No description available.

This paper examines the Ontario Securities Commission's regulation of poison pills as well as several proposals to reform the current regulatory regime. In particular, the paper argues that regulation and reforms should be viewed within the context of two fundamental, normative questions that underlie much of corporate law: what is the purpose of the corporation, and who should determine whether these goals are being met. After outlining several competing theories, the paper explains why a corporate model based on the shareholder-centric, wealth maximization theory is best suited for hostile takeover situations. Additionally, the paper argues that a structural bid reform that would require hostile bidders to include minimum tender conditions and additional opportunities for target company shareholders to tender following a successful bid would provide the best way to incorporate this corporate model into Ontario securities regulation.

This paper examines the Ontario Securities Commission's regulation of poison pills as well as several proposals to reform the current regulatory regime. In particular, the paper argues that regulation and reforms should be viewed within the context of two fundamental, normative questions that underlie much of corporate law: what is the purpose of the corporation, and who should determine whether these goals are being met. After outlining several competing theories, the paper explains why a corporate model based on the shareholder-centric, wealth maximization theory is best suited for hostile takeover situations. Additionally, the paper argues that a structural bid reform that would require hostile bidders to include minimum tender conditions and additional opportunities for target company shareholders to tender following a successful bid would provide the best way to incorporate this corporate model into Ontario securities regulation.

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet.</p><p>För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation.</p><p>Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer.</p><p>En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige.</p> / <p>Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result</p><p>When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case.</p><p>Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews.</p><p>Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden</p>

Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet. För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation. Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer. En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige. / Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case. Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews. Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden

Fientliga företagsförvärv har under en lång tid varit en del av den globala finansmarknaden och är numera inte främmande för de svenska aktörerna. Ett företagsförvärv blir fientligt när bolagets styrelse råder aktieägarna att avslå det framlagda budet. Är budet intressant för aktieägarna, som ofta strävar efter att maximera sin kapitalvinst, kan det dock lätt uppstå en intressekonflikt inom bolaget då styrelsen, till skillnad från aktieägarna, är snarare intresserad av att behålla sin makt och anställning. Detta kan resultera i att styrelsen blir frestad att vidta åtgärder för att förhindra uppköpet.   I samband med fientliga uppköpserbjudanden har det på den amerikanska aktiemarknaden utarbetats en rad försvarsåtgärder som kan vidtas av bolagsstyrelsen i syfte att försvåra eller förhindra ett företagsförvärv. På den svenska aktiemarknaden är vidtagande av åtgärder som har till syfte att förhindra eller försvåra att ett uppköpserbjudande framläggs eller genomförs icke tillåtna enligt 5 kap. 1 §             lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA). Motiveringen till detta förbud framkommer i bland annat Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2005:47:”ett offentligt erbjudande anses vara en angelägenhet mellan målbolagets aktieägare och budgivaren, varför målbolagets styrelse inte ska tillåtas försämra förutsättningarna för att ett erbjudande lämnats”. Av denna anledning har styrelsen i ett målbolag som är ett aktiebolag en relativt svag position, då den beslutsfattande makten är hos de enskilda aktieägarna vid exempelvis antagandet av ett framlagt bud och hos bolagsstämman avseende vidtagande av eventuella försvarsmetoder. Dock har det genom AMN:s uttalanden framkommit i en rad praktiska fall att målbolagets styrelse hittat möjligheter att agera och i viss mån kringgå förbudet.   Uppsatsen är en komparativ studie med den svenska och amerikanska rättregleringen i fokus. Paralleller och samband dras även mellan det svenska, europeiska och engelska systemet. Syftet med arbetet är att undersöka svenska företagsledningarnas möjligheter och handlingsutrymme vid tillämpning av internationella försvarsmetoder för att avvärja ett oönskat uppköpserbjudande. I uppsatsen undersöks även de åtgärder som kan vidtas i ett preventivt syfte.   Möjligheten till genomförandet av ett bolagsuppköp är ett nyckelmoment för skapandet av en effektiv värdepappersmarknad där svaga bolag upphör att existera och starka bolag har utvecklings- och tillväxtmöjligheter. Att avgöra vad som stämmer överens med god sed kan dock bli problematiskt, då regleringen på området är oerhört spridd och i viss mån inkoherent. Trots dessa svårigheter har det i praktiken genomförts ett antal företagsuppköp som har visat på att tillämpningen av försvarmetoder är i viss utsträckning möjlig om den går att motivera genom att bolagets eller/och aktieägarnas intressen tillgodoses. Enligt aktiebolagslagen (ABL) är föremålet för aktiebolagets verksamhet att ge vinst till fördelning för aktieägarna. Samtidigt är aktieägarnas förtroende centralt för väl fungerande värdepappersmarknader. En mer omfattande rätt för bolagsstyrelsen i målbolaget att fatta beslut om försvarsåtgärder skulle kunna skada dessa grundläggande ändamål med ABL och den börsrättsliga regleringen. På så sätt skulle en betydligt större makt hos bolagsstyrelsen kunna ha en skadlig effekt, då det är aktieägarnas vinster och förtroende som bör prioriteras. Genom att analysera samspelet mellan de bolagsrättsliga och börsrättsliga principerna och relevanta praktiska avgöranden går det att se att den nationella regleringen är konstruerad på bästa möjliga sätt för att upprätthålla en god sed på den svenska finansmarknaden, trots sina potentiella brister i sammanhanget. / Hostile takeovers have for a long time been a part of the global financial market and are nowadays not an unknown phenomenon on the Swedish stock market. A takeover attempt becomes hostile when the board of directors of the target advises the shareholders to reject the submitted bid. That particular situation can, however, easily become the reason for conflict of interests within the company. The bid can be valuable for the shareholders, who primarily seek ways to maximize their profit at the same time, as the members of the board of directors desire to keep their employment and position within the company. The board can therefore as a result be willing to take action in order to prevent the takeover.   During the mid-20th century, due to a takeover-wave, the American stock market developed a series of defence measures that could be used by the board in order to impede or prevent an acquisition. However, measures that are intended to prevent or impede a takeover offer are prohibited on the Swedish stock market under Ch. 5 § 1 in the Act on Public Takeover Offers. The justification for this prohibition is found in, inter alia, the Swedish Securities Council's (Aktiemarknadsnämnden) statement AMN 2005: 47 where they indicated that a public offer is considered to be a matter between the target company's shareholders and the bidder, why the offeree company should not be allowed to impair the prerequisites for an offer submitted. For this reason, management has a relatively weak position in Swedish corporations, since the decision-making power is not with the board but with the separate shareholders when it comes to accepting a potential bid or the shareholders’ meeting of the corporation when a decision must be made if measures should be enact in order to prevent a bid. However, the boards of directors in some target companies have found opportunities to act and to some extent circumvent the ban posed in the Act on Public Takeover Offers.   The thesis is a comparative study with Swedish and American legal regulations in focus. Parallels are also drawn between the Swedish, European and English systems. The aim is to investigate the ability of the board of directors in Swedish corporations to use different defence methods to fend off an unwanted takeover bid. The paper also examines the measures that can be taken before the bid and as a result have a preventive function.   The possibility of implementing a company takeover is a key element for the creation of an efficient financial market in which weak companies cease to exist and strong companies have development and growth potential. A determination on what actions can be consistent with good practice can be problematic, since the regulations in this area are extremely widespread and somewhat incoherent. Despite these difficulties, the legal practice in this area has shown that the application of the defence methods is to some extent possible if the board of directors focus on supporting the will to defend the company and / or shareholder interests. To give the board of directors extended powers could have a detrimental effect on profits and trust. By analysing the interaction between the principles in company law and securities law as well as some relevant decisions by the Swedish Securities Council, it is possible to see that the Swedish national regulation is designed in the best possible way to maintain good practices on the Swedish stock market despite some shortcomings.

Företagsförvärv är ofta baserade på företagsledningars förväntningar om skalekonomiska fördelar, förbättrad lönsamhet och ökad konkurrensförmåga. Att dessa förväntningar inte alltid realiseras kan ha att göra med att viktiga förhållanden förbises redan i den process som föregår själva förvärvet, dvs i det s k "strategiska förspelet". Det som händer före ett förvärv har stor betydelse för dess utfall, vilket indikerats inom tidigare förvärvsforskning. Få forskare har dock uppmärksammat strategiska förspel som ett specifikt studieområde. Denna avhandling behandlar huvudmäns och exekutivs handlingar vid strategiska förspel i samband med fientliga uppköpserbjudanden. Boken innehåller en beskrivning av "Iggesundsaffären" 1980-1983 och ett försök att utveckla teoribildningar om vetandet om strategiska förvärvsprocesser. Det fall som studeras gäller bakgrunder till konsekvenser av Stora Kopparbergs och Billeruds ledningars uppköpserbjudande riktat till Iggesunds aktieägare den 29 april 1981. Detta uppköpserbjudande väckte stor offentlig uppmärksamhet och initierade genomgripande strukturella förändringar inom svensk skogsindustri och påverkade även ytterst sammanslagningen av MoDo, Iggesund och Holmen till det s k "Tredje Blocket". / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Background: Throughout the last century mergers and acquisitions have been categorized by changes in the global economy. Globalization and changes in legislations has brought forward so called waves that are rooted in the market for the United States. Where the act of acquisitions can be divided into both friendly and hostile takeovers, history shows that hostile takeovers are frequent in the US but less evident in the Swedish market. As for Sweden the existence of control enhancing mechanisms are utilized to enable control of a firm without owning a proportionate share of equity. While the trend of takeover activity is replicated elsewhere, the hostile aspect finds another route. The market for corporate control governs the hostile aspect where firms should be replaced with new managers if agency problems arise between the management and the shareholders. Thus looking at Sweden, corporate governance issues and the establishment of national laws are of certain importance. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how the ownership structure in Swedish listed companies impacts on the occurrence of hostile takeovers and what implications a potential change in the corporate governance structure would have on it. Moreover we intend to map Sweden internationally to give a broad picture of the research area. Methodology: We have made use of a quantitative method for the empirical section and thereafter derived conclusions through the hypothetico-deductive approach. For testing the outcome of hostile bids in Sweden, chi-square tests for independence have been conducted and in regards of an international comparison we have implemented a correlation analysis. Conclusions: With the result at hand we concluded that the theory was partially aligned with the empirical data. The market for corporate control is not fully efficient in Sweden. The reason for that is the multiple voting rights implemented in the target firms which impede the successfulness in replacing a management. The hostile bid frequency has increased over the years, mainly due to potential agency problems among target firms. But parallel to this, which in some regards contradicts theory, is that firms neglects the prevalent ownership structure in Sweden and acquires a foothold as to make their hostile acquisition. In regards of the empirical data, concentrated ownership solely does not harm the market for corporate control in Sweden. Internationally, the correlation between ownership concentration and hostile bid frequencies proved to be negative where Sweden despite this attracts hostile acquirers.

In cases concerning a hostile takeover occurring in the United States, the board of directors must fulfill the duties set forward by the Unocal test. If the board of directors succeed, it implies that the decision, regardless if it is a bad decision, is protected by the Business Judgment Rule. The Business Judgment Rule presumes that the board of directors in good faith made an informed decision in the line of the corporations’ interests. The Business Judgment Rule is inherently unique for American companies. In Sweden liability for directors is based on a culpa evaluation which in turn is based on principles deriving from tort law. This is the result from the corporate law only providing for a very limited part concerning liability. In this thesis, the different judicial systems are explained with focus on differences and similarities based on duties of the board. Moreover, the different liabilities from a Swedish and an American perspective will be discussed. Concluding, it is hard to distinguish a Swedish version of the Business Judgment Rule, however, the creation of one would most likely be beneficial since it, to a large extent, provides for a better business world. / Vid ett fientligt företagsförvärv i USA måste styrelseledamöterna visa att de uppfyller de krav som framställts genom Unocal-testet. Lyckas styreledamöterna uppfylla kraven så blir de skyddade från skadeståndsrättsligt ansvar i enlighet med the Business Judgment Rule, oavsett om beslutet ledde till en dålig affär. The Business Judgment Rule presumerar att styrelseledamöterna i god tro fattat ett välgrundat affärsbeslut som ligger i bolagets intresse. The Business Judgment Rule är unikt för amerikanska bolag. I Sverige utgår skadeståndsansvar för styrelseledamöter från en culpabedömning, vilket baseras på allmänna skadeståndsrättsliga principer då den aktiebolagsrättsliga skadeståndsdelen är begränsad. I denna uppsats redogörs de olika rättssystemen med fokus på likheter och skillnader i styrelseuppdraget. Vidare diskuteras styrelseledamöternas skadeståndsansvar utifrån ett amerikanskt och ett svenskt perspektiv. Slutligen visas det att det är svårt att se en svensk version till the Business Judgment Rule, men att en sådan troligen skulle vara att föredra då regeln ger effekter som bidrar till en bättre affärsvärld.

雖然國內論文對企業併購的研究不在少數，範圍涵蓋併購的動機、類型、績效、策略與法律等，但針對敵意併購的研究則甚少，且研究大多著重於目標公司反接管策略的探討，鮮少對敵意併購後的績效進行討論。因此，本研究欲藉由資料包絡分析法，衡量我國敵意併購目標公司於併購發生後的經營效率變動的情況，及探討國內企業敵意併購之動機。 本研究以1986年至2001年台灣的併購活動為研究對象，實證發現主併者在選擇善意或敵意併購目標時有所差異；主併者選擇在善意併購目標公司時，對於目標公司之經營績效並無特別偏好；但在選擇敵意併購目標公司時，則以經營效率不佳者為對象，並透過敵意併購改善其經營效率；此外，敵意併購目標公司在替換掉管理能力不佳的管理者後，其效率進步的程度大於善意併購目標公司。因此，本研究樣本顯示台灣敵意併購支持懲戒式接管的動機假設。 / / Many scholars did researches on merger and acquisition (M&A) before, and the research scope involved motives, types, performance, strategies and laws of M&A; however, few of them mentioned hostile takeovers. Besides, most of hostile takeovers researches focus on anti-takeovers defenses of target companies, only a few researches discussed about post-takeover performance after hostile takeovers. This research attempts to measure the efficiency change of target companies after hostile takeovers, and discuss the motives of hostile takeovers in Taiwanese enterprises. The sample year includes Taiwan from 1986 to 2001. The research findings reveal that in the samples of friendly takeovers, there were no specific preference for choosing the targets companies. On the other hand, in the samples of hostile takeovers cases, the research findings denote that most of the target companies were underperformance, which triggers the takeover action. Moreover, the result demonstrates that hostile takeovers present better performance improvement than friendly takeovers do. The findings support hostile takeovers disciplinary motives implication in Taiwan.