Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ”vilda och förbjudna lek” inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde.Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ”vild och förbjuden lek” men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv.Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp. Vidare visar studien på att pedagogernas förhållningsätt till denna ”vilda och förbjudna lek” bygger mycket på en ansvarsaspekt och att pedagogerna måste avbryta dessa lekaktiviteter på grund av det.

Arbetet vilar på en kvalitativ metod där studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till begränsningar i den fria leken.  Vi har utfört intervjuer med olika pedagoger i förskolans verksamhet för att få en större inblick på vad som kan begränsa barnens fria lek och hur pedagogerna förhåller sig till de begränsningar som uppstår. Vi använder oss av Sociokulturell teori samt Foucaults maktteori. Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken inom förskolan. Syftet är vidare att undersöka vilka dessa begränsningar är och vad de innebär för den fria leken samt på vems initiativ begränsningarna uppstår, enligt pedagogerna.   Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar barnen till deras fria lek men att det finns både medvetna samt omedvetna begränsningar som påverkar den fria leken. Begränsningar som skapas på grund av barns säkerhet, förskolans miljö, rutiner, aktiviteter samt samhällets normer. Resultatet visar även att pedagogerna anser att den fria leken är av stor vikt för barnen och att den bör vara fri från vuxnas styrning men att det inte alltid är möjligt att uppnå. Krigslekar är ett ämne där de intervjuade pedagogerna lyfte fram flera perspektiv men den gemensamma nämnaren är att det kan vara svårt som pedagog att veta när och om de ska ingripa i leken.