Although the suicide literature is replete with studies approaching risk assessment from the standpoint of the external observer, research into the intrapsychic mechanisms involved is rare. This study investigated the importance of hope, threat, competence, succorance, helplessness, and control among inpatients hospitalized for suicidal behavior.

Bakgrund: Självmord och självmordsförsök är ett folkhälsoproblem som skördar många liv i Sverige och världen som en följd av psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kring ämnet är hög, patienter undviker att söka vård relaterat till skam och utanförskap.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda självmordsnära patienter Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderats.  Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever känslomässiga utmaningar i vården av självmordsnära patienter. Sjuksköterskor söker stöd från kollegor för att hantera sina egna känslor i mötet med den självmordsnära patienten. Att bygga en trygg och förtroendeingivande relation till patienten är grundstenen i vården av patienten enligt sjuksköterskor. Slutsats: Att vårda självmordsnära patienter upplevdes av sjuksköterskor som utmanande både känslomässigt och kunskapsmässigt. Att lägga tid på att bygga en förtroendefull vårdrelation var viktigt i arbetet att vårda självmordsnära patienter. Sjuksköterskor upplevde att stödet från kollegor var en stor del i hanteringen av sina egna känslor. En önskan om utvecklad kunskap och tydliga rutiner fanns hos sjuksköterskorna för att kunna förbättra vården av självmordsnära patienter. / Background: Suicide and attempted suicide is a public health problem that claims many lives in Sweden and the world as a result of mental illness. The stigma around the subject is high, patients avoid seeking care related to shame and exclusion. Purpose: Nurses' experiences of caring for suicidal patients Method: The study is a descriptive literature study where ten scientific articles have been included. Main results: Nurses experience emotional challenges in the care of suicidal patients. Support from colleagues for nurses to manage their own emotions in the encounter with the suicidal patient. According to nurses, building a safe and trusting relationship with the patient is the cornerstone of patient care. Conclusion: Caring for suicidal patients was experienced by nurses as challenging both emotionally and knowledge-wise. Spending time building a trusting care relationship was important in the work of caring for suicidal patients. Nurses felt that the support from colleagues was a big part in managing their own emotions. The nurses had a desire for developed knowledge and clear routines in order to improve the care of suicidal patients.

Inledning: Psykisk ohälsa och missbruksproblem utgör betydande riskfaktorer för suicid i vårt samhälle. Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter är ett viktigt bidrag för överlevnad och till vidare forskning för att minska antalet självmord. Syftet var att få ta del av ett antal psykoterapeuters upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter. Frågeställningarna fokuserade på terapeuternas upplevelser av att i mötet med patienter bedöma risken för suicid och vilka faktorer som enligt deras erfarenheter påverkat deras upplevelser. Metod: Datainsamling gjordes genom intervjuer med sex psykoterapeuter. Studien hade en induktiv kvalitativ forskningsansats och tillämpade en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att själva samtalet och etablerandet av allians med patienten är avgörande för bedömningsarbetet. Patientens upplevelser av meningslöshet och tomhet ses som främsta riskfaktorer, liksom missbruk. Gränsen mellan psykoterapi och psykiatri upplevs ibland som otydlig, vilket kan påverka de terapeutiska ramarna. Familj och närstående beskrivs som en alltför outnyttjad resurs. Oro för att göra en felaktig bedömning, tvivel på den egna kompetensen, oro att bli ifrågasatt och granskad är personliga upplevelser som terapeuterna beskriver. Handledning och kollegialt erfarenhetsutbyte upplevs som främsta stödet i arbetet. Diskussion: Resultatet visar att terapeuterna upplever suicidriskbedömning som en viktig del i patientarbetet. Möjligt att bedöma är graden av suicidalitet hos patienten. Att kunna förutsäga ett faktiskt självmord är omöjligt. / Mental health problems and addiction problems are the two main risk factors for suicide in our society. The experiences psychotherapists have made in assessing the risk of patients committing suicide are important to further research in order to decrease the suicide numbers. The purpose of this study was to look into the experiences psychotherapists have made in assessing the risk of suicide in patients. The questions focused on the experiences of assessing the risk of suicide and which factors that might have had an influence on these experiences. Data was collected by interview with six psychotherapists. The study had an inductive qualitative approach and thematic analysis was used as method for analysis of data. Results show that the conversation and establishing of an alliance with the patient is decisive for the assessment. Feelings of meaninglessness and emptiness in the patient are seen as the main risk factors along with addiction. The sometimes indistinct borderline between psychotherapy and psychiatry may affect the therapeutic framework. Family and relatives are described as an unutilized resource. The risk of making a false assessment can at times create worries in the therapists and doubts about their own ability. Supervision and exchanging experiences with colleagues are mentioned as the main support in the work. Discussion: The results show that the therapists sees assessment of suicidal risk in the patient as an important part of the work. It is possible to assess the suicidality in the patient. It is impossible to predict an actual suicide. Further research is required to increase knowledge in the subject.

Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.

Bakgrund: Självmord har länge varit ett tabubelagt ämne i samhällen. Att skapa en relation till självmordsbenägna patienter är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad och kan vara direkt avgörande för patientens återtagande av hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av självmordsbenägna patienter. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultatet: I resultatet framkom tre kategorier: Sjuksköterskors erfarna känslor, Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsrelationen samt Sjuksköterskors erfarna behov av stöd. Resultatet visade att omvårdnad av självmordsbenägna patienter framkallade känslor som kunde vara svåra att hantera för sjuksköterskor. Känslorna som sjuksköterskorna angav var: hjälplöshet, skuld, rädsla, oro och ilska. Erfarenheter av att skapa en god relation lyftes även fram i resultatet där de viktigaste delarna var att sjuksköterskorna var uppmärksamma, lyhörda samt förmedlade trygghet till patienterna. Resultatet visade även att sjuksköterskor brister i sin kompetens och därför önskade mer utbildning inom suicidalitet. Det visade även brister i organisatoriskt stöd gällande mer personal och mindre överbeläggningar som kan påverka tiden och kontinuiteten som ges till patienterna. Slutsats: Mer utbildning inom suicidalitet kan bidra till att sjuksköterskor och kommande sjuksköterskor blir bättre förberedda och självsäkra i att möta dessa patienter. Studien kan bidra till att sjuksköterskans svåra och emotionellt krävande arbete uppmärksammas mer inom all hälso- och sjukvård. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan kompetensbrist och omvårdnadskvalitet och hur förbättrad kompetens kan påverka omvårdnaden. / Background: Suicide has for a long time been a taboo subject among societies. It is important to create a relationship with suicidal patients in nursing care and can be crucial part in the patients reclaiming of health. Purpose: The study aims to explore nurses’ experiences in nursing care for suicidal patients. Method: The method used was a literature study with an inductive structure based on ten scientific articles. Result: The result showed three categories: Nurses experienced feelings, Nurses experiences from the nursing relation and nurses experienced need of support. The result showed that nursing care of suicidal patients induced emotions that could be difficult to handle for nurses. The feelings the nurses indicated were: helplessness, guilt, fear, anxiety and anger. Experiences of creating a good relationship were also highlighted in the result, where the most important parts were that the nurses were attentive, responsive and conveyed security to the patients. The result also showed that nurses lacked in their competence and therefore wanted more education in suicidality. It also showed lack of support from the organizations about more staff and minor overcrowding that can affect the time and continuity given to the patients. Conclusion: More education in suicidality can help nurses and future nurses to be better prepared and confident in meeting these patients. The study can help to ensure that the nurse's difficult and emotionally demanding work gets more attention in all health care. Proposals for further research are to study the correlation between lack of competence and nursing care quality and how improved competence can affect nursing care.

Bakgrund: Suicid är ett återkommande problem världen över. Globalt sett begår 16 invånare av 100 000 invånare suicid vilket kan jämföras med att ett suicid begås var 40:de sekund. År 2018 begick 1268 personer suicid trots att över en tredjedel av dessa personer haft en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade under vårdtiden och suicidnära patienter upplever att sjuksköterskorna inte involverar patienterna i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter Metod: Litteratursökningen genomfördes systematiskt i de medicinska databaserna PubMed, Cinahl & PsycINFO. 18 artiklar inkluderades från de olika databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet består av fem kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Dessa kategorier är, Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv, Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskor förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskor erfarenheter av utbildning och kompetens samt Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden. Slutsats: Det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa / Background: Suicide is a recurring issue all over the world. Globally there are approximately 16 out of 100.000 habitants committing suicide which can be compared with one suicide every 40 seconds. In 2018, 1268 people committed suicide even though over one third of these people were in contact with health care regularly. Suicidal patients do not believe they are being seen and acknowledged during their time of care and these patients are experiencing that the nurses do not involve the patients in health care. Purpose: The purpose of this literature review is to enlighten the experiences of nurses in caring for suicidal patients. Method: The literature survey was systematically performed in the medical databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. 18 articles from the different databases who responded on the purpose of the literature review were included. Result: The result is represented in five categories where the experiences of nurses caring for suicidal patients are enlightened. These categories are, Emotional contact from nurse’s perspective, Nurses experiences of verbal and nonverbal communication, Nurses approach in caring of suicidal patients, Nurses experiences of education and qualification and Nurse’s experiences of contextual aspects that influence nursing Conclusion: It is important to establish good communication and emotional contact in caring for suicidal patients. It is of great value that nurses who are not working in psychiatric health care getting further education in mental illness to have the opportunity to perform patient-safe and person-centered care for suicidal patients. Nurses have to be neutral and unprejudiced in the care of suicidal patients to give this group of patients an opportunity to recover. The result also shows that contextual aspects of wards have an impact on the health of suicidal patients.

Suicide is a worldwide problem that generates both great suffering for the individual and its family as well as a large economic impact for the society. 800 000 people commit suicide each year globally, of whom many have already been in contact with the care system without getting the help they need. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for suicidal patients. We conducted a literature study based on analysis of qualitative studies according to Friberg’s five step model. Ten studies, published 2011-2021, were included. When asked about their experiences, nurses empathize the need of patient safety and the importance of forming a close partnership with the patient. They also empathize the emotional impact the caring of these patients put on them. Patient safety for these patients is a matter of both a safe hospital environment and nurses being well educated and aware of suicidal cues. The formation of a partnership is crucial for the nurse’s ability to make a good assessment and is usually facilitated by nurses being open and personal as well as empathic and present in the moment. However, becoming too close to the patient may be emotionally tough if the patient commits suicide. Nurses therefore need support and tools for handling their emotions. Further on, to make a good assessment the nurses also need to be able to tune into the patients verbally unexpressed needs.

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med sammanlagt sju underkategorier. Kategorierna var: Att nå och förstå suicidala patienter, Att orka vårda suicidala patienter och Känslor av att möta suicidala patienter. Underkategorierna döptes till: Förståelse och respekt, En vårdande relation, Behov av stöd, Copingstrategier, Att känna ansvar, Att inte räcka till, Maktlöshet och frustration. Slutsats: Resultatet genomsyrades av behovet av bättre och mer stöd från kollegor och fördjupad kunskap om att vårda suicidala patienter. Det uttrycktes även en frustration över att inte räcka till och en hopplöshet över att inte nå fram till patienterna. Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis att vara vägledande för vårdpersonal att förstå sig själv och varandra i mötet med suicidala patienter. / Background: Suicide is one of the most common reasons of death worldwide, among persons aged 15-44. In Sweden, the numbers of suicidal attempts are ten times higher than the number of completed suicides. According to the nursing staff the care of suicidal patients are all about saving lives, and this group of patients is represented in many different wards. Aim: The aim of this study was to examine the nursing staffs’ experiences of suicidal patients. Method: A qualitative literature study with ten studies included. Results: The analysis resulted in three categories, with a total of seven subcategories. The categories were: To reach and understand suicidal patients, To endure the nursing of suicidal patients and The feelings of meeting suicidal patients. The subcategories were called: Understanding and respect, A caring relationship, Need of support, Copingstategies, To feel responsibility, To not be sufficient as a caregiver, Powerlessness and frustration. Conclusion: The result was imbued by the need of a greater quantity and quality in the support provided by colleagues, and a deeper knowledge in how to treat suicidal patients. A frustration was expressed with not being sufficient and feelings of hopelessness for not being able to reach the patients. Clinical significance: Hopefully, this study will become a guideline to nursing staff to better understand oneself, and each other, in the interaction with suicidal patients.

Suicid utgör fem gånger fler dödsfall jämfört med trafikolyckor i Sverige, vilket får förödande konsekvenser för många människor. Lidandet beskrivs vara outhärdligt inför självmordshandlingen. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om hur människor som försökt ta sitt liv tänker om sin handling, följande litteraturöversikt avser öka kunskapen om hur sjuksköterskor kan bemöta och tala med en självmordsnära patient. / Suicide accounts for five times more deaths in Sweden compared to traffic accidents, which has devastating consequenses for many people. The suffering is described as unbearable before the act of suicide. Nurses need to gain knowledge about how people who try to take their lives think about their action in order to increase knowledge about how nurses can talk and respond to a suicidal patient.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen – med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa – respektive Att balansera mellan acceptans och intervention – med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping. En återkommande dimension i temana var Emotionella reaktioner. Resultatet ger en bild av att psykologerna känner oro för patienterna och att denna oro kan användas som en del i suicidriskbedömningen. Vår tolkning är att psykologernas arbete kan spilla över på deras fritid och att detta i förlängningen kan tänkas ge konsekvenser så som medkänsleutmattning. Vi har tolkat psykologernas berättelser som att de använder copingstrategier för att återhämta sig från sin arbetsbelastning. I vårt resultat framträder en bild av att arbetet med suicidnära patienter kan vara vardag för psykologer inom psykiatrin. Vidare kan arbetet utgöra en känslomässig belastning för psykologer som är annorlunda jämfört med den belastning som uppstår i arbetet med icke-suicidnära patienter. / About 17,000 suicide attempts occur in Sweden each year, half of which lead to psychiatric care. Psychologists are one of the professional groups that conduct suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. In this study we examine an relatively unexplored area: how psychologists in outpatient psychiatric care experience their work with suicidal patients. A thematic analysis of five interviews was conducted. The analysis resulted in two main themes: Working at the boundary – with sub themes Between life and death, Between work and leisure time and Between being a psychologist and a human – and Balancing between acceptance and intervention – with sub themes Sooner or later it will happen and Resources and coping. A recurring dimension in all themes was Emotional reactions. The findings provide a picture that the psychologists worry about the patients and that this worry can be used as a part of the suicide risk assessment. Our analysis shows that the psychologists’ work can spill over into their leisure time. This may eventually have effects, such as compassion fatigue. Our interpretation of the narratives suggests that the psychologists use coping-strategies to recover from their workload. The results also show that working with suicidal patients can be part of the daily work of psychologists in psychiatric care. Further more, our analysis shows that working with suicidal patients can include an emotional exhaustion on psychologists that is different from the exhaustion that might arise in the work with non-suicidal patients.