Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av. Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet. Vi ville också undersöka hur relationen ser ut mellan bilderböckerna från 1970- och 2000-talet. Resultatet visar att karaktärerna framställs med liknande färger för att framhäva flickor och pojkar i både 1970- och 2000-talets bilderböcker. Pojkarna bär kläder med mörka färger i brunt och blått medan flickorna tenderar att ha klarare färger i rött och rosa. Det finns även exempel där färgskalorna är lika mellan flickorna och pojkarnas kläder, vilket motsäger den traditionella genusnormen. Vi har i våra valda bilderböcker sett hur både flickor och pojkar får ta plats i handlingen och de tillskrivs olika egenskaper som inte alltid tillhör den givna genusnormen. Resultatet visar vidare att det finns spår av samhällets rådande genusnormer i de bilderböcker som undersökningen bygger på. Jämställdhetsdebatten som på 1970-talet handlade om pappornas ansvar kring hem och uppfostran är situationer som visats i våra bilderböcker från 1970-talet och som även lever kvar i 2000-talets bilderböcker. De vuxna birollernas yrken är något som både motsvarar och motsäger den rådande genusnormen i 2000-talets bilderböcker, eftersom både kvinnor och män utför tekniska sysslor som anses vara ett manligt yrkesområde. Det har även visat sig att flickorna i 2000-talets bilderböcker tillåts vara modiga och göra saker som anses vara tillskrivna pojkar, fast att de fortfarande framställs som kvinnliga med hjälp av rosa klänningar. Vi kan även se förändring genom tiden då flickor och pojkar tenderar att samspela mer med varandra i 2000-talets bilderböcker, där det tydligt beskrivs hur både flickor och pojkar leker tillsammans med varandra.

Syftet med studien är att synliggöra hur normer om kön och genus gestaltas i aktuell barnlitteratur. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tio barnböcker. Barnböckerna som analyserades var de mest lånade barnböckerna bland förskolorna i ett och samma landskap. Analysen av barnlitteraturen bestod av att undersöka hur huvudkaraktärer, bikaraktärer och handling skildras utifrån studiens teoretiska ramverk feministisk poststrukturalism och Nikolajevas schema som användes som verktyg i analysen. Resultatet visade på exempel på performativt genus, normbrytande, könsneutralt och könspermutation. Slutsatsen var att både normbrytande och icke normbrytande gestaltningar av kön och genus syntes i barnböckerna. Barnböckerna visade på en variation där män framställdes med stereotypiska egenskaper men även i mer normbrytande roller. Kvinnor skildrades även med mer maskulina egenskaper och med feminina egenskaper. Det framkom dessutom att kvinnor var underrepresenterade i barnböckerna och hade färre huvudroller än männen. / The purpose of the study is to make visible how norms about sex and genderare portrayed in current children's literature. The method used was a qualitativecontent analysis of ten children's books. The children's books that wereanalyzed was the most borrowed children's books among preschools in thesame region. The analysis of children's literature consisted of looking at howmain characters, supporting characters and plot are portrayed based on thetheoretical framework of the study, feminist poststructuralism and Nikolajevasscheme, which was used as tools in the analysis. The results showed examplesof performative gender, norm-breaking, sex-neutral and sex permutation. Theconclusion was that both norm-breaking and non-norm-breaking depictions ofsex and gender appeared in the children's books. The children's books showeda variation where men were portrayed with stereotypical characteristics butalso in more norm-breaking roles. Women were also portrayed with moremasculine characteristics and with feminine characteristics. It also emergedthat women were underrepresented in children's books and had fewer leadingroles than men

The purpose of the study is to examine how the shy child is portrayed in four children's books. Vem ska trösta Knyttet? and Det osynliga barnet from the 1960s and also Snäll and Gittan och gråvargarna from the 2000s. The analysis is based on a gender perspective where the epochs are significant. The method is a children's literature analysis since it's considered appropriate in this study. The theoretical foundation in the study is gender theory, as research on gender was of great importance to the children's book during the 1960s and even today. The result of the study illustrate how the shy child is portrayed in different ways in the children's literature and is made visible through the appearance, behavior and environment around the child. The children experience a change as their characteristics range from female to male stereotypical characteristics. The shy children are perceived more or less as invisible as they are associated with loneliness, exclusion and silence. The result is discussed in connection with the norm-critical work at school. / Syftet med studien är att undersöka hur det blyga barnet gestaltas i fyra barnböcker. Vem ska trösta Knyttet? och Det osynliga barnet från 1960-talet samt Snäll och Gittan och gråvargarna från 2000-talet. Analysen utgår från ett genusperspektiv där tidsepokerna är betydande. Den metod som använts är en barnlitteraturanalys då det ansågs passande i den här undersökningen. Den teoretiska förankring som genomsyrar studien är genusteori då forskning kring genus fick stor betydelse för barnboken under 1960-talet och än idag. Studiens resultat belyser hur det blyga barnet gestaltas på olika sätt i barnlitteraturen och synliggörs genom utseende, beteende och miljö kring barnet. Samtliga barn genomgår en förändring i form av förändrade egenskaper som går från kvinnliga stereotypa egenskaper till manliga stereotypa egenskaper. De blyga barnen uppfattas mer eller mindre som osynliga då de förknippas med ensamhet, utanförskap och tystnad. Tre av de fyra barnen hämmas av tystnaden medan en belyser kontroll med sin tystnad. Text och bild samverkar för att belysa barnets inre samt yttre förändring i samband med ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i samband med det normkritiska arbetet i skolan.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur genus gestaltas i digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet. I tidigare forskning finns en kunskapslucka i relation till detta ämne, vilket i kombination med förskolans jämställdhets- och genusuppdrag samt digitaliseringsuppdrag motiverar föreliggande studie. Med stöd av dokumentär forskningsmetod genomfördes kvalitativa innehållsanalyser av fem digitala applikationer, vilka mötte upp med formulerade urvalskriterier. De digitala applikationerna innefattade totalt 14 karaktärer, vilka analyserades abduktivt med stöd av Hirdmans  genussystemteori och Nikolajevas motsatsschema. Studien visar att pojk-/manskaraktärer i hög grad reproducerar genusnormer och dikotomin mellan könen samt att flick-/kvinnokaraktärer i högre grad utmanar genusnormer och denna dikotomi. Studiens slutats är att digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet, genom dessa gestaltningar av genus, reproducerar och befäster den hierarki som Hirdman menar gör mannen till normbärare.