Syftet med studien är att ta reda på om Sveriges största förlag inom barnlitteratur Bonnier Carlsen och ett av Sveriges mindre förlag Olika förlag skiljer sig ifråga om normer, genus och etnicitet i deras barnlitteratur. Vi tittar på hur flickor och pojkar framställs i böckerna, vilka normer som finns, om det finns med personer med annan etnicitet än skandinavisk etc. Vi har valt tre stycken böcker från vardera förlag med liknande handling och genre. De genrer vi valt är hästböcker, fotbollsböcker och skräckböcker. Böckerna vi fokuserar på är för åldrarna 6-9 år. Vi har analyserat böckerna enskilt för att sedan jämföra dem med varandra. I resultatet kan vi se att det skiljer sig en del förlagen emellan. Vi fick ett tydligt resultat att böckerna från Olika förlag har mycket fokus på frågor som rör genus, normer och etnicitet medan böckerna från Bonnier Carlsen inte har lika mycket fokus på det. Böckerna från Olika förlag har med fler karaktärer som har en annan etnicitet än skandinavisk samt att de böckerna var mer normbrytande.

The purpose of the study is to examine how the shy child is portrayed in four children's books. Vem ska trösta Knyttet? and Det osynliga barnet from the 1960s and also Snäll and Gittan och gråvargarna from the 2000s. The analysis is based on a gender perspective where the epochs are significant. The method is a children's literature analysis since it's considered appropriate in this study. The theoretical foundation in the study is gender theory, as research on gender was of great importance to the children's book during the 1960s and even today. The result of the study illustrate how the shy child is portrayed in different ways in the children's literature and is made visible through the appearance, behavior and environment around the child. The children experience a change as their characteristics range from female to male stereotypical characteristics. The shy children are perceived more or less as invisible as they are associated with loneliness, exclusion and silence. The result is discussed in connection with the norm-critical work at school. / Syftet med studien är att undersöka hur det blyga barnet gestaltas i fyra barnböcker. Vem ska trösta Knyttet? och Det osynliga barnet från 1960-talet samt Snäll och Gittan och gråvargarna från 2000-talet. Analysen utgår från ett genusperspektiv där tidsepokerna är betydande. Den metod som använts är en barnlitteraturanalys då det ansågs passande i den här undersökningen. Den teoretiska förankring som genomsyrar studien är genusteori då forskning kring genus fick stor betydelse för barnboken under 1960-talet och än idag. Studiens resultat belyser hur det blyga barnet gestaltas på olika sätt i barnlitteraturen och synliggörs genom utseende, beteende och miljö kring barnet. Samtliga barn genomgår en förändring i form av förändrade egenskaper som går från kvinnliga stereotypa egenskaper till manliga stereotypa egenskaper. De blyga barnen uppfattas mer eller mindre som osynliga då de förknippas med ensamhet, utanförskap och tystnad. Tre av de fyra barnen hämmas av tystnaden medan en belyser kontroll med sin tystnad. Text och bild samverkar för att belysa barnets inre samt yttre förändring i samband med ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i samband med det normkritiska arbetet i skolan.

Abstract Elisabeth Larsson Den skenbara normbrytaren – en studie av fyra svenska bilderböcker UV5002 Ht 2011 I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning.