Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Titel: Den salutogena äldreomsorgen. – En kvalitativ studie om omsorgspersonalens arbetssätt. Författare: Lina FranssonAnledningen till studiens start, var när jag själv uppmärksammade hur en brukare inte gavs möjlighet till att utföra sysslor som hen egentligen klarar på egenhand. Omsorgspersonalen vid tillfället tog över och utförde sysslan åt brukaren. Jag uppmärksammade sedan begreppet salutogen äldreomsorg och blev nyfiken på vad det var. Studiens syfte är att skapa kunskap om det salutogena arbetssättet, samt förståelse för hur och varför omsorgspersonalen på två äldreboende i Alvesta kommun arbetar efter det. De avgränsningar som görs är att studien grundas utifrån omsorgspersonalens perspektiv och är utifrån deras arbete mot den enskilde individen. Omsorgsförvaltningen i Alvesta kommun har valt att utbilda sina enhetschefer i salutogent ledarskap men studiens fokus kommer att vara på hur omsorgspersonalen arbetar efter det salutogena arbetssätt som enhetscheferna arbetar med att få ut i sina verksamheter, samt varför. För att följa studiens syfte söker jag svar på två frågor: Hur kommer ett salutogent arbetssätt till uttryck på arbetsplatsen? Hur kan omsorgspersonalens arbetssätt förstås? Metodiken som används för att kunna besvara studiens frågor bestod av deltagande observationer av omsorgspersonal, samt semi-strukturerade intervjuer med samma åtta personer ur personalgrupperna, för att få djupare förståelse. För att tolka det insamlade materialet och försöka besvara och diskutera studiens frågor användes begrepp ur organisationsteori. Organisationsteorin tar upp och förklarar hur organisationsbeteende och organisationskulturer som finns inom organisationer kan påverka anställda och deras arbetssätt. Teorin tar även upp att organisationen påverkas av samhället utanför. Anställdas sociala nätverk utanför organisationen skapar olika värderingar och normer som följer med de anställda in i organisationen. Studiens slutsats är att omsorgspersonalens arbetssätt kan förstås med hjälp av verksamhetens organisationsbeteende och organisationskultur. Eftersom omsorgspersonalen som deltagit i studien känner varandra och umgås utanför arbetsplatsen, delar de liknande värderingar och normer. Organisationsbeteendet och organisationskulturen stärks genom att omsorgspersonalen umgås utanför arbetsplatsen, vilket också kan skapa starkare sammanhållning i arbetsgrupperna och motivationen att strävan efter samma mål.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Introduktion: Omsorgspersonalen på särskilda boenden har en väsentlig roll i den dagliga munvården för äldre. Det orala hälsotillståndet har även betydelse för den övriga hälsan. Studier visar att munvården är bristfällig hos äldre och behöver belysas då den äldre befolkningen förväntas öka. Syfte: Att kartlägga potentiella förbättringsområden avseende personalens arbete med munvård inom äldreomsorgen. Metod: Litteraturstudie Resultat: Ett antal förbättringsområden framkommer som kan utveckla omsorgspersonalens arbete kring munvård för äldre på särskilda boenden. Förhållningssätt, attityder, tydliga strukturer, rutiner och dokumentation för munvård beskrivs. Mer munvårdsutbildning och samarbete med tandhygienist är ytterligare förbättringsområden som belyses. Konklusion: Den äldre befolkningen ökar vilket ställer krav på omsorgspersonalens arbete kring munvård på särskilt boende. Flera förbättringsåtgärder krävs inom arbetet med munvård för att uppnå en god oral hälsa hos omsorgsberoende äldre. Omsorgspersonalen önskar stöd av tandvården genom regelbunden munvårdsutbildning för att utveckla och uppmärksamma den orala hälsan hos omsorgsberoende äldre. Genom ökad kunskap om oral hälsa förbättras även omsorgspersonalens förhållningssätt och attityder till munvårdsarbetet.

Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och populationen växer. Ökad ålder innebär risk för försämrad allmän hälsa. Oral hälsa påverkar den allmänna hälsan samt livskvalitén. Flertalet äldre klarar inte av att utöva tillräckligt god munvård själva och blir beroende av omsorgspersonalens hjälp. Tandhälsan hos äldre har förbättrats i Sverige, vilket innebär en ökning av restaurerade tänder och avancerad protetik. Med detta har även behovet av munvård ökat och likaså kraven på omsorgspersonalen. Syfte: Att beskriva hur omsorgspersonals kunskaper och attityder till oral hälsa påverkar äldres orala hälsa. Frågeställningar: Vilka kunskaper och attityder beträffande oral hälsa har omsorgspersonal? På vilket sätt påverkar kunskaper och attityder bland omsorgspersonal den orala hälsan hos äldre? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Kunskapen hos omsorgspersonal skiljer sig åt. Kunskap ökar efter utbildning men är svår att implementera i praktiken. Attityder till den orala hälsan är generellt positiv, ändå visar resultaten att utförandet av munvård inte prioriteras. Många tycker att utförandet av munvård är obehagligt på grund av motvilja från brukarna. Konklusion: Omsorgspersonalen behöver ökade kunskaper i hur den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitén hos de äldre samt vidare praktisk utbildning i utförandet av munvård. Munvårdsutbildning kan påverka personalens attityder och beteende kring utförandet av munvård.

No description available.