No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa större förståelse för HR-anställdas lojalitet gentemot arbetstagare och arbetsgivare samt huruvida lojalitetskonflikter präglar HR-rollen. Studien berör teman som Human Resources (HR), lojalitet och lojalitetskonflikter. Studien har utförts utifrån HR-anställdas perspektiv. Deras upplevelser, tankegångar och erfarenheter är således i fokus. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Vi har genomfört tio intervjuer där alla respondenter är anställda inom HR-relaterade yrken i Sverige. Dessa har varierande arbetsuppgifter, men arbetet centrerar huvudsakligen kring att stötta chefer i olika personalrelaterade frågor. Att se till organisationens bästa och lösa problem som uppkommer är andra centrala delar av deras HR-roll. Som grund för studien har vi utgått från teorier som berör lojalitetsbegreppet, lojalitetskonflikter samt olika kritiska perspektiv på HR. Detta inkluderar olika definitioner på och teoretiska ingångar till lojalitetsbegreppet. Teorin har även bidragit med en förståelse för lojalitetskonflikter vilken är kopplad till olika former av lojalitet såväl som olika dimensioner av konfliktbegreppet. Det teoretiska avsnittet innefattar teoretiker som Karen Legge (2005), Arvidson och Axelsson (Kommande) och Lysgaard (1985). Dessa teoretiska perspektiv har använts för att analysera den empiriska datan som framkom från intervjuerna. Resultatet visar att HR-rollen centrerar kring att vara lojal mot arbetsgivaren. Dock framkommer det att det finns tvetydigheter i deras lojalitet vilket resulterar i lojalitetskonflikter. Dessa berör konkurrerande lojaliteter gentemot sig själv, kollegor samt arbetsgivaren.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

Till följd av covid-19 pandemin har distansarbete blivit mer aktuellt av vad det någonsin varit. Organisationer och anställda har snabbt blivit tvungna att anpassa sig till den nya arbetssituationen. Vår studie syftar till att undersöka om distansarbete kan påverka anställdas lojalitet. Mer ingående kommer den vertikala och horisontella lojaliteten att undersökas samt om distansarbetet kan påverka anställdas lojalitetskonflikter. Studiens teoretiska referensram presenterar en definition av distansarbete. Vidare redogörs det för fenomenet lojalitet utifrån olika lojalitetsdefinitioner. De forskare som lyfts fram är Josiah Royce, James Connor, Simon Keller, Markus Arvidson och Jonas Axelsson samt John Kleinig. Dessa forskare kommer ge olika perspektiv och tolkningar på fenomenet lojalitet. Med dessa teorier och forskare som grund har en kvantitativ studie genomförts via en enkätundersökning för att besvara syftet och frågeställningarna. I enkätundersökningen deltog 107 respondenter. Studiens resultat visar att distansarbete kan påverka anställdas lojalitet i denna undersökning. Dels visar resultatet att distansarbete kan påverka anställdas vertikala lojalitet och dels den horisontella lojaliteten. Till största del har distansarbetet inneburit att anställdas lojalitet har minskat. Vidare går det att utläsa att distansarbete även har påverkat anställdas lojalitetskonflikter. Utifrån resultatet kan det tolkas som att distansarbete skapade ett större utrymme för respondenterna att lägga tid på familj/vänner under arbetstid, vilket därmed minskade det dåliga samvetet gentemot familj/vänner men samtidigt ökade det dåliga samvetet mot arbetet.

Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.