not.   The purpose of this essay is to study movement in preschool from different perspectives and extract knowledge about what movement in preschool means. By exploring multiple perspectives on motion, I strive to gather enough knowledge to create exemplary conditions for children's movement indoors. The environment should attract all individuals regardless of gender and therefore I have chosen to examine what earlier research says about boys and girls movement. The questions that form the basis for the study allow me to distance myself from the dilemma and create an understanding through new perspectives. How do I view movement? How do others view movement and what could be the underlying factors for the children's physical expression of movement?   The essay intends to look inwards at my thought processes and outwards at my actions in the events. What I did well and what I could have done differently? By reflecting continuously between theories, my thoughts and my events, I try to highlight my practical knowledge. I find myself critical of the research that says that large groups of children are stressful for children and adults, as my experience of the phenomenon is to the contrary. My practical knowledge, based on my two years of experience with large groups of children, tells me that with well-organized structures even large groups can be a successful approach.   The essay itself is a method whereby I start from my own experiences and then reflect on those experiences with the help of other theories. The essay itself is a writing process throughout which I examine a phenomenon from different perspectives. The underlying theoretical perspectives of my study are hermeneutics with the idea of interpreting the meaning behind the situation and phenomenology, by looking at a phenomenon as it affects humans as subjects.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger i förskolan anser är önskvärd samt icke önskvärd lek i förskolans verksamhet. Studien förankrar sig i Basil Bernsteins (1924–2000) teori om inramning. Det insamlade materialet består av tolv stycken intervjuer med verksamma pedagoger och deras utsagor kring vad de anser är önskvärd och icke önskvärd lek i förskolan. Resultatet visade att det var lättare för pedagogerna att beskriva vad de ansåg var icke önskvärd lek än önskvärd lek. Det mest centrala i resultatet om önskvärd lek var att pedagogerna ansåg att önskvärd lek är lek som är inkluderande där alla barn får vara med. Sett till vad pedagogerna ansåg var icke önskvärd lek så var det främst lek där barnen riskerar ta fysisk eller emotionell skada. Enlig vår analys kunde samma typ av lek omslutas antingen av en stark eller en svag inramning utifrån de intervjuade pedagogernas svar. / The purpose of this study is to investigate what active educators in preschool consider is desirable and undesirable play in preschool activities. The study is rooted in Basil Bernstein's (1924–2000) theory of framing. The collected material consists of twelve interviews with active educators and their statements about what they consider is desirable and undesirable play in preschool. The result showed that it was easier for educators to describe what they considered is undesirable play than desirable play. The most central thing in the result about desirable play was that the educators considered that desirable play is play that is inclusive where all children can participate. Seen to what the educators considered about undesirable play it was mainly play where the children could risk taking physical or emotional harm. According to our analysis, the same type of play could be embraced either by a strong or a weak framing based on the interviewed educators response.