Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter. Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad. Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.

<p>Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv.<em> </em>Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter.<em> </em>Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.<em> </em>Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad.<em> </em>Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.</p>

Bakgrund Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare.  Syfte Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter.  Metod För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar; 12 från databassökningarna och en artikel efter att manuella sökningar utförts. Artiklarna som inkluderades är originalartiklar och peer reviewed.  Resultat Överlag hade hälso- och sjukvårdspersonal positiva attityder mot de suicidnära patienterna. De kände sympati för patienter och en hög vilja att vårda patientgruppen. Faktorer som kan påverkade attityderna var kön, ålder, utbildningsnivå, yrkeskategori och arbetsmiljö.  Slutsats Trots generellt positiva attityder efterfrågar hälso- och sjukvårdspersonal i flera studier mer kunskap för att förbättra attityder och förhållningssätt till patienter som försökt begå suicid. Sannolikt är att utbildning är nyckeln till bättre attityder hos personalen, med mer respektfullt bemötande och acceptans för denna patientgrupp. Vidare forskning behövs dock kring vilken utbildningsform som ger bäst resultat samt vad utbildningen skall innehålla.

Suicid är ett folkhälsoproblem som utöver förlusten av människoliv leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att förhindra suicid. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter kan brister i deras kunskap och bemötande identifiera och åtgärdas

No description available.

Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.

Brakel, J & Johansson, A. Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnärapatienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle: Institutionen förvårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Suicidnära personer är en patientgrupp som sjuksköterskanoundvikligen kommer att möta i sin profession, oberoende av arbetsplats. Denmentala ohälsan är ett växande problem och det innebär att sjuksköterskanbehöver kunskap och verktyg för att ha möjlighet att behandla dessa patienter påett tillfredsställande sätt. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan uppleveruppgiften som svår och belastande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attundersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter. Metod:Systematiska litteratursökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo där14 relevanta artiklar hittades och sammanställdes. En kvalitativ innehållsanalysanvändes för att extrahera samband och gemensamma kategorier. Resultat:Sjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av att vårda suicidnära patienter.Både positiva och negativa erfarenheter av interaktioner med suicidnära patienterpåvisades genom attityder, brister i verksamheten, omvårdnadsåtgärder ochkänslor. Konklusion: Suicidala patienters psykiska mående är ett kompliceratområde och bör behandlas därefter. Ytterligare kunskap kring och utbildning omsuicidnära patienter bör ses som en av de viktigaste prioriteringarna i utvecklingenav sjukvården kring patientgruppen.Nyckelord: Attityd, erfarenhet, omvårdnad, sjuksköterskor, suicidnära patienter / Brakel, J & Johansson, A. Nurses’ experience of nursing suicidal patients. Aliterature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Facultyof Health and Society, Department of care science, 2018.Background: Suicidal persons are a patient group that nurses inevitably will meetin their line of profession, regardless of their care unit. Mental illness is anincreasing problem which means the nurse will need more knowledge and tools tobe able to treat this group of patients in an efficient way. Previous research showsthat nurses experience the task as difficult and as a burden. Aim: The aim of thestudy was to explore nurses’ experience of nursing suicidal patients. Method:Through structured database searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo 14 articleswere found and compiled. A qualitative content of analysis was used to extractconnections and common themes. Result: Nurses had varying experiences ofnursing suicidal patients. Both positive and negative experiences of interactingwith suicidal patients were found in the form of attitudes, shortage inmanagement, nursing and feelings. Conclusion: The mental health of suicidalpatients is a complicated nursing field and should be treated as such. Additionalknowledge and education should be seen as important priorities in thedevelopment of nursing suicidal patients.Keywords: Attitude, experience, nurses, nursing, suicidal patients

Bakgrund: Suicid är ett återkommande problem världen över. Globalt sett begår 16 invånare av 100 000 invånare suicid vilket kan jämföras med att ett suicid begås var 40:de sekund. År 2018 begick 1268 personer suicid trots att över en tredjedel av dessa personer haft en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade under vårdtiden och suicidnära patienter upplever att sjuksköterskorna inte involverar patienterna i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter Metod: Litteratursökningen genomfördes systematiskt i de medicinska databaserna PubMed, Cinahl &amp; PsycINFO. 18 artiklar inkluderades från de olika databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet består av fem kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Dessa kategorier är, Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv, Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskor förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskor erfarenheter av utbildning och kompetens samt Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden. Slutsats: Det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa / Background: Suicide is a recurring issue all over the world. Globally there are approximately 16 out of 100.000 habitants committing suicide which can be compared with one suicide every 40 seconds. In 2018, 1268 people committed suicide even though over one third of these people were in contact with health care regularly. Suicidal patients do not believe they are being seen and acknowledged during their time of care and these patients are experiencing that the nurses do not involve the patients in health care. Purpose: The purpose of this literature review is to enlighten the experiences of nurses in caring for suicidal patients. Method: The literature survey was systematically performed in the medical databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. 18 articles from the different databases who responded on the purpose of the literature review were included. Result: The result is represented in five categories where the experiences of nurses caring for suicidal patients are enlightened. These categories are, Emotional contact from nurse’s perspective, Nurses experiences of verbal and nonverbal communication, Nurses approach in caring of suicidal patients, Nurses experiences of education and qualification and Nurse’s experiences of contextual aspects that influence nursing Conclusion: It is important to establish good communication and emotional contact in caring for suicidal patients. It is of great value that nurses who are not working in psychiatric health care getting further education in mental illness to have the opportunity to perform patient-safe and person-centered care for suicidal patients. Nurses have to be neutral and unprejudiced in the care of suicidal patients to give this group of patients an opportunity to recover. The result also shows that contextual aspects of wards have an impact on the health of suicidal patients.

Suicid utgör fem gånger fler dödsfall jämfört med trafikolyckor i Sverige, vilket får förödande konsekvenser för många människor. Lidandet beskrivs vara outhärdligt inför självmordshandlingen. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om hur människor som försökt ta sitt liv tänker om sin handling, följande litteraturöversikt avser öka kunskapen om hur sjuksköterskor kan bemöta och tala med en självmordsnära patient. / Suicide accounts for five times more deaths in Sweden compared to traffic accidents, which has devastating consequenses for many people. The suffering is described as unbearable before the act of suicide. Nurses need to gain knowledge about how people who try to take their lives think about their action in order to increase knowledge about how nurses can talk and respond to a suicidal patient.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen – med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa – respektive Att balansera mellan acceptans och intervention – med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping. En återkommande dimension i temana var Emotionella reaktioner. Resultatet ger en bild av att psykologerna känner oro för patienterna och att denna oro kan användas som en del i suicidriskbedömningen. Vår tolkning är att psykologernas arbete kan spilla över på deras fritid och att detta i förlängningen kan tänkas ge konsekvenser så som medkänsleutmattning. Vi har tolkat psykologernas berättelser som att de använder copingstrategier för att återhämta sig från sin arbetsbelastning. I vårt resultat framträder en bild av att arbetet med suicidnära patienter kan vara vardag för psykologer inom psykiatrin. Vidare kan arbetet utgöra en känslomässig belastning för psykologer som är annorlunda jämfört med den belastning som uppstår i arbetet med icke-suicidnära patienter. / About 17,000 suicide attempts occur in Sweden each year, half of which lead to psychiatric care. Psychologists are one of the professional groups that conduct suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. In this study we examine an relatively unexplored area: how psychologists in outpatient psychiatric care experience their work with suicidal patients. A thematic analysis of five interviews was conducted. The analysis resulted in two main themes: Working at the boundary – with sub themes Between life and death, Between work and leisure time and Between being a psychologist and a human – and Balancing between acceptance and intervention – with sub themes Sooner or later it will happen and Resources and coping. A recurring dimension in all themes was Emotional reactions. The findings provide a picture that the psychologists worry about the patients and that this worry can be used as a part of the suicide risk assessment. Our analysis shows that the psychologists’ work can spill over into their leisure time. This may eventually have effects, such as compassion fatigue. Our interpretation of the narratives suggests that the psychologists use coping-strategies to recover from their workload. The results also show that working with suicidal patients can be part of the daily work of psychologists in psychiatric care. Further more, our analysis shows that working with suicidal patients can include an emotional exhaustion on psychologists that is different from the exhaustion that might arise in the work with non-suicidal patients.