Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända barns användande av icke-verbal kommunikation när de leker fritt, samt om det är någon skillnad när en pedagog är närvarande. Det studeras också i vilka karaktäristiska lekar de nyanlända barnen använder sin icke-verbala kommunikation mest. Studien är kvalitativ och undersökningen är utförd genom observationer, som utfördes under två dagars tid. Observationerna har utförts på en mångkulturell förskola där fokus har varit på fri lek, den proximala utvecklingszonen, pedagogiska atmosfärer och icke-verbal kommunikation. Resultaten visar att de nyanlända barnen använder sig av icke-verbala kommunikationsformer när de leker med varandra, detta tydliggörs i fyra karaktäristiska lekar som beskrivs i resultatdelen. Vidare framgår det av studien att det finns skillnader i barnens kommunikationsstrategier när det finns pedagogiskt stöd i leken gentemot när barnen leker utan pedagogers stöd. / The purpose of this study is to examine the newly arrived children's use of non -verbal communication when they are playing freely, and if there is any difference when a preschool teacher is present. It is also being studied in which characteristic games the newly arrived children use their non - verbal communication the most. The study is qualitative and the study is performed through observations. The observations have been conducted in a multicultural preschool where the focus has been at free play, the proximal development zone, educational atmospheres and non-verbal communication . The results show that the newly arrived children use non-verbal forms of communication when playing with each other , this is made clear in the four characteristic games described in the results section of this study. Furthermore , it appears from the study that there are differences in the children's communication strategies when there are educational support in children’s play compared to when they play and do not have educator’s support.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.