Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness. Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care. Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole. Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of  a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness. Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair. Nursing theorist Rosemarie Rizzo Parse Human Becoming theory has been used as a basis for discussion in this literature review where a deepening of the results derived from the concept of a real presence. A real presence is all about the nurse's ability to share the lived situations of individuals and families in which hope can be expressed and shared. / Bakgrund: Självmordsnära individer är utsatta patienter i behov av en vårdande relation. En vårdande relation ska baseras på en verklig närvaro där patientens behov står i fokus. Forskning har dock visat att självmordsnära patienter upplever vårdande som förvärrar deras självmordsproblematik och hopplöshetskänslor. Syfte: Att beskriva upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården. Metod: I en litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012) har åtta vetenskapliga artiklar använts, analyserats och granskats för att besvara syftet i en ny helhet. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet med tillhörande subkategorier. Upplevelser av hoppingivande handlingar med underteman: Betydelsen av en vårdande relation, betydelsen av ett starkt socialt nätverk och betydelsen av känslor av hoppfullhet. Det andra huvudtemat som framkom är: Upplevelser av handlingar förknippade med hopplöshet med underteman: Betydelsen av en icke-bekräftande vårdrelation och betydelsen av känslor av hopplöshet. Diskussion: Det framkommer att självmordsnära patienter upplever vård som leder till både känslor av hopp och hopplöshet. Omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parse Human becoming teori har använts som underlag för diskussionen i denna litteraturöversikt där en fördjupning av resultatet härletts till konceptet verklig närvaro. En verklig närvaro handlar om sjuksköterskans förmåga att dela levda situationer med individer och anhöriga i vilka hopp kan uttryckas och delas.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

Expectations in six areas of concern were explored by means of a questionnaire distributed to parents, staffs, and directors of three day care centers. These included physical setting, educational activities, social development, staff relationships with children, staff relationships with parents, and parent relationships with the center. Responses averaged over 50 per cent in each category of respondent. Analysis showed that although there were areas of almost total agreement, there were a number of statements that demonstrated a wide divergence in the expectations of the respondents. This study and the related literature indicate that there is cause for concern that children's needs for consistency in child-rearing practices are not always being met.

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The overall aim of this thesis was to describe quality of care from different perspectives in the psychiatric setting, to develop an instrument for measuring quality of care from the in-patient perspective and to use this instrument empirically. A qualitative descriptive design involving a phenomenographic analysis was used in Studies I, III and IV, and a descriptive and comparative design with statistical analysis in Study II. In Study I, 20 patients were interviewed. The results showed that quality of care was perceived as a positive, normative concept namely as good quality of care. Five descriptive categories emerged: the patient’s Dignity is respected; the patient’s sense of Security with regard to care; the patient’s Participation in care; the patient’s Recovery; and the patient’s care Environment. In addition, two conceptions that had not explicitly emerged in previous studies on quality of care were identified: Being helped to reduce the shame and Being looked upon as like anyone else. In Study II a definition of quality of care from a patient perspective was formulated on the basis of the results in Study I. A two-part instrument the Quality in Psychiatric Care (QPC) was developed for measuring the patients’ expectations regarding quality of care (QPC-1) and their subsequent experience of it (QPC-2). One hundred and sixteen patients answered both parts of the instrument. Overall, the quality of care was rated high in both parts. However, experienced quality of care was significantly lower than the patient’s expectations in all the dimensions of the instrument: Total dimension, Dignity, Security, Participation, Recovery and Environment. Patients who perceived that the time of discharge was consistent with the stage of their illness experienced significantly higher Recovery; patients with good psychiatric health also experienced this, but had in addition significantly higher levels of Participation. This new instrument exhibited too high Cronbach’s alpha values (QPC-1 0.87–0.98, QPC-2 0.85–0.98), which means the instrument needs to be further tested in order to improve its psychometric properties. Twelve next of kin were interviewed in Study III. The next of kin described quality of care mainly from their own perspective, but also to a large extent from the patient’s perspective as well. They described it in both positive and negative terms. Five descriptive categories resulted: Dignity, Security, Participation, Recovery and Health-promoting surroundings. Good relations and communication between staff, patients and next of kin emerged as the central factors regarding the quality of care. The next of kin asked for information about mental illnesses and wanted to co-operate and participate in the patient’s care. They avoided telling others about their family member’s psychiatric illness because of a feeling of shame and guilt. In Study IV, 20 care staff and care associates were interviewed. They described quality of care both from the patient’s perspective and from a professional perspective. They perceived the concept as a positive one and as being of great importance for the patient’s health and life situation. Four descriptive categories resulted: the patient’s Dignity is respected; the patient’s Participation in the care; the patient’s Recovery; and the patient’s care Environment plays an important role. The main contribution of this thesis with regard to the concept of quality of care in the psychiatric setting is its emphasis on the significance of the different perspectives described above, as such knowledge is vital when planning and implementing and evaluating quality of psychiatric care. In addition, the descriptive categories that emerged in this thesis clearly highlight the importance of interpersonal relationships in the care situation. The new instrument (QPC) needs psychometric testing before it routinely can be used as a self-rating instrument for the purpose of improving psychiatric inpatient care and help guide the proper allocation of care resources.

The aim was to psychometrically test the S-HSOPSC and HSOPSC, investigate health care staff’s perceptions of patient safety culture and their suggestions for improvement. Methods: A three-time cross-sectional study with data from health care staff (N= 3721) in a Swedish county council was conducted in 2009 (N = 1,023), 2011 (N = 1,228) and 2013 (N =1,470) using the S-HSOPSC (I, II, III). Health care staff’s suggestions for improvement were analyzed in a qualitative content analysis study (IV). Results: The S-HSOPSC (14 dimensions, 51 items) is acceptable for measuring patient safety culture (I). Health care staff held a positive attitude towards their own unit’s teamwork, and a less favorable attitude towards hospital managers’ support for patient safety work (I). Managers held a more positive attitude towards patient safety than others and enrolled nurses held a more positive attitude than registered nurses and physicians (II, III). Positive attitudes towards learning, nonpunitive response and staffing was associated with positive attitudes towards overall safety (II). Health care staff’s attitudes towards patient safety decreased between 2009- 2013 for 12 dimensions (III). A diversity of approaches, nuanced in relation to the informant’s profession was suggested to improve patient safety, for example ‘Increased staffing’ ‘Teamwork and collaboration’ and ‘Committed management' (IV). Conclusions: The S-HSOPSC is suitable for measuring patient safety culture. Supporting and committed managers, teamwork and collaboration are important for patient safety improvement. RNs have an important coordinating position in patient safety work, since they work in close proximity to the patients, and strategically in teams, where decisions of importance for patient safety are made. Health care staff attitudes towards communication, nonpunitive approach, feedback and learning from mistakes have deteriorated. To prevent from organizational fatigue, actions are needed. / Baksidestext: In health care, many patients are being harmed, with leads to suffering and financial costs. Health care staff’s patient safety culture reflects their attitudes towards safety for patients. The overall aim was to psychometrically test the questionnaires S-HSOPSC and HSOPSC for measuring patient safety culture, investigate health care staff’s perceptions of patient safety culture and their suggestions for improvement. In this thesis, respondents in the most common health care staff groups participated. Health care staff held a positive attitude towards patient safety culture within their own unit’s work. The perception of patient safety culture differed between professions and managers had a more positive attitude towards patient safety culture than others. Health care staff’s attitudes towards patient safety decreased during the measurement period for almost all aspects and they suggested many approaches to improve patient safety. Patient safety needs to be a responsibility for everyone. Supporting, committed managers, teamwork and collaboration are important for patient safety improvement. RNs have an important coordinating position in patient safety work. / Syftet var att psykometriskt testa frågeformulären S-HSOPSC och HSOPSC och undersöka sjukvårdspersonals attityder till patientsäkerhet samt förslag till förbättringar. Metod: Tre tvärsnittsundersökningar genomfördes. Sjukhuspersonal (N = 3 721) i ett landsting besvarade enkäten Hospital Survey on Patient Safety Culture om patientsäkerhetskultur år 2009 (n = 1 023), 2011 (n = 1 228) och 2013 (n = 1 470) (I, II, III). Sjukvårdspersonalens förslag på förbättring av patientsäkerhet studerades med kvalitativ innehållsanalys (IV). Resultatet visade att den svenska versionen S-HSOPSC (14 dimensioner, 51 frågor) är acceptabel för att mäta patientsäkerhetskultur (I). Sjukvårdspersonalen hade en positiv attityd till aspekter av patientsäkerhet som handlade om arbete på den egna vårdenheten, men en mindre positiv attityd till högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet (I). Chefer hade en mer positiv attityd till patientsäkerhet än andra och undersköterskor hade en mer positiv attityd än sjuksköterskor och läkare (II, III). Förmågan att dra lärdom av misstag, en icke-skuldbeläggande attityd vid misstag samt bemanning var positivt associerad till en positiv attityd till generell patientsäkerhet (II). Sjukvårdspersonalens attityder till patientsäkerheten försämrades under mätperioden för 12 av 14 dimensioner. (III). Sjukvårdspersonalen föreslog en mängd förbättringar av patientsäkerheten. Förslagen var nyanserade i relation till informanternas egen profession (IV). Konklusioner: Engagerade chefer är viktigt för patientsäkerheten. Teamwork och förståelse för varandras arbete är gynnsamt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor är viktiga i patientsäkerhetsarbetet, då de både arbetar nära patienterna och i team där beslut fattas som rör patientsäkerheten. Personalens attityd till kommunikation, icke- bestraffande synsätt, återkoppling och lärande i samband med misstag har försämrats. Detta kan indikera en organisatorisk utmattning och kräver åtgärder.

No description available.

Introduktion: I takt med samhällets tekniska utveckling ökar även implementering av tekniska lösningar i vård och omsorg. Den ökade teknikanvändningen påverkar både vård- och omsorgspersonal och den äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och upplevelse av hur teknikanvändning påverkar den äldres dagliga liv. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med n = 12 vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i åtta huvudkategorier: arbetssituation, kompetens, delaktighet, självständighet, trygghet, frihet, social kontakt och hälsa. Resultat: Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar var både positiva och negativa och påverkades utifrån deras arbetssituation, känsla av kompetens och delaktighet. Vård- och omsorgspersonalen upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldres dagliga liv genom att deras självständighet, trygghet, frihet och hälsa ökade. Samtidigt upplevde vård-och omsorgspersonalen att teknikanvändning kunde leda till ökad känsla av ensamhet hos den äldre. Konklusion: Studiens slutsats är att vård- och omsorgspersonalen överlag hade positiva attityder till tekniska lösningar och de upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldre både positivt och negativt i det dagliga livet. Med anledning av det ansåg vård- och omsorgspersonalen att det är viktigt att teknikanvändningen individanpassas. / Introduction: In step with society´s technical development, the implementation of technical solutions in health and care also increases. The increased use of technology affects both the health and care staff and the older adult. Aim: To describe what affects health and care staff´s attitudes to technical solutions and howthe use of technology affects the older adult´s daily life. Method: An interview study with an inductive approach was conducted with n = 12 health andcare staff in a mid-sized municipality in the middle of Sweden. The qualitative content analysis resulted in eight main categories: work situation, competence, participation, independence, sense of security, freedom, social interaction and health. Result: The attitudes of health and care staff towards technical solutions were both positive and negative. Their attitudes were affected by their work situation, competence and participation. The health and care staff´s experience was that the use of technical solutions affected daily life of the older adult by increasing their independence, sense of security, freedom and health. At the same time health and care staff experienced an increased sense of loneliness of the older adult. Conclusion: The conclusion of the study is that the health and care staff had positive attitudes towards technical solutions and they experienced that the use of technic usage affected the daily life of the older adults, both in a positive and negative way. Because of this it was important to individually adapt the solutions. / DigitalWell

Syftet med studien var att undersöka hur personal på daglig verksamhet kan fortsätta utveckla sitt arbetssätt och samverkansarbete med andra professionella aktörer för att stödja individer med intellektuella funktionsnedsättningar i deras sexualitet och sexuella identitet. den metod som användes var att genomföra en intervjustudie med personal på olika dagliga verksamheter. den kvalitativa metod som användes för att analysera empirisk intervjudata kallas för tematisk dataanalys och innebär att den transkriberade texten kodades, kategoriserades och delades in i teman som bildade en röd tråd genom hela studien. Avslutningsvis jämfördes den empiriska analysen med tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns sex övergripande teman som kunde identifieras i dataanalysen. 1) Behov av samverkan mellan olika professionella aktörer, 2) Ta vara på bredd på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom personalgruppen, 3) Behov av expertis för att kunna anpassa det individuella stödet, 4) Att som personal förstå hur värderingar och normer visar sig hos deltagarna, 5) Ta vara på situationer som uppstår för att aktualisera frågorna, 6) Anpassning och integritet för deltagarnas skull. Sammanfattningsvis framkom vikten av att man som anställd i en LSS-verksamhet ska vara medveten om sitt uppdrag för att inte riskera att få rollen som terapeut/psykolog när det gäller frågor och områden som andra professionella yrkesutövare ska arbeta med. Kontinuitet i arbetet kring frågor om sexualitet och sexuell identitet är också av stor vikt, likaså kunskapsöverföring kollegor emellan, samt anpassning till de olika individernas behov av stöd, förståelse och möjligheter. Samverkan mellan olika professionella aktörer kan också bidra till att olika verksamheter både hos personalgruppen eller hos deltagarna med intellektuell funktionsnedsättning kan få större förståelse för vilka rättigheter man har som människa med en sexualitet och sexuell identitet i samhället. De teoretiska begreppen sexuella skript och social gemenskap bidrog till att fördjupa analys och diskussion. / The aim of this study was to examine how staff at daily activity-centers can continue their developing-and-cooperation-work with other professional actors to support individuals with intelllectual disability in their sexuality and sexual identity. The method wich was used was that through a qualitative interview study with staff at daily activity centers. The qualitative method that was used for analyzing empirical interview data is called thematic data-analysis, which means that the transcribed text was coded, categorized and split into themes that created a red thread throughout the whole study. The result showed that there were six overarching themes that could be identifyed in the data analysis, 1) needs of cooperation between different professional actors, 2) Take care of level of education and work life experiences within the group of employees in the daily activity-centers, 3) needs of expertise to be able to adjust the individual support, 4) as an employee understand how values and norms present themselves within the group of participants, 5) Take advantage of situations that occur to axtualize the questions, 6) adaption and integrity for the participants sake. In summary the results showed the importance of that an employee in a support-facility should be aware of the work assignment to avoid the risk of becoming a therapist/psychologist when it comes to questions that other professional actors are meant to work with. Continuity in work when it comes to questions about sexuality and sexual identity are of great importance, also knowledge transfers between colleagues and adjustment to the different individuals support needs, cognitive levels and possibilities. Cooperation between different professional actors can also contribute to the fact that different facilities, both within a group of employees or a group of participants with intellectual disability can get a greater understanding which rights you have as a human being with a sexuality and sexual identity in society. The theoretical concepts of sexual scripts and social community contributed to deepen the analysis and discussion.

Abstrakt  Bakgrund: Vårdpersonalen möter ständigt individer med en annan bakgrund. Det transkulturella vårdmötet är med andra ord oundvikligt. Detta skapar utmaningar som kräver kompetens hos personer och speciellt i vårdsammanhang inom det mångkulturella samhället. Att vara kulturellt kompetent inom omvårdnad bidrar till att säkerställa personcentrerad vård samt positiva resultat inom arbetet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av det transkulturella vårdmötet.  Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Databassökningarna genomfördes i PUBMED och Cinahl. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Erfarenheterna som författaren kom fram till i resultatet var att vårdpersonalen kunde uppleva att språkbarriärer orsakade svårigheter med vårdandet av patienter från en annan kulturell bakgrund. Det framkom även att patienter med en annan kulturell bakgrund har ett starkare känslomässigt uttryck och mannen är hushållets överhuvud, närstående kunde även upplevas som störande ibland. Dock har vårdpersonalen en positiv syn och vill lära sig mer om det transkulturella mötet.  Konklusion: Resultaten av denna studie beskriver kommunikation som en stor utmaning såväl som oväntat beteende på grund av kulturella skillnader mellan vårdpersonal och patienter. Effektiv kommunikation visar att en säkrare vård utvecklas och en samsyn bildas. Resultaten visar också att vårdpersonal anser att kulturella kompetenser ständigt är i behov av utveckling. / Abstract  Background: The care staff constantly meets individuals with a different background. In other words, the transcultural care encounter is inevitable. This creates challenges that require competence in people and especially in care contexts within the multicultural society. Being culturally competent in nursing contributes to ensuring person-centered care and positive results in the work.  Aim: The aim of the study was to describe the health care staff's experiences in the transcultural care meeting.  Methods: The study is a literature study based on ten qualitative articles. The database searches were performed in PUBMED and Cinahl. The analysis was performed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The experiences that the author came to in the result were that the care staff could experience that language barriers caused difficulties with the care of patients from a different cultural background. It also emerged that patients with a different cultural background have a stronger emotional expression and the man is the head of the household, relatives could also be perceived as disturbing at times. However, the care staff has a positive view and wants to learn more about the transcultural encounter.  Conclusion: The results of this study describe communication as a major challenge as well as unexpected behavior due to cultural differences between healthcare staff and patients. Effective communication shows that safer care is developed, and a consensus is formed. The results also show that healthcare professionals believe that cultural competencies are constantly in need of development.