Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna. Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning. Den kvalitativa delen består av en bildanalys av ett urval av det kvantifierade materialet. Detta för att nå en djupare förståelse för hur kriget/insatsen och aktörerna framställs och vad de berättar för läsaren. I studien kan vi se att det finns en gemensam västerländsk framställning av insatsen där väst är hjälten och afghanska befolkningen är offer som behöver räddas vilket tyder på en övergripande västerländsk nyhetsdiskurs. Det finns dock en viss skillnad i framställningen av hjälterollen för den danska, svenska och brittiska soldaten i respektive nations tidning, något som visar hur hjältesoldaten anpassas till en nationell nyhetsdiskurs och ideologi.

Syftet med denna studie är att undersöka hur representationen av kön och etnicitet framställs i samhällskunskapsläroböcker för årskurs 4–6 samt hur denna representation har förändrats över tid. Metoden för studien omfattar en kvalitativ bildanalys av två samhällskunskaps läroböcker från samma förlag men två olika upplagor eftersom detta sätter studien i ett historiskt perspektiv. Teorier som har använts i denna undersökning är intersektionalitets teorin, kritiskt ras- och könsteori och socialsemiotisk teori. Analysen utgick från fyra variabla kategorier och fokuserade på avbildningarna av människor i läroböckerna. Resultatet av studien tydliggör en orättvis representation av båda kön och etnicitet i läroböckerna.

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

In spring of february 2022 Russia attacked Ukraine because of indifferent politics and indifferences. This war has led to a massive refugee stream throughout Europe which has also led to news media following the events. The aim of this study was to analyze how Dagens Nyheter is visually framing Ukrainian refugees in pictures, since in 2015 earlier research has found evidence of news media portraying middle east refugees stereotypical. The questions examined were: How have refugees been visually portrayed in Dagens Nyheter 2022, does the proximity principle matter for the portrayal of refugees in images published in 2022 and have Ukrainian refugees been portrayed differently compared to refugees in 2015? To answer these questions a semiotic analysis has been used to study 10 pictures on Dagens Nyheter website. This study has acquired a qualitative method to look closer and in depth on the subject. The theories that have been used are framing theory and representation theory to get a better understanding of Dagens Nyheter and how they portray refugees. The findings of this study shows that news media have changed since 2015, the refugees are seen as travelers going from point A to point B. Refugees were rarely portrayed as poor or rich since the majority of pictures are seen as neutral.

<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.