Bakgrund: Äldre patienter med nedsatt beslutsbeslutsförmåga har svårare att ta självständiga beslut, och har svårare att vara delaktiga i sin egen sjukvård. Självbestämmande anses vara en förutsättning för ett gott liv, och en rättighet för alla patienter i dagens sjukvård. Att tillgodose äldre patienters självbestämmande i ambulanssjukvården kan ibland vara utmanande, och vid nedsatt beslutsförmåga ställer det ökade krav på ambulanspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av självbestämmande hos äldre patienter med nedsatt beslutsförmåga. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett strategiskt urval, och data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman; "strategier för att bedöma äldre patienters möjlighet till självbestämmande", "tillvägagångssätt för att främja äldre patienters självbestämmande", "utmaningar för att tillgodose äldre patienters självbestämmande" och "situationer där äldre patienters självbestämmande fråntas". Slutsats: Nedsatt beslutsförmåga innebar ökade utmaningar för att bedöma äldre patienters förmåga till självbestämmande. Utmaningarna handlade om att balansera medicinsk bedömningen mot patienters självbestämmande, där det beroende på situation kunde tillämpas både ett pliktetiskt och konsekvensetiskt synsätt. För att det i framtiden ska bli enklare att tillgodose äldre patienters självbestämmande, efterfrågas bättre anpassade riktlinjer och utökade resurser. Tidigare forskning visar också att det krävs en ökad etisk medvetenhet hos ambulanspersonal för att bättre kunna bemöta äldre patienters vårdbehov i framtiden.

Bakgrund: Ambulansens uppdrag har utvecklats och numer bedrivs bland annat avancerad vård. Den äldre befolkningen ökar vilket även speglar ambulansuppdragen. Den äldre befolkningen kan vid sjukdom eller på grund av åldrande ha en nedsatt beslutsförmåga, vilket gör dessa bedömningar svårare. För att bemöta de äldre i ambulanssjukvården behöver den etiska kompetensen synliggöras. Ett sätt att belysa etiken och det etiska arbetsklimatet är genom etikronder. Syfte: Beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av etikronder beträffande vård av äldre inom ambulanssjukvården.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagare rekryterades utifrån de som deltagit i etikronder, den insamlade data analyserades med hjälp av Erlingsson och Brysiewicz (2017) kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i två teman; ”trygg och öppen atmosfär under etikronden”, vilken innehåller beskrivningar av olika aspekter av faktorer som bidrog till upplevelsen av etikronden, och ”etikrondens avtryck på både personlig och kollegial nivå”, vilken innehåller tankar, reflektioner och resultat som har kommit efter att ha deltagit i etikronder. Slutsats: Etikronder är en positiv upplevelse, med en moderator som lederdiskussionen framåt i ett öppet klimat synliggörs etiska dilemman. Detta hjälper ambulanspersonal att hantera etiska svårigheter och den etiska kompetensen förbättras, en ökad trygghet i bedömningar av patienter upplevs. Detta kan leda till att vården av de äldre patienterna blir mer anpassad och att den moraliska stressen minskar hos ambulanspersonal. För att fortsätta denna utveckling efterfrågas etikronder mer regelbundet och att alla på arbetsplatsen ska delta. / Introdution: The ambulance assignments has developed and now has the ability to provide advanced care. The increase in the elderly polpulation reflects in the ambulance missions. The elderly population may, in case of sickness or due to ageing, have a reduced decision-making abilit, which make these assessments more challenging. In order to approach the elderly in the prehospital care, the ethical competence needs to be made more visible, one way to highlight ethics and the ethical work climate is through etics rounds. Aim: To describe the ambulance personell experience of ethics rounds regarding the care of elderly in prehospital care. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Participants were recruited based on who had participated in ethics rounds, the collected data was analyzed using Erlingsson and Brysiewicz (2017) qualitative content analysis.Result: The result resulted in two themes; "safe and open atmosphere during the ethics round", which contains descriptions of various aspects of factors that contributed to the experience of the ethics round, and "the impact of the ethics round on both a personal and collegial level", which contains thoughts, reflections and outcomes that have come after participating in ethics rounds. Conclusion: Ethics rounds are a positive experience, with a facilitator who leads the discussions forward in an open climate and makes ethical dilemmas visible. This helps paramedics deal with ethical difficulties and the ethical competence is improved, and increased moral confidence in assessments of patients is experienced. The effect can lead to the care of the elderly patients becoming more adapted and reduced moral stress for ambulance personell. To continue this development, ethics rounds are requested more regularly and that everyone in the workplace should participate.