No description available.

No description available.

Sammanfattning Titel: Hur väl fungerar den statliga hållbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga ägarstyrningen gällande resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07 Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en väsentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhället. Således är en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav på att statligt ägda företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007). Syftet med denna studie är att undersöka resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning - där vi ser hur väl den statliga ägarstyrningen fungerat. Metod: Studien är en innehållsanalys med en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Primärkällor består av de statliga företagens hållbarhetsredovisningar, där dess innehåll bearbetats i Excel och statistikprogrammet SPSS. Utöver det har sekundärkällor i form av relevant facklitteratur och tidigare forskning utgjort teorikapitlet, där studiens två hypoteser genererats. Resultat och slutsatser: Resultatet påvisade att samtliga statliga företag i Sverige upprättar hållbarhetsredovisning, där stora företag redovisar fler indikatorer än små företag. Att företag med högre lönsamhet redovisar fler indikatorer kunde dock inte statistiskt säkerställas. Den statliga ägarstyrningen visade sig vara både god och effektiv. Dock efterfrågas ytterligare arbete för att öka antalet redovisade indikatorer. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning med liknande studie efterfrågas för att kunna fastställa om studiens resultat är konstant. Även en ökad förståelse av motivationen bakom att ge ut ytterligare indikatorer är av vikt då vår studie visade att företagen brast i detta avseende. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med information om hur den statliga ägarstyrningen gällande direktivet har fungerat - där förbättringar behövs. Genom att studien påvisar brister kan rätt åtgärder för dessa brister lättare tillgås. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, statlig ägarstyrning

<p>Sammandrag</p><p>Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv.</p><p>Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet.</p><p>Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning.</p><p>Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag.</p><p>Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser</p>

Sammandrag Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv. Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning. Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag. Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser

<p>Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?.</p><p>Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget.</p><p>Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.</p>

<p>Introduction: Increased savings in funds has enforced the importance of the institutions. During the last 25 years they have augmented their ownership from 20 to 85 % of the Swedish stock exchange. Thereby the ownership becomes more and more financial, meaning that the return is the most crucial. In an article in Dagens Nyheter the president of the Swedish Shareholders Association and the president of Metall object to the institutional passivity which they consider being an important problem. </p><p>Purpose: The purpose of this essay is to put the institutional passivity in perspective. Method: The study was made in three parts. First we studied four companies, two with passive ownership and two with active, in two different lines of business. Then we studied the ownership structure in companies with a negative profittrend. Finally we contacted different trust funds to get their opinion on owner passivity. </p><p>Result: The first study showed no difference between the passively and the actively owned companies. Neither did our second study prove any link between performance and owner passivity. Concerning the trust funds they all said to be active why passivity was no problem since it did not exist. </p><p>Conclusion: We think that all trust funds say they are active because they have to say so and that they in practice are more or less passive. From the result of our studies we conclude that institutional passivity seems to be no problem. We think the conflict causing this discussion could be between different ownergroups rather than between management and owner</p>

Introduction: Increased savings in funds has enforced the importance of the institutions. During the last 25 years they have augmented their ownership from 20 to 85 % of the Swedish stock exchange. Thereby the ownership becomes more and more financial, meaning that the return is the most crucial. In an article in Dagens Nyheter the president of the Swedish Shareholders Association and the president of Metall object to the institutional passivity which they consider being an important problem. Purpose: The purpose of this essay is to put the institutional passivity in perspective. Method: The study was made in three parts. First we studied four companies, two with passive ownership and two with active, in two different lines of business. Then we studied the ownership structure in companies with a negative profittrend. Finally we contacted different trust funds to get their opinion on owner passivity. Result: The first study showed no difference between the passively and the actively owned companies. Neither did our second study prove any link between performance and owner passivity. Concerning the trust funds they all said to be active why passivity was no problem since it did not exist. Conclusion: We think that all trust funds say they are active because they have to say so and that they in practice are more or less passive. From the result of our studies we conclude that institutional passivity seems to be no problem. We think the conflict causing this discussion could be between different ownergroups rather than between management and owner

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?. Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras. Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget. Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.

Bakgrund:                       I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt.  Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde. Metod: Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier. Slutsatser:                         Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet. Studiens fallföretag har vidare ingen konkret definition utav aktieägarvärde, verksamheterna är medvetna om värdet men använder inte begreppet i den dagliga verksamheten. Aktieägarvärde uppfattas vidare vara en integrerad målsättning i varje familjeföretag värdeskapande process. / Background:   As more and more companies have begun to focus on shareholder value and corporate governance, new normative financial functions as value-based management have emerged. Thus, it is interesting to investigate how Swedish family businesses of different characters experiencing this trend and whether it is consistent with a shareholder-oriented approach. Purpose:                             The purpose of this paper is to examine and identify the perception of Swedish listed and unlisted family business, on value-based management and its consistency with a shareholder-oriented approach. Furthermore, the study aims to describe and explain whether such business perceives that value-based management can be used as a management tool to define and ensure shareholder value. Method:                             I have completed six interview studies with an abductive research approach. The empirical material is mainly based on data from both personal interviews and telephone interviews but also secondary data from websites, annual reports and confirmed theories. Conclusions:                     The listed and unlisted family firms in this study perceive that their value creation processes is consistent with a shareholder-oriented approach. All the family firms demonstrate that both financial and non-financial objectives symbolize activities which are shareholder value consistent with the family’s basic values ​​and interests. Furthermore has each and every firm no concrete definition of shareholder value, businesses are aware of the value but they are not using the concept in their daily operations. Shareholder value is further perceived as an integrated goal in the firm’s value creation process.