Care work is emotionally and physically demanding and is coupled with organisational challenges. As such, care work has been associated with emotional exhaustion which not only negatively impacts staff but also the care that they provide. Greater understanding of the psychological health of dementia care staff and their perceptions of their work will provide insights into how this group may be better supported. The first paper provides a review of the literature relating to psychological outcomes in dementia care staff. The literature identified was viewed in terms of an existing model of psychological health, the BASIC Ph, with the aim of evaluating the evidence and enhancing understanding of psychological health in this group. The utility of this model was also evaluated. The model highlighted areas for potential intervention as well as those for future research. Clinical implications for Clinical Psychologists were also discussed. The second paper aimed to increase understanding of the experiences of dementia care assistants who perceived themselves to be competent in their role. Eight care assistants who had high levels of self-efficacy were interviewed. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) revealed four superordinate themes. Accounts of experiencing dilemmas provided important contextual information and constituted the first superordinate theme. The second theme 'togetherness and connection' described participants' experience of the need for support, closeness and the value of engaging with older people with dementia. The third theme encompassed the attunement between care assistants and the older people for whom they cared and described empathy, personal perspective-taking and circularity of emotion as guides to care. The final theme 'caring as part of life' described the link between caring and identity as well as a genuine interest in people, an accepting attitude and motivation to care. These themes provide fruitful areas for further research and have implications for care staff training.

Psykisk ohälsa förekommer i yrkeslivet. Att ha en hög grad av psykisk ohälsa kan leda till otrivsel på arbetet. Studien avsåg att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och KASAM och arbetsrelaterad KASAM samt ålder, kön, etnicitet, anställningstid, anställningsform och befattning som kan antas vara relaterad till psykisk ohälsa. Detta undersöktes genom nio hypoteser och en frågeställning. 95 individer som arbetade inom hemtjänsten deltog i undersökningen och besvarade en enkät bestående av KASAM-skalan, arbetsrelaterade KASAM-skalan samt General Health Questionnarie 12. Via korrelationer och regressionsanalyser undersöktes materialet. Resultatet visade att hemtjänstpersonal med hög grad av psykisk hälsa hade en hög grad av KASAM och arbetsrelaterad KASAM, samt att andra faktorer såsom anställningsform och ålder relaterar till viss del med psykisk ohälsa. Studien gav en indikation på att höga värden på KASAM och arbetsrelaterad KASAM ger förutsättningar för individerna att klara av stressorer bättre, som också påverkar psykisk ohälsa

Bakgrund: Ökande användning av antibiotika har resulterat i att bakterier blivit resistenta mot antibiotika. Staphylococcus aureus är en vanligt förekommande hudbakterie som orsakar de flesta sårinfektionerna och har utvecklat en resistens mot meticillin. Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar i vårdpersonalens möten med patienter som drabbats av MRSA. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 9 studier med kvalitativ ansats har sammanställts. Sökningarna gjordes i databaserna CiNAHL, MEDLINE, PubMed, PsykInfo och Scopus samt manuellt. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: behov av kunskap, hinder för följsamhet i vården, belastningar i den dagliga vården, att sträva efter en god vård för patienter med MRSA. Konklusion: Kontinuerlig utbildning och följsamhet av riktlinjer som implementerats av ansvarig sjuksköterska möjliggör ett bättre smittskyddsarbete och en ökad patientsäkerhet. För att klara av utmaningar som kan finnas i vården av patienter som drabbats av MRSA och för att kunna utföra god omvårdnad, är det viktigt att vårdpersonal strävar efter att upprätthålla god hälsa hos sig själva. Nyckelord: MRSA, utmaningar, vårdpersonal, omvårdnad / Background: Increased use of antibiotics has made many of the bacteria resistant. Staphylococcus aureus is a common bacterium on the skin and causes the most of the wound infections, it has developed a resistance towards methicillin. Aim: The aim was to describe challenges in health care staff’s encounters with patients affected by MRSA. Method: A literature study where the results of nine studies with qualitative approach are compiled. The searches were performed in the databases CiNAHL, MEDLINE, PubMed, PsykInfo, Scopus and manually. Result: The result is presented in four categories and nine subcategories. The categories are: The need for knowledge, Barriers for compliance in care, Strain in the daily caregiving, To strive for a good care for patients with MRSA. Conclusion: Continuous education and compliance with guidelines that is implemented by the responsible nurse enables improved infection control and increases patient safety. To manage challenges that appear while caring for patients affected by MRSA and to be able to accomplish good caregiving, it is important that health care staff strives to maintain good health for themselves.

Bakgrund: Sexualiteten är ett grundläggande behov för människan och är på grund av sin privata natur ett känsligt ämne. Det finns många fördomar kring äldre och sexualitet och det är inte helt socialt accepterat att äldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vårt samhälle är starkt förknippat med ungdom och ålderdom med asexualitet. Många äldre anser att det är sjukvårdspersonalens sak att föra sexualiteten på tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvämt att diskutera sexualitet med sina patienter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot äldres sexualitet för att förstå attitydernas påverkan på omvårdnaden. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav två var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; personliga faktorer, utbildning och erfarenhet, attityder som hinder för omvårdnad och attitydens relation till vårdmiljö och vårdkultur.   Diskussion: Resultatet har diskuterats mot Hendersons omvårdnadsteori och det holistiska perspektivet. Bemötandet av äldres sexualitet påverkas av personalens förförståelse, värderingar och utbildningsnivå. Det finns en diskrepans mellan teori och praktik vad gäller bemötande av äldres sexualitet. Även rådande vårdmiljö och -kultur på arbetsplatsen påverkar personalens förmåga att möta den äldres sexuella frågor och behov på ett adekvat sätt. / Background: Sexuality is a basic need for human beings and is because of its private nature a sensitive topic. There are many prejudices about older people and sexuality, and it is not entirely socially acceptable that older people can and want to have a fulfilling sex life. Sexuality in our society is strongly associated with youth, and old age with asexuality. Many older people believe that it is the staff’s duty to bring up the topic while staff find it uncomfortable to discuss sexuality with their patients. Aim: The aim of this paper is to describe nursing staff’s attitudes toward the sexuality of older adults in order to understand the impact of the attitude on nursing care. Methods: The thesis was conducted as a literature study. Nine research articles, two of which were qualitative, were analyzed. All  were found in Cinahl, PubMed, AgeLine and Ersta Discovery. Results: The analysis resulted in four main themes: personal factors, education and experience, attitudes as barriers to care and the influence of workplace culture and health care environment on attitudes. Discussions: The results were discussed in relation to Henderson's nursing theory and the holistic perspective. In dealing with sexuality staff are influenced by prior understanding, personal values ​​and education. There is a discrepancy between theory and practice with regards to the sexuality of older people. The current healthcare environment and workplace culture also affects the ability of staff to adequately meet sexual issues and needs of the older adult.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist. Bra bemötande ansågs bestå av respekt, lugn och tålamod. När de demenssjuka blev aggressiva och oroliga användes lugnt bemötande, närhet, avledning och personcentrerad vård, hellre än lugnande läkemedel. Slutsats: God kunskap och bra attityder är grunden i bemötandet av demenssjuka, men tids- och personalbrist kan försvåra vården. Det är viktigt med individanpassade aktiviteter och ökad anhörigkunskap. Vidare studier inom ämnet behövs. / Aim: The aim of this study was to investigate health care professional’s knowledge, attitudes towards and interaction with people with dementia in elderly care. Method: A qualitative descriptive study. Seven semi-structured interviews with eight partici-pants from nursing homes in Jönköping County were conducted. The interviews were record-ed and a content analyze was used. Results: Personal experiences of dementia among staff affected their comprehension of the relatives’ situation. The staff considered the relatives’ knowledge and opinions to be important. Activities were adjusted to suit the abilities and interests of the individuals with dementia. The importance of seeing the person behind the disease was emphasized, which was considered difficult due to lack of time and staff. Respect, calmness and patience were considered to be important factors to create good interaction between individuals with dementia and caring staff. Calmness, closeness, diversion of attention and personalized care were used in situations when individuals with dementia got aggressive or anxious, rather than tranquilizing medicines. Conclusion: Adequate knowledge and attitudes are fundamental in the interaction between individuals with dementia and caring staff. Lack of time and staff may affect the care in a negative way. It is important with individualized activities and an increased knowledge among relatives.

Bakgrund- Sverige är ett mångkulturellt växande land som står inför utmaningen att skapa en mer kulturellt hälsofrämjande omsorg. Omsorgspersonalen måste skapa mer individanpassade och hälsofrämjande omsorgsrutiner för att främja ett hälsosamt åldrande hos den äldre befolkningen.Syfte-Syftet med studien är att undersöka om omsorgspersonal på särskilda boenden i en liten kommun känner att de har den kunskap som de behöver för att möta de äldres kulturella behov i det dagliga omsorgsarbetet.Metod-Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie på omsorgspersonal i en liten kommun i Västra Götaland. Datainsamlingen har genomförts genom en enkätundersökning med 44 deltagande omsorgspersonal. Studien använde sig av chi-två-test och spearmans korrelations test.Resultat- Av omsorgspersonalen i studien svarade sju av tio att de alltid eller oftast hade kunskapen som krävdes för att arbeta kulturellt hälsofrämjande. Resultatet visar att om omsorgspersonalen kände att de arbetade kulturellt hälsofrämjande kände de till högre grad även att de hade kunskapen att arbeta kulturellt hälsofrämjande.Diskussion- Det är viktigt att omsorgspersonalen förstår hur viktig deras roll är för att skapa en hälsofrämjande äldreomsorg. Genom att omsorgspersonalen ger äldre en individanpassad kulturellt hälsofrämjande omsorg skapas god hälsa och trygghet. Resultatet av studien gick i linje med tidigare forskning.Slutsats-Majoriteten av omsorgspersonalen kände att de hade kunskapen som krävdes för att arbeta kulturellt hälsofrämjande. Det är viktigt att omsorgspersonalen förstår hur viktig deras roll är att arbeta kulturellt hälsofrämjande. Genom att omsorgspersonalen arbetar kulturellt hälsofrämjande skapas ett gott åldrande och god äldreomsorg i Sverige.Sökord-Kulturella aspekter, omsorgspersonal och äldre / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>

Yes / The aim of this study was to establish the impact of dementia education and training on the knowledge, attitudes and confidence of health and social care staff. The study also aimed to identify the most effective features (content and pedagogical) of dementia education and training. Cross-sectional survey study. Data collection occurred in 2017. Health and social care staff in the UK including acute care, mental health community care trusts, primary care and care homes. All health and social care staff who had completed dementia education and training meeting the minimal standards as set by Health Education England, within the past 5 years were invited to participate in an online survey. A total of 668 health and social care staff provided informed consent and completed an online survey, and responses from 553 participants were included in this study. The majority of the respondents were of white British ethnicity (94.4%) and identified as women (88.4%). Knowledge, attitude and confidence of health and social care staff. Hierarchical multiple regression analysis was conducted. Staff characteristics, education and training content variables and pedagogical factors were found to account for 29% of variance in staff confidence (F=4.13, p<0.001), 22% of variance in attitude (knowledge) (F=3.80, p<001), 18% of the variance in staff knowledge (F=2.77, p<0.01) and 14% of variance in staff comfort (attitude) (F=2.11, p<0.01). The results suggest that dementia education and training has limited impact on health and social care staff learning outcomes. While training content variables were important when attempting to improve staff knowledge, more consideration should be given to pedagogical factors when training is aiming to improve staff attitude and confidence. / NIHR Policy Research Programme (Understanding Effective Dementia Workforce Education and Training: A Formative Evaluation (DeWET Evaluation), PR-R10–0514-12006).

<p>A multi professional team use different professional skills to a specific target. The people in the team complement each other to achieve the best performance possible. Professional identity is a mix between the professional and personal identity. Social identities, like professional identity, is a product of social categorization and social comparison. The purpose of this study was to examine how increased cooperation in cross-disciplinary teams has affected the professional identity of home care staff. The method I used to gather my material were focus groups with home care staff in relation to their workplace. Five focus groups were conducted and formed the basis of the results. I used parts of and got inspired from the hermeneutic approach in the analysis of my empirical findings. The results were interpreted by the social identity theory and the concepts of identity, professional identity and the dual task. The results show that home care staff finds it difficult to describe what their role is in the profession. The team's work has affected the staff to feel stronger in their profession and occupation. They have been able to learn from the other team members and have got a deeper understanding of the other team member’s profession. They also believe that the home care staff group has become more of a united group now that they know more about each other's work, work more equal and have more discussions within the group. Home care staff professional identity has been influenced, as all work within the team goes toward a common explicit goal. This has made stronger professional identity within the group and they can identify themselves more with each other. The teams work towards the common goal has also contributed to that they experience cooperation, understanding and affinity with the other team members. This has broadened their professional identity and they have become part of a new group - the team.</p>

Previous studies have demonstrated the use of momentary time-sampling methods for the objective measurement of naturally occurring events (Zarcone, Iwata, Rodgers & Vollmer, 1993; Shore, Lerman, Smith, Iwata & DeLeon, 1995). These studies have provided information about observed levels and characteristics of direct care services, supervision, resident activity and facility conditions. The present study evaluated the utility of these assessment procedures in a residential facility for developmentally delayed adults. The procedure was further evaluated for sensitivity to changes relative to an intervention designed to increase staff and client interaction. A multiple baseline design was used to assess a data collection procedure in the context of intervention in four residences on a state facility campus. Intervention included the use of scheduling, modeling and performance feedback. Results indicate an overall increase of staff and client interaction and demonstrate the utility of the assessment procedure for the evaluation of multiple, on-going activities as well as intervention effects.

<p>Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården. Vårdpersonal uttryckte att anhöriga hade orealistiska krav. Vårdpersonalen uppskattade beröm för sitt arbete. Annan kulturell bakgrund kunde påverka kommunikationen negativt. Relationen anhöriga hade till patienten påverkade kommunikationen med vårdpersonalen. Att involvera anhöriga i vårdarbetet och att ta del av anhörigas erfarenheter var positivt för kommunikationen. Metoder för kommunikationsförbättring fanns i form av den diskussionsbaserade metoden PIC (Partners in Caregiving) och den kontraktsbaserade metoden FIC (Family Involvement in Care), dessa metoder för att förbättra samarbetet var uppskattade av undersökningsgrupperna. Diskussionen belyser att anhöriga och vårdpersonal är av olika bakgrund, därav krävs en ständig anpassning gentemot varandra. Metoderna för kommunikationsförbättring som betonar båda parternas ansvar för ett positivt handlingsklimat måste ses som ett behov pga. den uppskattning som uttrycktes för åtgärderna.</p> / <p>The aim of this study was to describe communication between relatives and care staff working with persons with dementia, and to describe methods for communication improvement. The method used for this study was a literary review involving 15 articles. The result showed existing dissatisfaction in how the function of communication was between care staff and relatives. Feeling of suspicion and lack of trust were found between the interacting parties. Relatives wished for more involvement and information about caring. Care staff expressed that relatives had unrealistic demands. Care staff appreciated praise for their work. The relationship between relatives and patient affected communication with care staff. A different cultural background influenced communication negatively. Involving relatives in care practise improved communication between relatives and care staff. Communication enhancement methods were found in the discussion based method PIC (Partners in Caregiving) and the convention based method FIC (Family Involvement in Care), these two methods were appreciated by the studied groups. The discussion points out that relatives and care staff are of different backgrounds; therefore it is necessary with an ongoing adaptation towards each other. Communication enhancement methods that enlightened responsibility of both parties to create a positive atmosphere must be considered needed because of the content expressed.</p>