Många företag idag erbjuder kunskapsintensiva produkter och tjänster på en global marknad. De företag som lyckas attrahera de bästa talangerna, har enklare att nå ledande positioner där kompetens, innovation och engagemang har stor betydelse. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur företag genom värdegrundsarbete arbetar aktivt för att attrahera och behålla personal samt vilka utmaningar inom värdeförändringar de ställs inför. Studien utgår från åtta kvalitativa intervjuer med anställda på olika hierarkiska nivåer inom telekombolaget Ericsson. Resultatet visar att förutsättningen för ett fungerande värdegrundsarbete kräver stora resurser, effektiv dialog och ständigt engagemang; främst från ledningens sida samt via chefer respektive stöttande HR-personal. De anställda upprätthåller värdegrunden genom socialisering i organisationskulturen. I anslutning till anställningsprocessen visade studien att de största utmaningarna är kvinnors värderingar i samband med ingenjörsyrket, överföring av företagets värderingar via distansarbete, samt svårigheten att tillgodose ungdomars behov av självutveckling.

<p>Syfte:</p><p>Vi vill med vår uppsats öka förståelsen för vad VBM-konceptet kan bidra till för ett företag och visa hur olika VBM-modeller används i praktiken.</p><p>Metod:</p><p>En teoretisk studie som huvudsakligen baseras på sekundär data där vi sammanställer olika teorier och modeller tillhörande VBM-konceptet samt tidigare forskning. Detta kompletteras med vår egen empiri som består av intervjuer som genomfördes vid två företeg.</p><p>Resultat:</p><p>Resultatet visar att det inte är något företag som använder sig av flera VBM-mått på olika nivåer. Oftast bestämmer man sig för en modell och använder den till alla nivåer, möjligtvis kompletterar man med mindre nyckeltal. Val av modell är inte det viktigaste utan att man väljer någon modell som gör så att kapitalkostnaden tydliggörs för att säkerställa att intäkterna täcker kapitalkostnaderna.</p>

Bakgrund:                       I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt.  Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde. Metod: Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier. Slutsatser:                         Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet. Studiens fallföretag har vidare ingen konkret definition utav aktieägarvärde, verksamheterna är medvetna om värdet men använder inte begreppet i den dagliga verksamheten. Aktieägarvärde uppfattas vidare vara en integrerad målsättning i varje familjeföretag värdeskapande process. / Background:   As more and more companies have begun to focus on shareholder value and corporate governance, new normative financial functions as value-based management have emerged. Thus, it is interesting to investigate how Swedish family businesses of different characters experiencing this trend and whether it is consistent with a shareholder-oriented approach. Purpose:                             The purpose of this paper is to examine and identify the perception of Swedish listed and unlisted family business, on value-based management and its consistency with a shareholder-oriented approach. Furthermore, the study aims to describe and explain whether such business perceives that value-based management can be used as a management tool to define and ensure shareholder value. Method:                             I have completed six interview studies with an abductive research approach. The empirical material is mainly based on data from both personal interviews and telephone interviews but also secondary data from websites, annual reports and confirmed theories. Conclusions:                     The listed and unlisted family firms in this study perceive that their value creation processes is consistent with a shareholder-oriented approach. All the family firms demonstrate that both financial and non-financial objectives symbolize activities which are shareholder value consistent with the family’s basic values ​​and interests. Furthermore has each and every firm no concrete definition of shareholder value, businesses are aware of the value but they are not using the concept in their daily operations. Shareholder value is further perceived as an integrated goal in the firm’s value creation process.

Syfte: Vi vill med vår uppsats öka förståelsen för vad VBM-konceptet kan bidra till för ett företag och visa hur olika VBM-modeller används i praktiken. Metod: En teoretisk studie som huvudsakligen baseras på sekundär data där vi sammanställer olika teorier och modeller tillhörande VBM-konceptet samt tidigare forskning. Detta kompletteras med vår egen empiri som består av intervjuer som genomfördes vid två företeg. Resultat: Resultatet visar att det inte är något företag som använder sig av flera VBM-mått på olika nivåer. Oftast bestämmer man sig för en modell och använder den till alla nivåer, möjligtvis kompletterar man med mindre nyckeltal. Val av modell är inte det viktigaste utan att man väljer någon modell som gör så att kapitalkostnaden tydliggörs för att säkerställa att intäkterna täcker kapitalkostnaderna.

Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.