The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs. Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet. Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter. Det framkom i resultatet att etiska värderingar ofta underskattas på grund av att sjuksköterskor i högre grad prioriterar medicinska åtgärder, vilket ledde till att god omvårdnad i vissa fall försummades då det tenderade att inte erkännas och därmed inte sågs som något produktivt. Upplevelser av hinder för tillämpning av etisk kompetens förekommer i en majoritet av studierna vilket anses bero på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor har teoretisk kompetens om vad som är etiskt rätt att göra men omsätter inte alltid denna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskor får heller inte möjlighet att lyfta fram etiska frågor i daglig vårdkontext. Sensibiliteten visar sig vara en återkommande aspekt i utövandet av god vård. I flera studier framkommer att det föreligger ett behov av etisk kompetensutveckling. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd i Lévinas teori om etisk sensibilitet samt konsensusbegreppet vårdande. / Background: Nurses' have an ethical responsibility for their actions and assessment within health care. Ethical competence is part of the nurses profession. Aim: The purpose of this literature review was to examine how nurse’s ethical competence can be described. Method: This literature review is based on twelve scientific articles on nursing that have been read repeatedly and key findings were identified regarding nurses´ ethical competence. Each study was summerized and results concluded two main identified themes. Subsequently, new sub-themes arose where results are presented. Results: The results explain the ethical competence and its components. It appears in the results that ethical values are underestimated because nurses’ seem to value medical priorities higher, which in turn leads to a lack of focus on providing good care because it tends to be unrecognized and therefore not seen as something productive. Perception of barriers for the use of ethical competence appears in a majority of the studies. The main factors identified are lack of time and heavy workload. It was also clear that nurses’ have theoretical knowledge on what is ethically correct but have problems applying this in their daily work. Nurses’ are not given the opportunity to highlight ethical issues in a daily care context. Sensitivity is an important aspect in the practice of giving high quality care. In several studies, the need for further education within ethical nursing was identified. Discussions: The results are discussed on the basis of Lévinas theoretical approach comprising of ethical sensibility, and caring.

Denna uppsats undersöker användningen av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers medvetenhet och reflektion kring moraliska dilemman och etiska frågor. Genom en kvalitativ metod har studien analyserat hur lärare kan använda skönlitterära verk för att stimulera elevers etiska tänkande och diskussioner. Resultaten klarlägger att informanterna anser att skönlitteratur kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla elevers empati, förståelse och reflektion över komplexa moraliska frågor. Genom strategier som rollspel, diskussioner och relaterande av litterära karaktärers situationer till elevernas egna liv, kan lärare skapa en interaktiv och engagerande lärandemiljö. Studien betonar vikten av att välja relevanta skönlitterära verk som eleverna kan relatera till, för att maximera deras engagemang och förståelse.

Bakgrund: Ambulansens uppdrag har utvecklats och numer bedrivs bland annat avancerad vård. Den äldre befolkningen ökar vilket även speglar ambulansuppdragen. Den äldre befolkningen kan vid sjukdom eller på grund av åldrande ha en nedsatt beslutsförmåga, vilket gör dessa bedömningar svårare. För att bemöta de äldre i ambulanssjukvården behöver den etiska kompetensen synliggöras. Ett sätt att belysa etiken och det etiska arbetsklimatet är genom etikronder. Syfte: Beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av etikronder beträffande vård av äldre inom ambulanssjukvården.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagare rekryterades utifrån de som deltagit i etikronder, den insamlade data analyserades med hjälp av Erlingsson och Brysiewicz (2017) kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i två teman; ”trygg och öppen atmosfär under etikronden”, vilken innehåller beskrivningar av olika aspekter av faktorer som bidrog till upplevelsen av etikronden, och ”etikrondens avtryck på både personlig och kollegial nivå”, vilken innehåller tankar, reflektioner och resultat som har kommit efter att ha deltagit i etikronder. Slutsats: Etikronder är en positiv upplevelse, med en moderator som lederdiskussionen framåt i ett öppet klimat synliggörs etiska dilemman. Detta hjälper ambulanspersonal att hantera etiska svårigheter och den etiska kompetensen förbättras, en ökad trygghet i bedömningar av patienter upplevs. Detta kan leda till att vården av de äldre patienterna blir mer anpassad och att den moraliska stressen minskar hos ambulanspersonal. För att fortsätta denna utveckling efterfrågas etikronder mer regelbundet och att alla på arbetsplatsen ska delta. / Introdution: The ambulance assignments has developed and now has the ability to provide advanced care. The increase in the elderly polpulation reflects in the ambulance missions. The elderly population may, in case of sickness or due to ageing, have a reduced decision-making abilit, which make these assessments more challenging. In order to approach the elderly in the prehospital care, the ethical competence needs to be made more visible, one way to highlight ethics and the ethical work climate is through etics rounds. Aim: To describe the ambulance personell experience of ethics rounds regarding the care of elderly in prehospital care. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Participants were recruited based on who had participated in ethics rounds, the collected data was analyzed using Erlingsson and Brysiewicz (2017) qualitative content analysis.Result: The result resulted in two themes; "safe and open atmosphere during the ethics round", which contains descriptions of various aspects of factors that contributed to the experience of the ethics round, and "the impact of the ethics round on both a personal and collegial level", which contains thoughts, reflections and outcomes that have come after participating in ethics rounds. Conclusion: Ethics rounds are a positive experience, with a facilitator who leads the discussions forward in an open climate and makes ethical dilemmas visible. This helps paramedics deal with ethical difficulties and the ethical competence is improved, and increased moral confidence in assessments of patients is experienced. The effect can lead to the care of the elderly patients becoming more adapted and reduced moral stress for ambulance personell. To continue this development, ethics rounds are requested more regularly and that everyone in the workplace should participate.

Bakgrund: Sjuksköterskan som arbetar inom den rättspsykiatriska heldygnsvården befinner sig i en position där utmanande situationer och etiska dilemman uppstår. Detta ställer krav på sjuksköterskans etiska kompetens. I de fall sjuksköterskan är hindrad att arbeta enligt sin etiska kompetens kan etisk stress uppstå. Etisk stress kan påverka sjuksköterskans hållbarhet på ett negativt sätt. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk heldygnsvård värderar sin etiska kompetens, förekomst av etisk stress samt hur detta är kopplat till hållbarhet i yrkeslivet. Metod: En kvantitativ metod användes och ett representativt urval gjordes. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk heldygnsvård tillfrågades om att fylla i en enkät. Insamlade data omvandlades till deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Medelvärdet för nivå av etisk kompetens var 7,8 av 10 och 4,5 av 10 för etisk stress. En högre skattad etisk kompetens och/eller en lägre skattad etisk stress korrelerade med en högre grad av hållbarhet. En låg skattning av etisk kompetens korrelerade med en högre grad av etisk stress. 63,3% av respondenterna ansåg att den rättspsykiatriska vården ställer högre krav på etisk kompetens än något annat vårdområde. Slutsats: Grad av etisk kompetens och etisk stress påverkar sjuksköterskans yrkesmässiga hållbarhet inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. / Background: Nurses in inpatient forensic psychiatry will face challenging situations and ethical dilemmas. These situations require the ability to practice ethical competence. When this ability is somehow inhibited, moral distress can occur. Moral distress may affect the nurse’s sustainability in a negative way. Purpose: The purpose of this study was to examine nurses’ estimation of their ethical competence, occurrence of moral distress and the impact these had on the work sustainability. Method: A quantitative method was chosen for the study, and a representative selection was made. Nurses in inpatient forensic psychiatry was given a survey. Collected data was transformed into descriptive and analytical statistics. Findings: The mean value of rated ethical competence was 7,8 out of 10, the mean value of rated moral distress was 4,5 out of 10. A higher rated ethical competence and/or lower rating of moral distress correlated with a higher sustainability. A lower rating of ethical competence correlated with a higher rate of moral distress. 63.3% of the respondents considered the inpatient forensic psychiatry as the most demanding care-related working field of all regarding ethical competence. Conclusion: The level of ethical competence and moral distress will affect the work sustainability for nurses in inpatient forensic psychiatry.

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.

Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.