Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur könsnormer kommer i uttryck i digitala appar som används av barn i förskolan. Studien är en kvalitativ som granskat nio digitala appar som används av barn i förskolan. För att få fram studiens resultat användes förutbestämda frågor och två motsatsscheman som visar vilka egenskaper kvinnor/flickor och män/pojkar tillskrivs. Studiens resultat analyseras med hjälp av Hirdmans genussystemteori. Resultat av studien visar att könsnormer kommer i uttryck på olika sätt i apparna. Detta synliggörs genom karaktärernas utseende och vilka inre egenskaper de tillskrivits. Karaktärerna tillskrivs också olika roller beroende på vad det är för kön på karaktären i appen. Resultatet visar även på att alla de appar som har granskats bekräftar de rådande könsnormer som finns i samhället på ett eller annat sätt. Studiens avsikt är att bidra till att pedagoger blir mer medvetna om att könsnormer förekommer överallt i vårt samhälle, vilket innebär även i de digitala apparna som används i förskolans verksamhet, på så sätt kunna utmana de rådande normerna och bryta föreställningarna om vad som är pojkigt respektive flickigt. Detta för att nå läroplanens intentioner om att förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster utan att begränsa barn med könsstereotypa uppfattningar.

Denna kandidatuppsats fokuserar på implementeringen av en mobilapplikation på ett företag inom byggsektorn, en industri som är eftersatt när det kommer till digitalisering. Syftet är att identifiera vad företaget kan göra annorlunda för att öka användandet och användbarheten för att vidare kunna främja den fortsatta digitaliseringen av företaget. Studien har utförts som en induktiv studie, där information har samlats in genom litteraturstudier, intervjuer, användartester samt genom webenkät för att samla in data från användarna. När den samlade teorin sedan jämförs med det insamlade resultatet, är det tydligt att användarna har en annan åsikt kring applikationens användbarhet än ledningen. Studien ger, baserad på den insamlade forskningen, ett antal förbättringsförslag för hur användaren bör involveras, vilka återfinns i slutet av kapitel fem.Även om applikation har stor potential, finns det fortfarande möjlighet till förbättring, och utmaningen ligger i att involvera användaren i utvecklingsprocessen, för att på så sätt öka applikationens användbarhet i framtiden. / This bachelor thesis focuses on the implementation of a mobile application at a company within the building sector, an industry that is behind on digitalization. The aim is to identify what the company can do differently to its usage and usability to further fortify the digitalization of the company. The study has been conducted as an inductive research, gathering information through literature studies, interviews, usability tests and by conducting surveys to gather data from the users. When comparing the gathered theories with the collected result, it is clear that the users have a different opinion about the usability of the application than the management. The study gives, based on the gathered research, a number of suggestions for improvement and for how to involve the users, and these can be found in the end of chapter five. Although the application has a lot of potential, there is still room for improvement, and the challenge lies in involving the users in the development process, to be able to increase the usability of the application in the future.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur genus gestaltas i digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet. I tidigare forskning finns en kunskapslucka i relation till detta ämne, vilket i kombination med förskolans jämställdhets- och genusuppdrag samt digitaliseringsuppdrag motiverar föreliggande studie. Med stöd av dokumentär forskningsmetod genomfördes kvalitativa innehållsanalyser av fem digitala applikationer, vilka mötte upp med formulerade urvalskriterier. De digitala applikationerna innefattade totalt 14 karaktärer, vilka analyserades abduktivt med stöd av Hirdmans  genussystemteori och Nikolajevas motsatsschema. Studien visar att pojk-/manskaraktärer i hög grad reproducerar genusnormer och dikotomin mellan könen samt att flick-/kvinnokaraktärer i högre grad utmanar genusnormer och denna dikotomi. Studiens slutats är att digitala applikationer som används av barn i förskolans verksamhet, genom dessa gestaltningar av genus, reproducerar och befäster den hierarki som Hirdman menar gör mannen till normbärare.