Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie. Sex stycken vetenskapligt granskade artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienten kan leda till en upplevelse av trygghet. När patienten känner trygghet kan detta ge en öppen dialog vilket leder till en bättre omvårdnad när behoven kan säkerställas. Slutsats: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig och positiv.

Bakgrund: Självmord och självmordsförsök är ett folkhälsoproblem som skördar många liv i Sverige och världen som en följd av psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kring ämnet är hög, patienter undviker att söka vård relaterat till skam och utanförskap.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda självmordsnära patienter Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderats.  Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever känslomässiga utmaningar i vården av självmordsnära patienter. Sjuksköterskor söker stöd från kollegor för att hantera sina egna känslor i mötet med den självmordsnära patienten. Att bygga en trygg och förtroendeingivande relation till patienten är grundstenen i vården av patienten enligt sjuksköterskor. Slutsats: Att vårda självmordsnära patienter upplevdes av sjuksköterskor som utmanande både känslomässigt och kunskapsmässigt. Att lägga tid på att bygga en förtroendefull vårdrelation var viktigt i arbetet att vårda självmordsnära patienter. Sjuksköterskor upplevde att stödet från kollegor var en stor del i hanteringen av sina egna känslor. En önskan om utvecklad kunskap och tydliga rutiner fanns hos sjuksköterskorna för att kunna förbättra vården av självmordsnära patienter. / Background: Suicide and attempted suicide is a public health problem that claims many lives in Sweden and the world as a result of mental illness. The stigma around the subject is high, patients avoid seeking care related to shame and exclusion. Purpose: Nurses' experiences of caring for suicidal patients Method: The study is a descriptive literature study where ten scientific articles have been included. Main results: Nurses experience emotional challenges in the care of suicidal patients. Support from colleagues for nurses to manage their own emotions in the encounter with the suicidal patient. According to nurses, building a safe and trusting relationship with the patient is the cornerstone of patient care. Conclusion: Caring for suicidal patients was experienced by nurses as challenging both emotionally and knowledge-wise. Spending time building a trusting care relationship was important in the work of caring for suicidal patients. Nurses felt that the support from colleagues was a big part in managing their own emotions. The nurses had a desire for developed knowledge and clear routines in order to improve the care of suicidal patients.

Psykisk ohälsa är ett växande problem och forskning visar på en ökning hos barn och unga. Forskning visar att vårdare som möter barn och unga med självmordstankar uttrycker osäkerhet i mötet och de egna existentiella funderingarna väcks. Inom specialiserad psykiatrisk vård krävs och förväntas att specialistsjuksköterskor som möter barn och unga med denna problematik har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom specialiserad psykiatrisk vård erfar vårdande möten med barn och unga som inte längre orkar leva. Då upplevelserna stod i fokus valdes en kvalitativ metod genom tematisk analys. Intervjuerna har varit öppna kvalitativa intervjuer med inriktning mot livsvärldsperspektivet och har genomförts med sex deltagare som alla arbetar inom barn och ungdomspsykiatrin. Analysen resulterade i fem teman som är: Betydelsen av självreflektion, Rädsla skapar osäkerhet, Ansvar och ensamhet, Hopp och bekräftelse, Kompetens och stöd. Resultatet visade att reflektion, handledning och ökad kunskap är delar som är viktiga i arbetet kring barn och unga som inte orkar leva. Känslan av ansvar i kombination med att stå ensam i bedömningar av suicidnära barn kändes tungt och önskvärt var att vara två sjuksköterskor som delar på det ansvaret. Att i det vårdande mötet fokusera på att inge hopp hos barn och unga är av stor vikt för deltagarna. För att öka tryggheten för specialistsjuksköterskor i det vårdande mötet bör möjligheter till reflektion och handledning tillgodoses. Känslan av att vilja ingjuta hopp och bekräfta ungdomen, och dennes känslor, är viktiga beståndsdelar för både specialistsjuksköterskorna som möter ungdomarna men även för ungdomarna som vårdas.

Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness. Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care. Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole. Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of  a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness. Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair. Nursing theorist Rosemarie Rizzo Parse Human Becoming theory has been used as a basis for discussion in this literature review where a deepening of the results derived from the concept of a real presence. A real presence is all about the nurse's ability to share the lived situations of individuals and families in which hope can be expressed and shared. / Bakgrund: Självmordsnära individer är utsatta patienter i behov av en vårdande relation. En vårdande relation ska baseras på en verklig närvaro där patientens behov står i fokus. Forskning har dock visat att självmordsnära patienter upplever vårdande som förvärrar deras självmordsproblematik och hopplöshetskänslor. Syfte: Att beskriva upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården. Metod: I en litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012) har åtta vetenskapliga artiklar använts, analyserats och granskats för att besvara syftet i en ny helhet. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet med tillhörande subkategorier. Upplevelser av hoppingivande handlingar med underteman: Betydelsen av en vårdande relation, betydelsen av ett starkt socialt nätverk och betydelsen av känslor av hoppfullhet. Det andra huvudtemat som framkom är: Upplevelser av handlingar förknippade med hopplöshet med underteman: Betydelsen av en icke-bekräftande vårdrelation och betydelsen av känslor av hopplöshet. Diskussion: Det framkommer att självmordsnära patienter upplever vård som leder till både känslor av hopp och hopplöshet. Omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parse Human becoming teori har använts som underlag för diskussionen i denna litteraturöversikt där en fördjupning av resultatet härletts till konceptet verklig närvaro. En verklig närvaro handlar om sjuksköterskans förmåga att dela levda situationer med individer och anhöriga i vilka hopp kan uttryckas och delas.

Bakgrund: Självmord är brett representerat över hela världen och berör många miljoner människor direkt eller indirekt. Psykiatriskt sjukdomstillstånd och andra sociala och biologiska tillstånd ligger som grund då en människa tar sitt liv. Omvårdnaden vid självmordsproblematik är central och sjuksköterskors inställning och den vårdrelation som finns mellan sjuksköterska och patient är viktig vid omvårdanden av självmordsnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskor inom psykiatrisk vård och självmordsnära patienter beskriva omvårdnad som kan vara betydelsefull samt svårigheter som kan föreligga. Metod: Litteraturstudie med 12 artiklar där kvalitativ, kvantitativ och mixad metod användes. Data analyserades med Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman; ”Förutsättningar för att bedriva ändamålsenlig omvårdnad för självmordsnära patienter” och ”Sjuksköterskors känslor – En utmaning vid omvårdnaden av självmordspatienter”. Underteman för respektive huvudteman beskriver ”Observation och säkerhet”, ”Bedömning”, ”Teamarbete”, ”Kommunikation”, ”Kunskap och stöd” samt ”Tid” och för huvudtema två ”Osäkerhet”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt: Empati – icke empati” samt ”Medkänsla och sjuksköterskans ingjutande av hopp hos patienten”. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Joyce Travelbees teoretiska utgångspunkt och belyser den unika människan och den mellanmänskliga relationen, hoppets betydelse för den lidande människan och hur vi förstår andras upplevelser genom tid och kommunikation. / Background: Suicide is widely represented all over the world and affects many millions of people directly or indirectly. Psychiatric disease states and other social and biological conditions lie as a basis when a person takes one’s life. Nursing in suicide problems is central and nurses' attitude and the care relationship between nurse and patient is important in nursing suicidal thinking patients. Aim: The purpose of the study was to describe nursing care that may be significant as well as difficulties that may exist from nurses in psychiatric care and suicidal patients. Method: Literature review with 12 articles using qualitative, quantitative and mixed methodology. Data was analyzed by Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result formed two main themes; "Prerequisites for proper care for suicidal patients" and "Nursing feelings – A challenge in nursing of suicide patients". Subtopics for the respective main themes describes "Observation and Security", "Assessment", "Teamwork", "Communication", "Knowledge and Support" and "Time" and for the main theme two "Uncertainty", "Nurse’s approach: Empathy - Empathy" and "Compassion and nurse’s initiation of hope for the patient". Discussions: The result is discussed based on Joyce Travelbee's theoretical theory and highlighting the unique human and interpersonal relationship, the significance of the hope for the suffering person, and how we understand the experiences of others through time and communication.