There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Tandhygienist i kommun

Introduktion: I takt med samhällets tekniska utveckling ökar även implementering av tekniska lösningar i vård och omsorg. Den ökade teknikanvändningen påverkar både vård- och omsorgspersonal och den äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och upplevelse av hur teknikanvändning påverkar den äldres dagliga liv. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med n = 12 vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i åtta huvudkategorier: arbetssituation, kompetens, delaktighet, självständighet, trygghet, frihet, social kontakt och hälsa. Resultat: Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar var både positiva och negativa och påverkades utifrån deras arbetssituation, känsla av kompetens och delaktighet. Vård- och omsorgspersonalen upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldres dagliga liv genom att deras självständighet, trygghet, frihet och hälsa ökade. Samtidigt upplevde vård-och omsorgspersonalen att teknikanvändning kunde leda till ökad känsla av ensamhet hos den äldre. Konklusion: Studiens slutsats är att vård- och omsorgspersonalen överlag hade positiva attityder till tekniska lösningar och de upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldre både positivt och negativt i det dagliga livet. Med anledning av det ansåg vård- och omsorgspersonalen att det är viktigt att teknikanvändningen individanpassas. / Introduction: In step with society´s technical development, the implementation of technical solutions in health and care also increases. The increased use of technology affects both the health and care staff and the older adult. Aim: To describe what affects health and care staff´s attitudes to technical solutions and howthe use of technology affects the older adult´s daily life. Method: An interview study with an inductive approach was conducted with n = 12 health andcare staff in a mid-sized municipality in the middle of Sweden. The qualitative content analysis resulted in eight main categories: work situation, competence, participation, independence, sense of security, freedom, social interaction and health. Result: The attitudes of health and care staff towards technical solutions were both positive and negative. Their attitudes were affected by their work situation, competence and participation. The health and care staff´s experience was that the use of technical solutions affected daily life of the older adult by increasing their independence, sense of security, freedom and health. At the same time health and care staff experienced an increased sense of loneliness of the older adult. Conclusion: The conclusion of the study is that the health and care staff had positive attitudes towards technical solutions and they experienced that the use of technic usage affected the daily life of the older adults, both in a positive and negative way. Because of this it was important to individually adapt the solutions. / DigitalWell

Syftet med studien var att undersöka hur personal på daglig verksamhet kan fortsätta utveckla sitt arbetssätt och samverkansarbete med andra professionella aktörer för att stödja individer med intellektuella funktionsnedsättningar i deras sexualitet och sexuella identitet. den metod som användes var att genomföra en intervjustudie med personal på olika dagliga verksamheter. den kvalitativa metod som användes för att analysera empirisk intervjudata kallas för tematisk dataanalys och innebär att den transkriberade texten kodades, kategoriserades och delades in i teman som bildade en röd tråd genom hela studien. Avslutningsvis jämfördes den empiriska analysen med tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns sex övergripande teman som kunde identifieras i dataanalysen. 1) Behov av samverkan mellan olika professionella aktörer, 2) Ta vara på bredd på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom personalgruppen, 3) Behov av expertis för att kunna anpassa det individuella stödet, 4) Att som personal förstå hur värderingar och normer visar sig hos deltagarna, 5) Ta vara på situationer som uppstår för att aktualisera frågorna, 6) Anpassning och integritet för deltagarnas skull. Sammanfattningsvis framkom vikten av att man som anställd i en LSS-verksamhet ska vara medveten om sitt uppdrag för att inte riskera att få rollen som terapeut/psykolog när det gäller frågor och områden som andra professionella yrkesutövare ska arbeta med. Kontinuitet i arbetet kring frågor om sexualitet och sexuell identitet är också av stor vikt, likaså kunskapsöverföring kollegor emellan, samt anpassning till de olika individernas behov av stöd, förståelse och möjligheter. Samverkan mellan olika professionella aktörer kan också bidra till att olika verksamheter både hos personalgruppen eller hos deltagarna med intellektuell funktionsnedsättning kan få större förståelse för vilka rättigheter man har som människa med en sexualitet och sexuell identitet i samhället. De teoretiska begreppen sexuella skript och social gemenskap bidrog till att fördjupa analys och diskussion. / The aim of this study was to examine how staff at daily activity-centers can continue their developing-and-cooperation-work with other professional actors to support individuals with intelllectual disability in their sexuality and sexual identity. The method wich was used was that through a qualitative interview study with staff at daily activity centers. The qualitative method that was used for analyzing empirical interview data is called thematic data-analysis, which means that the transcribed text was coded, categorized and split into themes that created a red thread throughout the whole study. The result showed that there were six overarching themes that could be identifyed in the data analysis, 1) needs of cooperation between different professional actors, 2) Take care of level of education and work life experiences within the group of employees in the daily activity-centers, 3) needs of expertise to be able to adjust the individual support, 4) as an employee understand how values and norms present themselves within the group of participants, 5) Take advantage of situations that occur to axtualize the questions, 6) adaption and integrity for the participants sake. In summary the results showed the importance of that an employee in a support-facility should be aware of the work assignment to avoid the risk of becoming a therapist/psychologist when it comes to questions that other professional actors are meant to work with. Continuity in work when it comes to questions about sexuality and sexual identity are of great importance, also knowledge transfers between colleagues and adjustment to the different individuals support needs, cognitive levels and possibilities. Cooperation between different professional actors can also contribute to the fact that different facilities, both within a group of employees or a group of participants with intellectual disability can get a greater understanding which rights you have as a human being with a sexuality and sexual identity in society. The theoretical concepts of sexual scripts and social community contributed to deepen the analysis and discussion.

Bakgrund: Personal inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom står inför många svårigheter. I mötet med personer med demenssjukdomar kan svåra situationer uppstå till följd av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förmedla sina önskemål eller berätta vad de varit med om. Det finns också organisatoriska svårigheter, som till exempel att det saknas personal med rätt utbildning och att det blir allt fler äldre med komplexa behov som behöver vård och omsorg. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur personal inom vård och omsorg resonerar och agerar kring svåra situationer i mötet med personer med demenssjukdom med fokus på att inhämta samtycke (studie I) samt hur de resonerar och agerar när de misstänker våld i nära relationer som begås av anhöriga till personer med demenssjukdom (studie II). Metod: Data insamlades genom totalt 22 gruppintervjuer med 101 personal som möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga i sitt arbete. Intervjuerna syftade till att vara interaktiva, vilket innebär att deltagarna hjälper varandra att reflektera kring det givna ämnet. Studie I analyserades med kvalitativ innehållsanalys och studie II med tematisk analys. Resultat: Övergripande resultat från de båda studierna visar att personal inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom upplever flera svårigheter gällande att inhämta samtycke till vård- och omsorgsåtgärder samt att agera vid misstanke om våldsförekomst. Studie I visar att personalens strävan är att alltid låta personerna med demenssjukdom vara självbestämmande, men på grund av de funktionsnedsättningar demenssjukdomen innebär är det ibland svårt att få ett samtycke. I dessa situationer kan det hända att personal är de som fattar besluten om en åtgärd. De båda studierna visar också att personal känner sig osäkra på hur de bör handla eftersom det finns brister avseende stöd och hjälp från verksamheten, såsom riktlinjer och rutiner för att ha något att agera utifrån. Detta var särskilt tydligt i studie II, där personal uppger att de därmed känner sig utlämnade till sina egna erfarenheter, normer och värderingar. Vidare är ett övergripande resultat att personal behöver ha god kännedom om vilka personerna är, deras behov, vanor, känslor och preferenser. Om personerna med demenssjukdom inte kan berätta om vad de utsätts för behöver personalen kunna tolka individens beteende och se om något avviker från det vanliga. Slutsats: De nära interaktionerna mellan personal och personer med demenssjukdom ställer höga krav på färdigheter och kompetens. Det råder en känsla av ansvar bland personalen när det kommer till att möta behoven hos personer med demenssjukdom. Personalen upplever osäkerhet när de inte har klar vägledning om hur de ska agera, och förutsättningarna ofta är otillräckliga. För att stödja personalen behövs tydliga rutiner och riktlinjer, kontinuerlig utbildning och handledning samt tid och möjlighet att reflektera över förhållningssätt.

Bakgrund: Forskning visar att vård- och omsorgspersonal har avsaknad av eller lite kunskap om palliativ vård och att det beror på brist i utbildning och praktik. Även erfarenheter till palliativ vård och till döden bland sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal belyses. Sjuksköterskor behöver på olika sätt ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på systematiska principer. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: sjuksköterskors erfarenheter inom utbildning, sjuksköterskors erfarenheter inom handledning och sjuksköterskor erfarenheter i reflektion. Sjuksköterskor belyser erfarenheter inom teoretisk och praktisk utbildning, vilket bidrar till att vård- och omsorgspersonal kan ge palliativ vård med kvalitet. Olika förslag på utbildningsstrategier lyfts genom handledning och reflektion. Slutsats: Sjuksköterskors stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal genom utbildning, handledning och reflektion, delvis genom praktiska moment, är betydande i vård- och omsorgspersonalens personliga och professionella utveckling. Litteraturöversikten kan bidra med kunskap och förståelse för vård- och omsorgspersonalens behov av stöd i palliativ vård. / Background: Research shows that nursing staff lack or have little knowledge of palliative care, this is due to insufficient training and practice. It also highlights the experiences towards palliative care and death among nurses and nursing staff. Nurses need to provide support in palliative care to nursing staff within elderly care in various ways. Aim: To describe nurses' experience giving support in palliative care to nursing staff within elderly care. Method: A structured literature review with an inductive approach based on systematic principles. Results: The results reveal three themes: nurses´ experience in education, nurses’ experience in preceptorship and nurses’ experiences in reflection. Nurses highlight experiences in theoretical and practice education, which contributes to nursing staff in giving palliative care with quality. Different examples of educational strategies are highlighted within preceptorship and reflection. Conclusion: Nurses support in palliative care to nursing staff through education, preceptorship, and reflection, partly by practical teaching, are important in nursing staff’s personal and professional development. This literature review can contribute with knowledge and understanding for the need of support among nursing staff within palliative care.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället. / This study aims to examine how professionals in care for older people experience older people´s needs of counselling in grievous life questions. A qualitative method has been chosen in the form of individual semi-structured interviews with six care workers in municipal care for older people. The theoretical bases which have been applied are social constructionism and Erik Homburger Erikson's theory: Stages of Psychosocial Development. The result of the study shows that older people in care for older people sometimes are in need of counselling. These needs are not always fulfilled today because of the care workers lack of time and expertise in facing grievous life questions. Counsellors in care for older people are presumed to increase because older people in the future will make more demands and also will find it more natural in life crisis to talk to a counsellor.