The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. / Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

Švietimo sistemoje vyksta spartūs pokyčiai: keičiasi ikimokyklinio ugdymo programos, standartai, tėvų dalyvavimas ugdymo procese. Lietuvos Respublikos ikimokyklinio ugdymo koncepcijoje nurodoma, kad ikimokyklinis ugdymas sprendžia reikšmingiausias vaiko socializacijos ir ugdymo(si) uždavinius, o šiuolaikinio ugdymo paskirtis – puoselėti visus vaiko gebėjimus, kurie lemia psichosocialinę ir socializacijos sėkmę Profesinės pedagogų kompetencijos yra daugiau analizuojamos bendrai, neišskiriant ikimokyklinio ugdymo pedagogų profesinių kompetencijų. Tyrimo objektas: ikimokyklinio ugdymo pedagogų profesinių kompetencijų plėtotė. Tyrimo tikslas: ištirti ikimokyklinio ugdymo pedagogų kompetencijų plėtotės galimybes. Tyrimo metodai: mokslinės literatūros analizė, anketinė ikimokyklinio ugdymo pedagogų ir ikimokyklinių įstaigų vadovų apklausa, SPSS for windows programinio paketo naudojimas (aprašomoji statistika), Excel programos naudojimas paveikslų pateikimui. Tyrime dalyvavo 107 ikimokyklinio ugdymo įstaigų pedagogai ir 15 ikimokyklinio ugdymo įstaigų administracijos atstovai.Tyrimas atliktas Radviliškio miesto ir rajono ikimokyklinėse įstaigose. Tyrimo rezultatai parodė, kad ikimokyklinio ugdymo pedagogams ugdomojo darbo procese svarbiausi kriterijai yra asmeninės savybės ir pedagoginis – psichologinis pasirengimas, vadovams, kad jų pedagogams svarbus – pedagoginis – psichologinis pasirengimas ir profesinis pasirengimas. Reikšmingiausiomis, labai svarbiomis, kompetencijomis... [toliau žr. visą tekstą] / Education experiences rapid changes: pre-education programs and standards are changing, as well as parents’ role and participation in the process of education. Lithuanian pre-primary education concept points out that pre-school education solves the most important problems of children socialization and education, the purpose of contemporary education is to foster all children’s abilities which determine psychological and socialization success. Teachers’ professional competence is analyzed more generally, not excepting pre-school teachers’ professional competence. The object of the research: the development of pre-school teachers’ professional competence. The purpose of the research: to investigate the facilities of the development of pre-school teachers’ professional competence. Methods of the research: the analysis of scientific literature, survey of pre-school teachers and heads, SPSS for Windows (statistical analysis software), Excel. 107 pre-school teachers and 15 pre-school heads took part in the survey. The study was carried out in Radviliškis pre-school institutions. The results of the research showed that for pre-school teachers the most important criteria in the process of education are peculiarities and pedagogical-psychological readiness; for pre-school heads – pedagogical-psychological and professional readiness of their teachers. As the most significant, very important, competencies teachers named professional development, decision-making and curriculum... [to full text]

Det övergripande syftet med denna studie var att få fram förskollärares syn på högläsning i förskolan och hur förskollärare använder både spontan och planerad högläsning. Studien gjordes genom semi-strukturerade intervjuer och deltagarna som intervjuades var fyra förskollärare som jobbade inom samma kommun. Resultatet visade att förskollärare som deltog i studien tyckte att högläsning är viktigt för språkutveckling liksom bokvalet. Resultatet visade även att användningen av planerad högläsning kunde kopplas till pågående projekt och läsvilan. Den spontana högläsningen användes mest som ett tillfälle att låta barnens inflytande gå igenom och även som ett tillfälle att läsa böcker på ett mer ingående sätt. Avslutningsvis visar studien att pedagoger kan se på högläsning som en viktig del i förskolans verksamhet och inte bara som en rutin. / The overall aim of this study was to obtain pre-school teachers' views on read-aloud in preschool and the preschool teachers use of both spontaneous and planned read-aloud situations. The study was done by qualitative semi-structured interviews and the participants interviewed were four preschool teachers who worked within the same city. The results showed that preschool teachers' views on reading aloud was that they thought reading aloud was important for language development and how they read a book and book choice was important. The results also showed that the use of planned reading aloud could be linked to ongoing projects and reading relaxation. The spontaneous reading aloud was mostly used as an opportunity to let the children´s will go through, but also as an opportunity to read books in a more detailed way. Finally, the study shows how teachers can see read-aloud as part of the preschool that is not just a routine, but an important part of the pre-school that is important for children’s development.

Children and pre-school teachers daily meet pictures in picture books, usually during planned reading sessions. The purpose of this study is to provide a picture of what strategies pre-school teachers have about the use of images in childrens literature to stimulate childrens language development. This study is a qualitative interview where I have chosen to focus on the pre-school teachers views on pictures and how they use them. This study shows that language development is a large area in which the picture is an important part. All pre-school teachers use the pictures to stimulate childrens language development. Three out of four pedagouges interviewed said that they deliberately discuss the pictures in the picture books with the children. / Bilder i barnböcker möter barn och pedagoger dagligen i förskolan, vanligen vid planerade lässtunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka strategier pedagogerna har kring användandet av bilderna i barnlitteraturen för att stimulera barns språkutveckling. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att fokusera på pedagogernas syn på bilder samt deras användande av bilderna. Denna studie visar att språkutveckling är ett stort område där bilden är en viktig del. Samtliga pedagoger använder sig av bilder för att stimulera barns språkutveckling. Tre av fyra intervjuade pedagoger svarade att de medvetet för diskussioner om bilderna i barnböckerna tillsammans med barnen.

<p>The overall point of the study is to describe and understand the endeavours of the pre-school teachers’ trade union to establish professionalism within this field of work, from the end of the 1960s to 2005. In order to shed light on the subject the main questions asked and answered in this study were: How does the pre-school teachers’ trade union act on issues regarding the autonomy of the pre-school teaching profession? To what extent, and in what way, does the pre-school teachers’ trade union strengthen the pre-school teaching profession’s position by differentiating itself from, and/or allying itself with other professional groups? Which knowledge base is the pre-school teachers’ trade union trying to establish and how does the union act on issues concerning the pre-school teaching profession’s knowledge base? How can these endeavours be understood from a gender perspective? The study presents profession and gender theoretical perspectives. It is based on an analysis of trade-union and official documents concerning pre-school, such as government enquiries, general guidelines and formal instructions.</p><p>The analysis shows that state regulation of pre-school and its teachers has increased over the 45-year period in question. The result of this has been clearer directives but, at the same time, a loss of professional autonomy. The pre-school teachers’ trade unions’ endeavours to establish a professional monopoly through attempting to differentiate the profession by excluding people without a university degree, has been unsuccessful despite exclusion strategies aimed at nursery nurses. A clear effort can be seen to build an alliance with the teachers in compulsory schools. Aside from extending the pre-school teachers’ university training to 3.5 years, it is also evident that the move from care and developmental psychology to pedagogy and learning has been effected through the alliance with the compulsory school teachers. From a gender perspective, the context of pre-school teaching can be seen to have changed symbolically from one primarily intended to provide care and monitor children to a more pedagogical institution. Pre-school teachers have become teachers and children’s learning is emphasised more than their development. Overall this means that the pre-school teachers have a new identity and that pre-school teaching is no longer so clearly a woman’s job.</p>

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde. I min undersökning har jag utgått från en kvalitativ metod och använt mig av critical incident metoden. Genom intervju har jag presenterat tre olika dilemman där pedagogerna har fått berätta för mig hur de skulle ha agerat. Resultatet visar att beroende på vilken pedagogisk inriktning det finns på förskolan så påvisar pedagogerna ett mer eller mindre medvetet genusperspektiv i sitt agerande. Hur man agerar i olika situationer beror på hur genusmedveten man är som pedagog samt vilken syn man har på barn. / In preschool today we strive to work equal, which means to see each child as an individual. We want to give every child the same opportunities and chances to develop. Something you work with is gender, which is instead of looking at the sex you should look at the children and their actions. What I wanted with my research was to look at how preschool teachers acted in gender related situations in preschools. If I could see any differences in preshool teachers behavior and why they acted the way they did. My study has been based on a qualitative method and I have used a critical incident method. By interviews I have presented three different dilemmas where preshool teachers have told me how they would have acted. The results show that depending on the pedagogical approach that is used at the pre-school, teachers are showing a more or less consciously gender perspective in their behavior. How you act in different situations depends on how gender sensitive you are as a pre-school teacher and how you look at children.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö. Förskolegården ses som en bra pedagogisk miljö för barnen att leka fritt i, där vuxna också har möjlighet att observera barnen. Barnen väljer företrädelsevis att leka i den naturmiljö som finns tillgänglig på förskolegården. Däremot används inte denna miljö i den pedagogiskt planerade verksamheten i så stor utsträckning som den skulle kunna göra. Vår tolkning är att miljön utanför förskolans gränser ges högre pedagogiskt värde än den som finns inne på förskolegården.

This study is aimed at finding out how nursery and pre-school teachers carry out their obligation to report suspected child abuse, and their views on the issue. The study was alsoa imed at highlighting any difficulties teachers might have when dealing with children who arem istreated. In addition, the study examines the impact on teachers and children when thet eachers decide to either report or not report abuse. The main issues addressed by this study are:   Are pre-school and nursery teachers aware of their duty to report suspected child abuse and what are their opinions regarding this duty? How do the teachers claim they behave if obliged to report and what difficulties dothey encounter? In order to find the answer to these questions, qualitative interviews were made with eight pre-school teachers. The empirical evidence has been put in relation to theories of action and communication as well as to previous research in the area that concerns children who are mistreated. The study demonstrates the complexities that the duty to report child abuse creates and how the ambivalence that arises can inhibit a teacher’s actions. Fear of the consequences, regardless of whether the report is made or not, ultimately lead to paralysis, something which the conclusion also shows. Some of the conclusions drawn are that the support to teachers must improve in terms of better co-operation between pre-schools and social services. Moretime should also be set aside for training and for discussions with colleagues. The duty toreport suspected child abuse needs to be addressed in a way that makes it less daunting in order to encourage more teachers to do so. Apprehension regarding the possible consequences that would arise from reporting child abuse should not deter a teacher from helping a  vulnerable child.

The purpose of this thesis was to study how preschool teachers interpret the values of the preschool curriculum that relates to culture and how the teachers describe how they work with these values in their professional practice. The study is based on social constructive and discourse analytic perspectives. I have studied how preschool teachers construct the concept of culture and the values of the preschool curriculum through a specific way to describe this. A specific way to talk about something is called a discourse. In other words I have studied preschool teachers expressed discourses about culture and their professional practice with the values of the preschool curriculum. To study this, I've done interviews with four preschool teachers. In the interviews I let the teachers interpret the words from the pre-school curriculum that relate to culture and describe how they work with these in their professional practice. In the next step I used the transcribed interviews for the discourse analysis. I did the analysis by searching for discursive patterns in what preschool teachers say. It appeared that all preschool teachers used the same words in the interpretations and descriptions, and that some of these words were described to have internal relationships between each other. The words that were described to relate to each other were: The family and The preschool, Similarity and Difference, and The individual and the Group. But the words and the relationships where described in different ways in the interpretations of the curriculum and in the descriptions of the practical work. I interpreted this to be two different discourses, one discourse about the words in curriculum and one discourse about their practical work. I call these: The discourse about the theory and The discourse about the practice. Within the discourse about the theory all children were described as culturally different from each other and that was a positive value that the pre-school should plan the work around. The work should also be planned around the children’s individual interests and cultures. The relationship between the family and the preschool where described as an important and unproblematic part of this work. In the discourse about the practice only some children was described as different. It was the children that by the teachers were interpreted as non-Swedish. Only these where described to have an individual culture, different from the Swedish culture. They were describe as different from "us", from the Swedes. In this discourse the relationship with the so called different children’s families were described as a very important part of the preschools work with culture, but the relationship with the children of the interpreted Swedish families was not described to be as important. To work with what the preschool teachers described as a Swedish culture was also very important so that the different children would be able to be a part of the group, the swedes. Finally, I looked at how these two discourses relate to other discourses within the school system that I have seen in other scientific studies. When doing so, I saw both similarities and differences from other discourses. The way to describe some children to be different from others, different from "us" was one similarity, but the aim to plan the pre-schools work around the children’s individual interests was for example different from the other discourses.

Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.