Matematikläxorna delas ofta ut trots att det inte står i läroplanen. Lärare får själva välja om de ska dela ut läxor eller inte och vilken typ av matematikläxa de ska dela ut. Det finns många anledningar till att dela ut matematikläxor och att inte dela ut matematikläxor. Lärarna ser olika på syftet till att matematikläxor delas ut och många ser det som att läxorna delas ut av tradition. Vårt syfte med studien är att se huruvida läxor delas ut i ett didaktiskt syfte och om lärares ålder har något samband med användandet av matematikläxor. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där lärare från olika skolor kunnat svara. Vår slutsats är att majoriteten av lärare delar ut matematikläxor och att den vanligaste matematikläxan är repetitionsläxan. Vi uppmärksammade också att hälften av lärarna anser att matematikläxor delas ut av tradition.

Den här undersökningen inom fysikdidaktik utförs enligt ramverket The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Det didaktiska verktyget som ska utvärderas benämns Pictionary Physics. Studien börjar med en litteraturöversikt av multipla representationer och interaktivt engagemang. Översikten syftar till att utforska hur lärandet kan möjliggöras vid användningen av det didaktiska verktyget. Pictionary Physics användes sedan för att främja en interaktiv användning av multipla representationer i en grupp bestående av fyra studenter. Studenternas agerande studerades och analyserades kvalitativt, följt av en utvärdering av studenternas upplevelser när de använde det didaktiska verktyget. Utvärderingen visar att Pictionary Physics kan gynna konceptuell förståelse för begrepp inom fysik. Utvärderingen visar även att det didaktiska verktyget skulle kunna bidra till förbättrat studieresultat då studenter uppmuntras att använda multipla representationer på ett interaktivt sätt. Fortsatt förädling av Pictionary Physics föreslås. Detta är stommen för SoTL, där tanken är att konsekvent utöka var kunskap om lärandet av fysik. / This physics education research project is carried out following the framework of the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). The didactic instrument investigated is termed Pictionary Physics. The study begins with a literature review of research on multiple representation, and interactive engagement. This review is used to evaluate the learning potential of the intended didactic instrument. Pictionary Physics was then used to facilitate the multi-representational interaction of a group of four physics students. The students’ behavior was studied and analyzed qualitatively, followed by an evaluation of the students’ experiences when using this didactic instrument. The investigation shows that Pictionary Physics may promote conceptual understanding of physics phenomena. The investigation also implies that this didactic instrument can contribute to improved learning outcomes when students are encouraged to interact by using multiple representations. Continued refinement of the Pictionary Physics concept is suggested. Such refinement is the essence of SoTL, incrementally expanding our knowledge of the teaching and learning of physics.

Många förskolor arbetar idag med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) för att gynna barnens språkliga och kommunikativa utveckling. Syftet med studien är att undersöka användningen av TAKK och gester i förskolan samt hur TAKK finns representerad i förskolornas miljö. En frågeställning som undersöks är hur förskollärare och barnskötare i förskolan har lärt sig att använda TAKK. En annan är hur TAKK-tavlor (de bilder som förklarar hur olika tecken utförs) och andra gester, deiktiska och ikoniska, används i förskolan samt vilken roll TAKK-tavlan har som didaktiskt verktyg.   För att besvara frågeställningarna utfördes observationer på två förskolor samt en enkätundersökning riktad till de pedagoger som var delaktiga under observationerna. Resultatet belyser pedagogernas förhållningssätt gentemot TAKK och TAKK-tavlor, hur barn och pedagoger använder sig av TAKK och gester samt TAKK-tavlan som didaktiskt verktyg. Resultatet visar även att alla förskollärare och barnskötare som deltog i studien har lärt sig TAKK och att lika många barnskötare som förskollärare har gått på kurs för att lära sig TAKK. I enkätundersökningen svarade fyra av respondenterna att de helt håller med om att det finns TAKK-tavlor för barnen medan två delvis instämde. En respondent var mer tveksam. Resultatet belyser att pedagogernas användning av TAKK-tavlor, tecken och gester påverkar barnens användning av dessa. Använder pedagogerna på en förskola sig av flera TAKK-tecken men väldigt få deiktiska gester, som att peka på något, visar det sig i barnens användning av dessa gester. En förskollärare menar i enkätundersökningen att även om barnen inte förstår det som tecknas tycker de att det är intressant och att de gärna härmar. I resultatet framkommer det att ett aktivt TAKK-användande kan minska antalet deiktiska gester.

Denna uppsats utforskar möjligheten att använda Jonas Hassen Khemiris Allt jag inte minns (2015) och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill (2005) som undervisningsunderlag i förhållande till sexualitet och relationer i svenska som andraspråk på gymnasiet. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att böckerna kan användas som material i undervisningen och de exempel och citat vi lyft fram i analysen kan därmed skapa en meningsfull undervisning. Skönlitteratur kan därför fungera som ett stöd för lärare i svenska som andraspråk för att belysa och problematisera identitet, kärlek och jämställdhet samtidigt som det främjar språkutvecklingen hos elever.

Harry Potter och värdegrunden - Hur Harry Potter kan användas i arbetet om värdegrunden för skolans år 4-6, syftade till att undersöka vilken värdegrund som går att utläsa i Harry Potter och de vises sten. Undersökningen utgick från de tre kategorierna människans frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare undersöktes huruvida den gestaltade värdegrunden förhåller sig till den svenska skolans värdegrund, Lgr 11. Studien utgick från en kvalitativ textanalys med ett hermeneutiskt förhållningssätt där händelser i boken citerades och analyserades ur ett värdegrundsperspektiv. Studien utgick främst från skolmiljön i boken om Harry Potter, där samspelet mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare för att lyfta fram beteenden som går emot den svenska skolans värdegrund. Dessa citat och analyser är tänkta att inspirera undervisningen för att tydligare förankra värdegrunden i undervisningen, och att eleverna med detta ska få en större förståelse för varandra oberoende av kön, etnicitet och klass. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Vårt mål med uppsatsen är att ge en bild av vad användandet av film i klassrummet kan ha för effekter på elevers lärande i SO-undervisning, med fokus på religion. Vi vill även försöka fylla det tomrum som vi upplever finns i forskningsfältet kring filmens praktiska användning i SO-undervisning. Hur digitala redskap kan användas på ett effektivt sätt har det inte lyfts fram tillräckligt om genom lärarprogrammets gång. Detta tycker vi är beklagligt eftersom film och digitala medier tar allt större plats i skolan samt i klassrummet. Ett andra mål är att få en bättre förståelse kring filmens fördelar och nackdelar i SO-undervisning. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur SO-lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Vi vill ta reda på hur lärare använder eller kan använda filmen som didaktiskt verktyg i sin undervisning, för att ta del av verksamma lärares åsikter kring ämnet.För att besvara vårt syfte och frågeställningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra verksamma SO-lärare i årskurs 4–6. Till våra intervjuer utformades en intervjuguide med frågor till lärarna. Vi valde att lägga fokus på hur film praktiskt används i SO-klassrummet, för- och nackdelar med att använda film i SO-undervisning samt vilka effekter användandet av film kan ha på elevers lärande. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod.Resultatet av undersökningen visar att alla lärare i studien använder någon typ av film i sin SO-undervisning. Alla lärare lyfter såväl fördelar som nackdelar med filmens användning samt deras egna erfarenheter kring filmens effekter på elevers lärande i klassrummet. Däremot har alla lärare olika tankar och idéer om hur filmen kan användas i undervisningssyfte.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Denna uppsats undersöker användningen av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers medvetenhet och reflektion kring moraliska dilemman och etiska frågor. Genom en kvalitativ metod har studien analyserat hur lärare kan använda skönlitterära verk för att stimulera elevers etiska tänkande och diskussioner. Resultaten klarlägger att informanterna anser att skönlitteratur kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla elevers empati, förståelse och reflektion över komplexa moraliska frågor. Genom strategier som rollspel, diskussioner och relaterande av litterära karaktärers situationer till elevernas egna liv, kan lärare skapa en interaktiv och engagerande lärandemiljö. Studien betonar vikten av att välja relevanta skönlitterära verk som eleverna kan relatera till, för att maximera deras engagemang och förståelse.

Music is not mentioned to a large extent in the curriculum for Swedish preschools (National Agency, 2016). Preschool teachers don’t have any guidelines to relate to in their planning and implementation of music activities. This creates a complexity when working with music. Because of this further knowledge is needed in this area and that is why this study aims to illustrate didactic considerations in the planning and implementation of music activities in the preschool. This can further lead to inspire others to implement music in the preschool. The study looks closer at how music is valued and used as a didactic learning tool. This is done with the help of a questionnaire aimed at active preschool teachers (30 participants) and one interview. The study has a didactic perspective as a theoretical starting point and the results are analyzed and connected to the didactic triangle (Wahlström, 2015) and the didactic questions what, why and how (Ferm Thorgersen, 2012).   The result determines that music is a legitimate tool for developing children’s knowledge in several areas for example language, mathematics, science and movement. The result illustrates didactic considerations, how music activities are formed and the priority when planning and implementing music activities. The study also illustrates different ways of working with music and the preschool teachers relation to music. By contributing with new knowledge the study can therefore make it easier for others to work with music together with children in the preschool. If there are clear goals for learning and the activity is characterized by children’s influence can this lead to rewarding and fun music activities in the preschool. / Musiken har få nedslag i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Förskollärare och barn­skötare har därför inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till i planering och utförande av musikaktiviteter tillsammans med barnen. Det skapas därför en komplexitet i arbetet med musik. Ytterligare kunskap behövs inom detta område och därför syftar studien till att synliggöra didaktiska överväganden i planering och utförande av musikaktiviteter i förskolan. Detta kan således leda till att inspirera flera att implementera musik i förskoleverksamheten. Studien fokuserar närmare på hur musik värderas och används som ett didaktiskt verktyg för lärande. Detta genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad mot verksamma förskollärare och barnskötare (30 deltagare) och en intervju. Studien har ett didaktiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och resultatet analyseras och kopplas till den didaktiska triangeln (Wahlström, 2015) och de didaktiska frågorna vad, varför och hur (Ferm Thorgersen, 2012).   Studiens resultat fastställer att musiken är en verksam metod för att främja barns utveckling inom flera områden som till exempel språk, matematik, naturkunskap och rörelse. Resultatet synliggör didaktiska överväganden, hur musikaktiviteter utformas och vad som prioriteras i planering och utförande. I studien synliggörs också olika arbetssätt och förskollärarnas och barnskötarnas relation till musik. Genom att bidra med ny kunskap kan studien därmed underlätta för andra att arbeta med musik tillsammans med barn i förskolan. Om det finns tydliga mål för lärandet och aktiviteten präglas av barnens inflytande kan detta bidra till givande och lustfyllda musikstunder i förskolan.