Sammanfattning Den här uppsatsen bygger på data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter självmordsförsök. I samband med detta fick de hjälp med vidarelänkning till någon annan adekvat hjälpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för självmordsnära patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för självmordsförsök/självmord bland dessa patienter. Länkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelänkats till offentlig psykiatri och dem som länkats till någon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade länkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de länkats för fortsatt stöd. För att undersöka detta vidare, analyseras därför vad som karakteriserar dem som kommit i kontakt med länkningsstället i förhållande till dem som inte hade kommit i kontakt. Flera av de riskfaktorer för självmord och självmordsförsök som har konstaterats i andra undersökningar kan återfinnas även i den här studien. Det gäller t.ex. att man i stor utsträckning haft tidigare kontakter med psykiatrin och har diagnoser som missbruksproblem och personlighetsstörning. Granskningen av social snedfördelning i patientgruppen visade på signifikanta skillnader med avseende på att patienter med missbruksdiagnos hade lägre odds att länkas till offentlig psykiatri. Missbruksproblemen behandlas troligtvis inom beroendevården istället. För kön, ålder, civilstånd, etnicitet, taxerad inkomst, antal självmordsförsök och vilken konsult som länkat vidare kunde inga skillnader påvisas. Resultaten från analysen om vilka som kom i kontakt med sitt länkningsställe visade att kvinnornas odds att ha kommit i kontakt med sitt länkningsställe inom offentlig psykiatri var högre än männens. Det kan t.ex. förklaras genom att många redan tidigare haft täta kontakter med psykiatrin ("tillvänjning"). De som inte hade haft tidigare kontakter med beroendevården hade högre odds att komma i kontakt med sitt länkningsställe, vilket pekar på att missbruk har sin egen problematik som kräver egna stödinsatser. . Patienterna kan sägas vara representativa för individer som gör självmordsförsök med avseende på variabler som förekomst av psykiatriska diagnoser, att flest är kvinnor och på riskfaktorer som att vara ensamstående, ha låga inkomster och att tidigare ha haft kontakter med psykiatrin.

No description available.

<p><em>Inledning:</em> De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. <em>Syftet </em>med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. <em>Metoden</em> Litteraturstudierna baserades på 11<strong> </strong>vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. <em>Resultatet</em> visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. <em>Diskussion</em> Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd<em> Slutsats</em> Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.    </p>

Inledning: De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. Syftet med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. Metoden Litteraturstudierna baserades på 11 vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. Resultatet visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. Diskussion Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd Slutsats Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .

Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. BUP(barn- och ungdomspsykiatrin) är ansvarig för barn och ungdomar som lider av psykiskaproblem, ibland behöver de även vårdas på en somatisk vårdavdelning. Det anses utmanandeför sjuksköterskor inom somatisk vård att vårda patienter med psykisk ohälsa, vilket inte ärderas vanliga arbetsområde. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av tillfällig vård av barn medpsykisk ohälsa inom somatisk barnsjukvård, där omvårdnaden av barnen planeras att övergåtill BUP. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande.Semistrukturerade intervjuer med 11 sjuksköterskor vid två olika barnavdelningar på ettuniversitetssjukhus i Mellansverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördesmed en innehållsanalys enligt Elo &amp; Kyngäs. Resultat: Deltagarnas upplevelser delades in i tre kategorier: Otillräcklig omvårdnad därpatientsäkerheten riskeras, Otillräckliga färdigheter inom psykiatrisk vård blandsjuksköterskor och Att befinna sig i en utmanande arbetsmiljö. Kategorierna utmynnade i enövergripande huvudkategori: Vi behandlar det somatiska och står ut med det psykiatriska.Sjuksköterskorna gavs begränsade möjligheter att ge en helhetsvård till barnet på grund avbristande förutsättningar, vilket resulterade i otillräcklig omvårdnad och patientsäkerhet samten utmanande arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Som en konsekvens av detta var dethuvudsakligen fokus på de somatiska aspekterna av barnens hälsa, trots att de också led avpsykisk ohälsa. Slutsats: Omständigheterna på de somatiska avdelningarna försvårar för sjuksköterskorna attkunna ge den omvårdnad som behövs för barn med psykisk ohälsa. För att förbättra lägetskulle en översyn av samverkansrutiner, personalens utbildning och tillgängliga resurser varagynnsam. / Background: Mental health issues among children and adolescents are increasing in Sweden.They are primarily managed by child and adolescent psychiatry BUP. Occasionally theyrequire inpatient care at a medical ward. The care of psychiatric patients is challenging forpediatric nurses. Aim: Investigate the experiences that pediatric nurses have when caring for children withpsychiatric conditions who are planned to be transferred to BUP. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collectionconsisted of semi structured interviews with seven nurses specialized in pediatrics and fournon-specialized nurses at two pediatric wards at a university hospital in central Sweden. Results: The experiences of the participants were split in three categories: Insufficient carewhere patient safety is put at risk, Insufficient psychiatric care skills among nurses, and Beingin a challenging work environment. These categories culminated in a main category: We treatthe somatic and tolerate the psychiatric aspects. Nurses were given limited opportunities toprovide comprehensive care for the child due to inadequate conditions, which resulted ininsufficient care and compromised patient safety, as well as creating a challenging workenvironment for the nurses. As a consequence of this, the focus was solely on the somaticaspects of children's health, despite them also suffering from mental health issues. Conclusion: The nurses at the somatic pediatric wards face circumstances that prevent themfrom giving proper care to psychiatric patients. An overview of the staff's education,collaboration procedures and available resources would be helpful.

Bakgrund: I Sverige begår varje år ungefär 1400-1500 människor suicid och ungefär 8-10 gånger så många försöker göra det. Enligt Världshälsoorganisationen dör varje år ungefär en miljon människor världen över till följd av suicid, vilket innebär ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en väsentlig roll i vård av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvårdnaden av suicidala patienter. En fråga formulerades utifrån syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien var baserad på en granskande innehållsanalys av 13 vetenskapliga artiklar som innefattade både kvalitativa och kvantitativa studier, framtagna via sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskans bemötande och kommunikation utgjorde en viktig del i omvårdnad av suicidala patienter. Att stärka relationen till patienten, genom att stödja patienten och säkerställa sin inre trygghet och patientens säkerhet var en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Likaså att skapa trygghet och förtroende hos patienten. Sjuksköterskans kunskap, utbildning och erfarenhet av suicid hade också en effekt i omvårdnad av suicidala patienter. / Background: In Sweden about 1400-1500 people commit suicide each year and about 8-10 times as many try to do it. According to the World Health Organization, every year about one million people worldwide die as a result of suicide, which means one death every fortieth second, and 96% of them have a mental illness. The nurse in his everyday work often comes into contact with suicidal patients, which means that the nurse has an essential role in the treatment of these patients. Purpose: The purpose of this study was to take the nurse's perspective, highlighting the factors that are important in the care of suicidal patients. A question had been formulated according to the purpose: which factors were relevant to nursing care of suicidal patients? Method: The method was a systematic literature review conducted by Goodman's seven stages. The study was based on an investigative content analysis of 13 scientific articles that included both qualitative and quantitative studies, developed by searching the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Results: The results revealed that the nurse's attitude and communication were an important part in the care of suicidal patients. To strengthen the relationship with the patient, by supporting the patient and ensure its internal security and patient safety was an important part of nursing care, as well as to generate trust and confidence of the patient. The nurse’s knowledge, training and experience of suicide also had an effect in the care of suicidal patients.

Bakgrund: I Sverige begår varje år ungefär 1400-1500 människor suicid och ungefär 8-10 gånger så många försöker göra det. Enligt Världshälsoorganisationen dör varje år ungefär en miljon människor världen över till följd av suicid, vilket innebär ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en väsentlig roll i vård av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvårdnaden av suicidala patienter. En fråga formulerades utifrån syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien var baserad på en granskande innehållsanalys av 13 vetenskapliga artiklar som innefattade både kvalitativa och kvantitativa studier, framtagna via sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskans bemötande och kommunikation utgjorde en viktig del i omvårdnad av suicidala patienter. Att stärka relationen till patienten, genom att stödja patienten och säkerställa sin inre trygghet och patientens säkerhet var en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Likaså att skapa trygghet och förtroende hos patienten. Sjuksköterskans kunskap, utbildning och erfarenhet av suicid hade också en effekt i omvårdnad av suicidala patienter. / Background: In Sweden about 1400-1500 people commit suicide each year and about 8-10 times as many try to do it. According to the World Health Organization, every year about one million people worldwide die as a result of suicide, which means one death every fortieth second, and 96% of them have a mental illness. The nurse in his everyday work often comes into contact with suicidal patients, which means that the nurse has an essential role in the treatment of these patients. Purpose: The purpose of this study was to take the nurse's perspective, highlighting the factors that are important in the care of suicidal patients. A question had been formulated according to the purpose: which factors were relevant to nursing care of suicidal patients? Method: The method was a systematic literature review conducted by Goodman's seven stages. The study was based on an investigative content analysis of 13 scientific articles that included both qualitative and quantitative studies, developed by searching the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Results: The results revealed that the nurse's attitude and communication were an important part in the care of suicidal patients. To strengthen the relationship with the patient, by supporting the patient and ensure its internal security and patient safety was an important part of nursing care, as well as to generate trust and confidence of the patient. The nurse’s knowledge, training and experience of suicide also had an effect in the care of suicidal patients.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande. För att vårdpersonal på bästa sätt ska kunna bemöta och vårda patienter efter ett självmordsförsök behövs kunskap om vilket behov av vård patienterna har. Kunskapen behövs för att kunna förebygga nya självmordsförsök. Syftet med studien är att belysa patienters och vårdares upplevelser av vården som ges efter ett självmordsförsök. Metoden som använts är att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultatet visar att patienter som vårdas på grund av ett självmordsförsök upplever att de behöver känna värde som människa genom att bli bekräftade och känna trygghet. Om patienternas upplevda behov av vård inte tillgodoses kan ett vårdlidande upplevas. Vårdarna upplever det som viktigt att visa förståelse och att arbeta förebyggande när de vårdar patienter som gjort ett självmordsförsök. / Program: Sjuksköterskeutbildning