I dagens arbetsliv har manliga chefer en överordnad ställning. Denna överordning bottnar dels i att männens könstillhörighet utgör norm i en samhällelig könsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen innebär en inflytelserik position. Intresseområdet för denna studie har varit att utforska manliga chefers tvåfaldiga överordning när de utgör minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien har närmare bestämt varit att undersöka hur manliga verksamhetschefer på en kvinnodominerad arbetsplats beskriver sin karriärväg och sin arbetssituation. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med manliga verksamhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. För att förstå verksamhetschefernas beskrivningar har vi använt Christine L. Williams teori om glashissen samt Raewyn Connells teori om genusdimensioner. Studiens resultat visar att de manliga verksamhetscheferna beskriver innebörden av sin minoritetssituation som fördelaktig. Detta beskriver männen avspeglas i karriärmöjligheter, bemötande från kollegor och kunder samt i deras chefsroll. Resultatet visar vidare att männens beskrivningar av sitt yrke och sitt arbete ger uttryck för olika könsföreställningar. Bland annat framkommer beskrivningar av hur äldreomsorgen är en kvinnligt kodad bransch och hur könstillhörigheten påverkar bemötande och samtalsämnen på arbetsplatsen. Manliga chefers överordning föranleder en mäktig minoritetssituation vilket gör begreppet “Manoritet” adekvat för att förklara denna situation.

Den nya reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lyft jämställdhetsarbetet på förskolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv synliggöra fyra pedagogers föreställningar om kön i kommunikationen med barn, med specifikt fokus på kommunikation vid måltider. Detta för att undersöka om det förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor efter att den nya läroplanen lagt fram nya genusaspekter. Studiens frågeställningar är: Hur bemöts pojkar och flickor av pedagoger vid måltider utifrån fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och samtalsinnehåll? Vilka könsstereotypiska föreställningar om kön kan speglas i pedagogernas kommunikation med barnen?   Undersökningen genomförs genom observationer, där ett arbetslag på fyra pedagoger har observerats under tre måltider. Baserat på tidigare forskning har en observationsmall gjorts som undersöker pedagogers fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och valda samtalsinnehåll till pojkar och flickor. Observationerna analyserades utifrån ett normkritiskt perspektiv där pedagogernas bemötande och könsföreställningar undersöktes.   Resultatet skildrar att pedagogerna vid måltider bemöter barnen relativt likvärdigt. Resultatet är komplext där både likheter och skillnader framkommer i pedagogernas bemötande av barnen. En likhet är att pedagogerna ställer lika många frågor och hjälper pojkar och flickor i lika stor utsträckning. En skillnad visar att pojkarna får ett större talutrymme och att flickor får hårdare tillsägelser. Ibland kommunicerar pedagogerna olika samtalsinnehåll till pojkar och flickor. I resultatet kan också olika könsstereotypiska föreställningar synliggöras, men även icke- könsstereotypiska föreställningar framkommer. Könsstereotypiska föreställningar som framkommer hos pedagogerna är exempelvis pojkar som busiga och flickor som skötsamma. Konsekvenserna av att pedagogerna inte alltid bemöter barnen likvärdigt i kommunikationen gör att pojkar och flickor inte får lika möjligheter och förutsättningar, vilket inte bara strider mot förskolans läroplan utan även påverkar barnens bild av sig själva och jämställdheten, i både nutid och framtid.

Att kvinnor och män bedöms olika enbart baserat på könstillhörighet har tidigare kunnat konstateras i flertalet olika sammanhang. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur personlighetsdragen hos en individ uppfattades beroende på om individen var kvinna eller man, samt huruvida skillnader i uppfattningen av individen gick i linje med generella könsföreställningar. I undersökningen deltog 105 socionomstudenter (M=23,3 år), vilka indelades i två grupper. Grupperna fick lyssna till olika versioner av en och samma inspelade dialog, där individen Kim framställdes med antingen kvinnlig eller manlig röst genom en röstförvrängningsmetod. Detta akustiska material hämtades från ett forskningsprojekt, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), vid Umeå universitet. Formuläret Ten Item Personality Inventory (TIPI), som mäter personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin, användes för att mäta uppfattningen av individen Kim samt generella föreställningar om kvinnor och män. Resultaten visade att en och samma individ uppfattades olika enbart baserat på könstillhörighet, då Kim som kvinna uppfattades mer extrovert, samvetsgrann, emotionellt stabil och öppen än Kim som man. Avseende generella föreställningar om kvinnor och män, ansågs kvinnor generellt sett mer vänliga, samvetsgranna och öppna än män, medan män generellt sett ansågs mer emotionellt stabila än kvinnor. Individen Kim som kvinna och man uppfattades både i linje med generella könsföreställningar och emot. Ett område att vidare undersöka är på vilket sätt könsföreställningar inverkar på oss i bildandet av en uppfattning av en individ. / The fact that women and men are judged differently solely on the basis of their gender has previously been found in several different contexts. The present study aimed at investigating how the personality traits of an individual were perceived depending on whether the individual was a woman or a man, and whether differences in the perception of the individual were in line with gender beliefs. The survey included 105 students at the bachelor of social service (M = 23.3 years), who were divided into two groups. The groups listened to different versions of the same recorded dialogue, where the individual Kim was presented with either female or male voice through a voice morphing method. This acoustic material was gathered from a research project, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), at Umeå University. The Ten Item Personality Inventory (TIPI), which measures personality traits based on five-factor theory, was used to measure the perception of the individual Kim as well as general beliefs about women and men. The results showed that the individual Kim was perceived differently solely based on gender. Kim as a woman was perceived more extrovert, conscientious, emotionally stable and open than Kim as a man. Regarding general beliefs about women and men, women were considered more agreeable, conscientious and open than men, while men were considered more emotionally stable than women. The individual Kim as a woman and man was perceived both in line with and in opposite of gender beliefs. An area to further investigate is how gender beliefs affect us when forming an opinion of an individual.

Statistik visar att hälsan är sämre hos hbtq+-personer än hos den övriga befolkningen. Till exempel är oro, ångest och självmordstankar betydligt vanligare. Idrott och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och stärkande på flera sätt. Det såväl förebygger som bibehåller en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Idrottsrörelsen är ett väldigt viktigt socialt sammanhang för många. Idrott kan vara av fostrande och utbildande karaktär och ge färdigheter inom till exempel lagarbete och ledarskap. Hbtq+-ungdomar är underrepresenterade inom idrott, träning och tävling. De som deltar i idrott känner sig mindre trygga än heterosexuella och cis-personer. Många upplever en rädsla för att bli dåligt behandlade och har erfarenheter av att bli dåligt bemötta och utsatta för kränkningar och microaggressioner. Hbtq+-personer rapporterar i högre utsträckning att de har en stillasittande fritid samt motionerar eller tränar regelbundet i mindre utsträckning än befolkningen in övrigt. Denna uppsats belyser forskning om hbtq+-ungdomars erfarenheter av idrott och könsföreställningar inom idrotten i Sverige som kan påverka attityder till hbtq+. Dessa delas in i kategorierna omklädningsrum, språk samt fördomar och negativitet. Omklädningsrum upprätthåller och normaliserar en binär norm om könsidentitet och uttryck. För många ungdomar är det en plats som skapar osäkerhet, exkludering och ojämlikhet. Många vittnar om sexistiskt och homo- och transfobiskt språkbruk inom idrottsrörelsen. Det finns stöd för att sexism, fördomar och homo- och transnegativitet är en del av sportkulturen. Den präglas av könsnormativa och heteronormativa synsätt och ideal. Rådande normer, förväntningar och föreställningar kring kön och sexualitet spelar stor roll inom idrotten. Det kan göra så att ungdomar exkluderas från idrott och därmed från de många fördelar som associeras med idrott och fysisk aktivitet. En ökad kunskap och medvetenhet om hbtq+-personers erfarenheter och könsföreställningar inom idrott kan öka tryggheten, inkluderingen och jämlikheten inom idrotten samt stärka folkhälsan. / Statistic shows that the health of LGBTQ+people is worse than the rest of the population. For example, anxiety and suicidal thoughts are much more common. Sports and physical activity are health-promoting and strengthening in several ways. It both prevent and maintains good health, both physical and mentally. The sport movement is a very importent social context for many. Sport can be of an educational nature and provide skills in, for example, teamwork and leadership. LGBTQ+youth are underrepresented in sports, training and competition. Those who participate in sports feel less safe than heterosexual and cis people. Many experiences a fear of being poorly treated and has experience of being poorly treated and subjected to violations and microaggressions. LGBTQ+people report to a greater extent that they have a sedentary leisure time and exercise regulary to a lesser extent than the general population. This paper highlights research on LGBTQ+young people's experiences of sport and gender perceptions in sport in Sweden that can influence attitudes towards LGBTQ+. These are divided into the categories of chnaging rooms, language and prejudice and negativity. Locker rooms maintain and normalize a binary norm of gender identity and expression. For many young people, it is a place that creates uncertainty, exclusion and inequality. Many testify to sexistic and homo- and transphobic language in the sports movement. There is support for sexism, prejudice and homo- and transnegativity is part of sports culture. It is characterized by gender-normal and heteronormative views and ideals. Prevailing norms, expectations and beliefs about ggender and sexuality play a major role in sport. This can exclude LGBTQ+youth from sport and thus from the many benefits associated with sports and physical activity. Increased knowledge and awarness of LGBTQ+people's experiences and gender perceptions in sport can increase safety, inclusion and equality in sport and strengthen public health.

<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.

Denna kvalitativa studie syftade till att studera barns perspektiv på genus utifrån fyraDisney-karaktärer. Studien riktar sig till verksamma pedagoger inom förskolan ochkan bidra till en förståelse om genus och barns könsföreställningar. Genom att sepopulärkulturen som ett verktyg kan pedagoger i förskolan ta vara på barns intresseoch utgå ifrån dessa i sin undervisning. Studien belyser barns könsföreställningar ochhur de utrycks i fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna med barnen gjordes ifokusgrupper och var semistrukturerade. I studien har barnen visat på ett stortengagemang, lust och nyfikenhet att diskutera genus tillsammans med varandra samtmed oss vuxna. Utifrån de teman som växte fram under studiens analysprocesstenderade barnen att ha stereotypiska könsföreställningar och barnen har ocksåanvänt sig utav liknande begrepp för att beskriva och könsdefinieramediakaraktärer.Nyckelord: genus, barn, förskola, populärkultur, fokusgrupper, genusordning,könsföreställningar, könsskillnader, Disney / This qualitative study aimed to study children’s perspective on gender when talkingabout four Disney characters. The study is aimed towards working educators inpreschools and can contribute to an understanding of gender and children’s genderperceptions. By seeing popular culture as a tool, preschool educators can takeadvantage of children’s interests and base their teaching on them. The study has shedlight on children’s gender beliefs, further how they are expressed in focus groupinterviews. The interviews with the children were in focusgroups and was semistructured. In this study children have shown great commitment, desire, and curiosityto discuss gender, both together with each other and also with us adults. Based on thethemes that emerged during the analysis process, children had tendencies ofstereotypical gender beliefs and the children used similar concepts to describe anddefine the gender on media characters.