No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Thesis--Handelshögskolan, Stockholm. / Includes index. Includes bibliographical references (p. [357]-364).

No description available.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.</p><p>Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.</p><p>Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.</p><p>Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.</p><p>Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.</p><p>Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden. Slutsatsen vi tagit är att företagen försöker upprätthålla ett förtroende hos intressenterna och att majoriteten följer lagar och regler. Vi ser även att årsredovisningarna idag är mer detaljrikare än förr, detta tack vare IFRS/IAS och Koden. Skandiaskandalen har påverkat företagen men inte i den graden att företagen frivilligt skulle sänka de rörliga ersättningarna. Redovisningen för bonus- och incitamentsprogram har förändrats, dock kan vi inte säga att redovisningen av ersättningen beror på förändringarna i regelverken.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.</p><p>Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen. Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm. Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen. Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien. Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen. Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden. Slutsatsen vi tagit är att företagen försöker upprätthålla ett förtroende hos intressenterna och att majoriteten följer lagar och regler. Vi ser även att årsredovisningarna idag är mer detaljrikare än förr, detta tack vare IFRS/IAS och Koden. Skandiaskandalen har påverkat företagen men inte i den graden att företagen frivilligt skulle sänka de rörliga ersättningarna. Redovisningen för bonus- och incitamentsprogram har förändrats, dock kan vi inte säga att redovisningen av ersättningen beror på förändringarna i regelverken.