Kulturen har sedan urminnestider funnits i olika former, beroende på hur människorhar levt och förflyttat sig över jorden. Idag när vi lever närmare varandra ännågonsin kan den ge upphov till problem, kulturerna emellan. När olika kulturer skasamsas på en och samma plats behövs det verktyg för att samhället ska bli enhomogen och trygg plats. Mångkulturella samhällen existerar överallt i världen, därolika kulturer lever sida vid sida, detta examensarbete kommer ta upp förhållandeinterkulturalism, där kulturerna lever inte bara sida vid sida utan i en relation medandra kulturer som bygger på respekt för mångfald, ömsesidigt utbyte och synergi,och dokumentärfilm i form av två undervisningsfilmer.Två undervisningsfilmer har skapats med hjälp av två olika berättarsätt, medinterkulturalism som grund.Efter en enkätundersökning gjord med respondenter på Komvux vuxenutbildningSFI, svenska för invandrare, gjordes en jämförande studie som byggde på enjämförelse mellan dessa två filmer. Jag kunde därefter konstatera attinterkulturalismens budskap bäst går fram till mottagaren genom enundervisningsfilm gjord på Bill Nichols ”The Expository mode” som grund.

Vårt mål med uppsatsen är att ge en bild av vad användandet av film i klassrummet kan ha för effekter på elevers lärande i SO-undervisning, med fokus på religion. Vi vill även försöka fylla det tomrum som vi upplever finns i forskningsfältet kring filmens praktiska användning i SO-undervisning. Hur digitala redskap kan användas på ett effektivt sätt har det inte lyfts fram tillräckligt om genom lärarprogrammets gång. Detta tycker vi är beklagligt eftersom film och digitala medier tar allt större plats i skolan samt i klassrummet. Ett andra mål är att få en bättre förståelse kring filmens fördelar och nackdelar i SO-undervisning. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur SO-lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Vi vill ta reda på hur lärare använder eller kan använda filmen som didaktiskt verktyg i sin undervisning, för att ta del av verksamma lärares åsikter kring ämnet.För att besvara vårt syfte och frågeställningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra verksamma SO-lärare i årskurs 4–6. Till våra intervjuer utformades en intervjuguide med frågor till lärarna. Vi valde att lägga fokus på hur film praktiskt används i SO-klassrummet, för- och nackdelar med att använda film i SO-undervisning samt vilka effekter användandet av film kan ha på elevers lärande. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod.Resultatet av undersökningen visar att alla lärare i studien använder någon typ av film i sin SO-undervisning. Alla lärare lyfter såväl fördelar som nackdelar med filmens användning samt deras egna erfarenheter kring filmens effekter på elevers lärande i klassrummet. Däremot har alla lärare olika tankar och idéer om hur filmen kan användas i undervisningssyfte.

<p>Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll.</p><p>Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, <em>Camouflage</em> (1943),<em> Den Vidunderliga Världshistorien</em> (1993) och <em>Gutten og Torsken</em> (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet.</p><p>Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter.</p> / <p>The purpose of this work is to identify and highlight a couple of guidelines for the visual design of an animated film to be used in an educational context. We also seek to identify style elements in animated educational film that persist through time and different medium. Also to highlight new qualities and opportunities that come with the digital medium. Finally we will also look at how the audience and reception context effects and shape the expression and content of an educational movie.</p><p>With a fixed analytical model we have made a comparative qualitative analysis of three period-characteristic animated educational films, <em>Camouflage</em> (1943), <em>Den Vidunderliga Världshistorien</em> (1993) and <em>Gutten og Torsken</em> (2007) which all use humor to enhance the learning.</p><p>Through this analysis we have been able to identify style elements such as the use of stereotypes and metaphors, noted how the content and expression is largely influenced by the audience and receiver context but also of the distribution and technical capabilities.</p>

Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll. Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet. Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter. / The purpose of this work is to identify and highlight a couple of guidelines for the visual design of an animated film to be used in an educational context. We also seek to identify style elements in animated educational film that persist through time and different medium. Also to highlight new qualities and opportunities that come with the digital medium. Finally we will also look at how the audience and reception context effects and shape the expression and content of an educational movie. With a fixed analytical model we have made a comparative qualitative analysis of three period-characteristic animated educational films, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) and Gutten og Torsken (2007) which all use humor to enhance the learning. Through this analysis we have been able to identify style elements such as the use of stereotypes and metaphors, noted how the content and expression is largely influenced by the audience and receiver context but also of the distribution and technical capabilities.