Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens. Uppfattningarna var: att det finns skillnad mellan specialistsjuksköterskans kompetens och den grundutbildade sjuksköterskans kompetens men att kompetensen ibland var svårmätbar, att specialistsjuksköterskan uppfattades ha mer djup kompetens, att specialistsjuksköterskan har mer specifika arbetsuppgifter samt att specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades bidra med utveckling, kvalitetsförbättring och ledarskap. Resultatet visade att delar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatrisk vård tycks vara svårmätbar. Däremot uppfattades specialistsjuksköterskans kompetens kring ledarskap och kvalitetsutveckling som mer mätbar.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en överordnad ställning. Denna överordning bottnar dels i att männens könstillhörighet utgör norm i en samhällelig könsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen innebär en inflytelserik position. Intresseområdet för denna studie har varit att utforska manliga chefers tvåfaldiga överordning när de utgör minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien har närmare bestämt varit att undersöka hur manliga verksamhetschefer på en kvinnodominerad arbetsplats beskriver sin karriärväg och sin arbetssituation. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med manliga verksamhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. För att förstå verksamhetschefernas beskrivningar har vi använt Christine L. Williams teori om glashissen samt Raewyn Connells teori om genusdimensioner. Studiens resultat visar att de manliga verksamhetscheferna beskriver innebörden av sin minoritetssituation som fördelaktig. Detta beskriver männen avspeglas i karriärmöjligheter, bemötande från kollegor och kunder samt i deras chefsroll. Resultatet visar vidare att männens beskrivningar av sitt yrke och sitt arbete ger uttryck för olika könsföreställningar. Bland annat framkommer beskrivningar av hur äldreomsorgen är en kvinnligt kodad bransch och hur könstillhörigheten påverkar bemötande och samtalsämnen på arbetsplatsen. Manliga chefers överordning föranleder en mäktig minoritetssituation vilket gör begreppet “Manoritet” adekvat för att förklara denna situation.

Communication is essential for the survival of an organization. The management formulates strategies to ensure thatthe organization will get to where they want it to go. The strategy is then communicated to the co-workers through the line manager. But who is to say that the co-worker experience the message the same way as the line manager or the management for that matter? The purpose of this study is toinvestigate how the middle managers at Southern Älvsborg Hospital experience strategic internal communication andfurther how they communicate with their co-workers.Through a case study approach, the case being the communication of the hospitals research strategy, I conducted 13 interviews.I analyzed the material from the interviews using a hermeneutical approach and I used an interpretative approach to get a deeper understanding. The results show that the middle managers experience that the communication occurs through the transmission model. They also show an increased information overload, mainly due to e-mail. The middle managers strive for a sense making approach to communicationand they believe that this is best achievedthrough meetings. Only half of them have communicated or will communicate the research strategy with their co-workers,using different strategies; 1) handing over the responsibility to a researcher, 2) handing over the responsibility to aresearch manager, 3) interpreting the information and dialoguing about it and 4) interpreting and dialoguing about theinformation and then working with it in various teams and thus reflecting on what it means for their own unit. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs. Syftet med uppsatsen är att belysa verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskors syn på palliativ vård i livets slut och hur de ser på sin roll i denna vårdform. Syftet är även att belysa hur de ser på det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Resultatet har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av fem intervjuer med verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor som är verksamma inom området för implementeringen av det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna verkar deras syn och värderingar i stort stämma överens med den palliativa vårdfilosofin och vårdvetenskapliga värderingar. De uttrycker många positiva erfarenheter av den palliativa vårdens uppbyggnad och organisation men även problem i form av resurs- och kompetensbrist. Respondenterna verkar använda sig av olika ledarstilar i kombination. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews with managers and group interviews with care providers, understand their interpretation of integrity and also their scope for action to satisfy disable people’s integrity at sheltered housing for adults. The questions of this study are: How do the managers and the care providers interpret the concept of integrity? Which scope for action do they have to satisfy the integrity of disabled people? Method: Individual – and group interviews have been used as methods to gather empirical data. Theory: The theories of scope for action and integrity as a theoretical conception have been used to analyze the empirical material. Results: The informants of this study found it difficult to give a specific definition of integrity. The main aspects we could distinguish were that integrity was interpreted as a personal sphere and self-determination. The result of this study shows that the scope for action to satisfy the integrity of disabled people is affected by many factors. First of all the scope for action is affected by the Swedish law LSS and the assignment within the organization. The scope for action is also affected by individual adaption for each person. This study shows the importance of the relationship between the managers, care providers and the persons. At last the informants emphasize some dilemmas in their scope for action to satisfy the integrity.

Introduktion: Metodikum är Region Jönköpings läns (RJL) kliniska träningscenter för scenarioträning. Vårt examensarbete bygger på det uppdrag vi fick från Metodikum som är att undersöka verksamhetschefers och vårdenhetschefers uppfattning om Metodikum. Under fem veckors tid befann vi oss på Metodikum för att observera verksamheten och samla in underlag till examensarbetet.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning verksam-hetschefer och vårdenhetschefer i RJL har om Metodikums funktion, samt behovet av praktisk träning idag och i framtiden.   Metod: En kvalitativ metod i form av semi strukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med fasta frågor används i studien. Målgruppen för den kvalitativa studien, som även är studiens primära målgrupp, är verksamhetschefer i RJL och målgruppen för den kvantitativa studien är vårdenhetschefer i RJL.   Resultat: Studiens resultat visar att både verksamhetschefer och vårdenhetschefer har en god uppfattning om den funktion Metodikum har och att verksamheten bidrar till en mer säker vård. Behovet av träning är stort och kommer att bli större i framtiden. Det framkommer från primärvårdens verksamhetschefer att de vill nyttja Metodikum mer, men att det råder viss okunskap om vad Metodikum kan erbjuda.   Slutsats: Majoriteten av verksamhetscheferna och vårdenhetscheferna är nöjda med Metodikum och de tycker att det är förmånligt att sjukvårdspersonal i RJL har tillgång till centret, men det framkommer att enheterna tidvis har svårt att frisätta personal till träning eftersom de behövs på de egna klinikerna. Det råder en brist i kommunikation inom enheterna och mellan cheferna och Metodikum. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

In 2011 pre-schools began reporting to the Education Department and were then subject to the school law. Pre-school’s entry into the school system meant that the concept of education became part of the pre-school’s activities. This is also to be implemented into the preschool curriculum. This study has examined how pre-school teachers, pre-school managers and heads of operations interpret the concept of "teaching" in the pre-school context. Respondents that were interviewed were familiar with the subject, due to the fact that they are part of a nationwide teaching project and they themselves work on implementing the concept of teaching in their operations. The aim has been to establish how the three professions interpret the concept and work with it in practice. The study is based on a social constructivist perspective where we chose to focus on how the concept of teaching is constructed and reconstructed using the social linguistic interaction and the interaction between respondents. As a research method, we have used qualitative group interviews. The empirical data has been analysed using the theoretical lens of social constructivism. The results showed that the term "teaching" was unclear when it is referred to pre-schools and did not have a specific definition in the pre-school context. The concept was understood differently by the three professions. The respondents argued that the implementation of the concept in the pre-schools took place in diverse ways. They confirmed that it is a long-term process that will take time to fully implement. Another conclusion that the authors drew was 2 that there was a gap between practice and theory. This was because the heads of operations and pre-school managers had a theoretical view of "teaching" while the pre-school teachers had a practical view.

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.