<p>Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet.</p><p>För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation.</p><p>Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer.</p><p>En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige.</p> / <p>Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result</p><p>When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case.</p><p>Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews.</p><p>Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden</p>

<p>Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.</p>

Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet. För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation. Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer. En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige. / Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case. Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews. Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden

Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.

Fientliga företagsförvärv har under en lång tid varit en del av den globala finansmarknaden och är numera inte främmande för de svenska aktörerna. Ett företagsförvärv blir fientligt när bolagets styrelse råder aktieägarna att avslå det framlagda budet. Är budet intressant för aktieägarna, som ofta strävar efter att maximera sin kapitalvinst, kan det dock lätt uppstå en intressekonflikt inom bolaget då styrelsen, till skillnad från aktieägarna, är snarare intresserad av att behålla sin makt och anställning. Detta kan resultera i att styrelsen blir frestad att vidta åtgärder för att förhindra uppköpet.   I samband med fientliga uppköpserbjudanden har det på den amerikanska aktiemarknaden utarbetats en rad försvarsåtgärder som kan vidtas av bolagsstyrelsen i syfte att försvåra eller förhindra ett företagsförvärv. På den svenska aktiemarknaden är vidtagande av åtgärder som har till syfte att förhindra eller försvåra att ett uppköpserbjudande framläggs eller genomförs icke tillåtna enligt 5 kap. 1 §             lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA). Motiveringen till detta förbud framkommer i bland annat Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2005:47:”ett offentligt erbjudande anses vara en angelägenhet mellan målbolagets aktieägare och budgivaren, varför målbolagets styrelse inte ska tillåtas försämra förutsättningarna för att ett erbjudande lämnats”. Av denna anledning har styrelsen i ett målbolag som är ett aktiebolag en relativt svag position, då den beslutsfattande makten är hos de enskilda aktieägarna vid exempelvis antagandet av ett framlagt bud och hos bolagsstämman avseende vidtagande av eventuella försvarsmetoder. Dock har det genom AMN:s uttalanden framkommit i en rad praktiska fall att målbolagets styrelse hittat möjligheter att agera och i viss mån kringgå förbudet.   Uppsatsen är en komparativ studie med den svenska och amerikanska rättregleringen i fokus. Paralleller och samband dras även mellan det svenska, europeiska och engelska systemet. Syftet med arbetet är att undersöka svenska företagsledningarnas möjligheter och handlingsutrymme vid tillämpning av internationella försvarsmetoder för att avvärja ett oönskat uppköpserbjudande. I uppsatsen undersöks även de åtgärder som kan vidtas i ett preventivt syfte.   Möjligheten till genomförandet av ett bolagsuppköp är ett nyckelmoment för skapandet av en effektiv värdepappersmarknad där svaga bolag upphör att existera och starka bolag har utvecklings- och tillväxtmöjligheter. Att avgöra vad som stämmer överens med god sed kan dock bli problematiskt, då regleringen på området är oerhört spridd och i viss mån inkoherent. Trots dessa svårigheter har det i praktiken genomförts ett antal företagsuppköp som har visat på att tillämpningen av försvarmetoder är i viss utsträckning möjlig om den går att motivera genom att bolagets eller/och aktieägarnas intressen tillgodoses. Enligt aktiebolagslagen (ABL) är föremålet för aktiebolagets verksamhet att ge vinst till fördelning för aktieägarna. Samtidigt är aktieägarnas förtroende centralt för väl fungerande värdepappersmarknader. En mer omfattande rätt för bolagsstyrelsen i målbolaget att fatta beslut om försvarsåtgärder skulle kunna skada dessa grundläggande ändamål med ABL och den börsrättsliga regleringen. På så sätt skulle en betydligt större makt hos bolagsstyrelsen kunna ha en skadlig effekt, då det är aktieägarnas vinster och förtroende som bör prioriteras. Genom att analysera samspelet mellan de bolagsrättsliga och börsrättsliga principerna och relevanta praktiska avgöranden går det att se att den nationella regleringen är konstruerad på bästa möjliga sätt för att upprätthålla en god sed på den svenska finansmarknaden, trots sina potentiella brister i sammanhanget. / Hostile takeovers have for a long time been a part of the global financial market and are nowadays not an unknown phenomenon on the Swedish stock market. A takeover attempt becomes hostile when the board of directors of the target advises the shareholders to reject the submitted bid. That particular situation can, however, easily become the reason for conflict of interests within the company. The bid can be valuable for the shareholders, who primarily seek ways to maximize their profit at the same time, as the members of the board of directors desire to keep their employment and position within the company. The board can therefore as a result be willing to take action in order to prevent the takeover.   During the mid-20th century, due to a takeover-wave, the American stock market developed a series of defence measures that could be used by the board in order to impede or prevent an acquisition. However, measures that are intended to prevent or impede a takeover offer are prohibited on the Swedish stock market under Ch. 5 § 1 in the Act on Public Takeover Offers. The justification for this prohibition is found in, inter alia, the Swedish Securities Council's (Aktiemarknadsnämnden) statement AMN 2005: 47 where they indicated that a public offer is considered to be a matter between the target company's shareholders and the bidder, why the offeree company should not be allowed to impair the prerequisites for an offer submitted. For this reason, management has a relatively weak position in Swedish corporations, since the decision-making power is not with the board but with the separate shareholders when it comes to accepting a potential bid or the shareholders’ meeting of the corporation when a decision must be made if measures should be enact in order to prevent a bid. However, the boards of directors in some target companies have found opportunities to act and to some extent circumvent the ban posed in the Act on Public Takeover Offers.   The thesis is a comparative study with Swedish and American legal regulations in focus. Parallels are also drawn between the Swedish, European and English systems. The aim is to investigate the ability of the board of directors in Swedish corporations to use different defence methods to fend off an unwanted takeover bid. The paper also examines the measures that can be taken before the bid and as a result have a preventive function.   The possibility of implementing a company takeover is a key element for the creation of an efficient financial market in which weak companies cease to exist and strong companies have development and growth potential. A determination on what actions can be consistent with good practice can be problematic, since the regulations in this area are extremely widespread and somewhat incoherent. Despite these difficulties, the legal practice in this area has shown that the application of the defence methods is to some extent possible if the board of directors focus on supporting the will to defend the company and / or shareholder interests. To give the board of directors extended powers could have a detrimental effect on profits and trust. By analysing the interaction between the principles in company law and securities law as well as some relevant decisions by the Swedish Securities Council, it is possible to see that the Swedish national regulation is designed in the best possible way to maintain good practices on the Swedish stock market despite some shortcomings.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.</p><p>Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen. Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.

In cases concerning a hostile takeover occurring in the United States, the board of directors must fulfill the duties set forward by the Unocal test. If the board of directors succeed, it implies that the decision, regardless if it is a bad decision, is protected by the Business Judgment Rule. The Business Judgment Rule presumes that the board of directors in good faith made an informed decision in the line of the corporations’ interests. The Business Judgment Rule is inherently unique for American companies. In Sweden liability for directors is based on a culpa evaluation which in turn is based on principles deriving from tort law. This is the result from the corporate law only providing for a very limited part concerning liability. In this thesis, the different judicial systems are explained with focus on differences and similarities based on duties of the board. Moreover, the different liabilities from a Swedish and an American perspective will be discussed. Concluding, it is hard to distinguish a Swedish version of the Business Judgment Rule, however, the creation of one would most likely be beneficial since it, to a large extent, provides for a better business world. / Vid ett fientligt företagsförvärv i USA måste styrelseledamöterna visa att de uppfyller de krav som framställts genom Unocal-testet. Lyckas styreledamöterna uppfylla kraven så blir de skyddade från skadeståndsrättsligt ansvar i enlighet med the Business Judgment Rule, oavsett om beslutet ledde till en dålig affär. The Business Judgment Rule presumerar att styrelseledamöterna i god tro fattat ett välgrundat affärsbeslut som ligger i bolagets intresse. The Business Judgment Rule är unikt för amerikanska bolag. I Sverige utgår skadeståndsansvar för styrelseledamöter från en culpabedömning, vilket baseras på allmänna skadeståndsrättsliga principer då den aktiebolagsrättsliga skadeståndsdelen är begränsad. I denna uppsats redogörs de olika rättssystemen med fokus på likheter och skillnader i styrelseuppdraget. Vidare diskuteras styrelseledamöternas skadeståndsansvar utifrån ett amerikanskt och ett svenskt perspektiv. Slutligen visas det att det är svårt att se en svensk version till the Business Judgment Rule, men att en sådan troligen skulle vara att föredra då regeln ger effekter som bidrar till en bättre affärsvärld.

Earth Observation is the gathering of information about planet Earth’s system via Remote Sensing technologies for monitoring land cover types and their changes. Through the years, image classification techniques have been widely studied and employed to extract useful information from Earth Observation data such as satellite imagery. One of the most attractive use cases is the monitoring of polar regions, that recently observed some dramatic changes due to global warming. Indeed drifting ice caps and icebergs represent threats to ship activities and navigation in polar areas, and the risk of collision with land-derived ice highlights the need to design a robust and automatic Sea-Ice classification for delivering up-to- date and accurate information. To achieve this goal, satellite data such as Sentinel-1 Synthetic Aperture Radar images from the European Union’s Copernicus program can be given in input to a Deep Learning classifier based on Convolutional Neural Networks capable of giving the content categorization of such images as output. For the task at hand, the availability of labeled data is generally scarce, there- fore the problem of learning with limited labeled data must be faced. There- fore, this work aims at leveraging the broader pool of unlabeled satellite data available to open up new classification solutions. This thesis proposes a Semi-Supervised Learning approach based on Generative Adversarial Networks. Such an architecture takes in input both labeled and unlabeled data and outputs the classification results exploiting the knowledge retrieved from both the data sources. Its classification performance is evaluated and it is later compared with the Supervised Learning approach and the Transfer Learning approach based on pre-trained networks. This work empirically proves that the Semi-Supervised Generative Adversarial Networks approach outperforms the Supervised Learning method, improving its Overall Accuracy by at least 5% in configurations with less than 100 training labeled samples available in the use cases under evaluation, achieving performance comparable to the Transfer Learning approach and even over- coming it under specific experimental configurations. Further analyses are then performed to highlight the effectiveness of the proposed solution. / Jordobservation är samlingen av information om jordklotets system via fjärravkänningstekniker för övervakning av landskapstyper och deras förändringar. Under årens lopp har bildklassificeringstekniker studerats och använts för att extrahera användbar information från jordobservationsdata som satellitbilder. Ett av de mest attraktiva användningsfallen är övervakningen av polära regioner, som nyligen observerade några dramatiska förändringar på grund av den globala uppvärmningen. Driftande istäcken och isberg representerar ett verkligt hot mot fartygsaktiviteter och navigering inom polära områden, och risken för kollision med land-baserad is belyser behovet av att utforma en robust och automatisk Hav-Is-klassificering för att leverera aktuell och korrekt information. För att uppnå detta mål kan satellitdata som Sentinel-1 Synthetic Aperture Radar-bilder från Europeiska unionens Copernicus-program ges som input till en Deep Learning-klassificerare baserad på Convolutional Neural Networks som kan ge innehållskategorisering av sådana bilder som output. För den aktuella uppgiften är tillgängligheten av märkt data i allmänhet otillräcklig, därför måste problemet med inlärning med begränsad mängd märkt data ställas inför rätta. Därav syftar detta arbete till att utnyttja den bredare samlingen av omärkt satellitdata som finns tillgänglig för att öppna nya klassificeringslösningar. Denna avhandling föreslår en Semi-Supervised Learning-strategi baserad på Generative Adversarial Networks. En sådan arkitektur tar som input både märkt och omärkt data, och matar ut klassificeringsresultat som utnyttjar den kunskap som hämtats från båda datakällorna. Dess klassificeringsprestanda ut- värderas och jämförs senare med tillvägagångssättet Supervised Learning och metoden Transfer Learning baserat på förtränade nätverk. Detta arbete bevisar empiriskt att Semi-Supervised Generative Adversarial Network överträffar metoden Supervised Learning och förbättrar dess totala noggrannhet med minst 5% i konfigurationer med mindre än 100 tränings- märkta prover tillgängliga i användningsfallen under utvärdering, vilket uppnår prestanda som både är jämförbar med Transfer Learning-metoden och överlägsen jämte den under specifika experimentella konfigurationer. Ytterligare analyser utförs sedan för att belysa effektiviteten hos den föreslagna lösningen.