Bakgrund: I det dagliga vårdarbetet förekommer det allt oftare möten med personer som identifierar sig med motsatt kön än det biologiskt medfödda, det vill säga transsexuella. Genom att titta på deras upplevelser av vårdmöten ville vi skapa en djupare förståelse samt kunskap kring möten med transsexuella. Syfte: Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Först söktes artiklar systematiskt som sedan granskades kritiskt. Därefter sammanställdes resultaten från de utvalda studierna för att skapa en djupare förståelse utifrån vårt syfte Resultat: Baserat på åtta artiklar varav fyra var från Kanada, två från USA och två från Storbritannien. Sammanlagt deltog 522 personer i studierna. Upplevelserna som beskrivs i resultatet är otillfredsställande, respektive tillfredsställande möten med vårdpersonal. Upplevelser av otillfredsställande möten framgår genom diskriminering, obehag och bristande kunskap medan de tillfredsställande upplevelserna representerades av bekräftelse, acceptans, respekt, omtanke och stöd. Slutsats: Det framkom tre centrala fynd ur resultatet. Dessa var att tillit är essentiellt för tillfredsställande upplevelser, det var vanligt förekommande med diskriminering samt att det fanns okunskap inom området bland vårdpersonal. Identifiering av fynden kan leda till att vården förändras så att personer som är transsexuella kan känna mer tillfredsställelse i sina upplevelser av vårdmöten.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset. Data har samlats in genom en kombination av intervjuer samt validerade strukturerade självskattningsformulär.I denna undersökning visades att tanssexuellas hälsosymtom senaste veckan, vid intervjutillfället, tenderar att vara relativt detsamma jämfört med normalpopulationen, det vill säga icke transsexuella. De hade en aningen förhöjd genomsnittspoäng på samtliga tre skalor, somatisering, depression och ångest. Förhöjningen var som störst hos Male to Female (MtF) på depressionsskalan. Självmordsförsöken halverades i denna studie efter könskorrigering vilket kan förstärka relativt positiva värden på hälsosymtom. Inga samvariationer mellan hälsosymtom och sexuell funktion, sexuell attraktion samt att passera i nytt kön påträffades. Däremot hade 60 procent i studiegruppen något aktuellt sexuellt problem vid undersökningstillfället, 29 procent MtF kände ofta sexuell lust medan 31 procent aldrig kände sexuell lust. 31 procent kände smärta i könsorganen vid sexuell aktivitet, 7 procent kände aldrig smärta. 29 procent angav att mannen hade nedsatt orgasmförmåga, 12 procent angav att kvinnan hade nedsatt orgasmförmåga. I gruppen MtF ökade attraktionen ”alltid” till män från 27 procent till 45 procent och minskade ”alltid” till kvinnor från 54 procent till 35 procent efter könskorrigering. Hela 75 procent ansåg att de passerade i sitt nya kön och önskade könsroll. 52 procent av MtF angav att de uppfattades som kvinnor när de talade med en främmande person och samtliga Female to Male (FtM) respondenter ansåg sig uppfattas som män vid tal med främmande person. .

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Bakgrund: Transsexualism är en könsidentitetsstörning som innebär att en individ identifierar sig med det motsatta könet, och innefattar oftast en önskan om att korrigera sitt kön till det upplevda. I och med denna önskan kommer transsexuella ofta i kontakt med vården och därför krävs vårdpersonal som är kunnig och professionell i sitt bemötande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa transsexuellas upplevelse av vårdpersonalens bemötande under den könskorrigerande processen. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom intervjuer av sex transsexuella personer. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde ett bra bemötande när mötet och samtalet genomsyrades av kunskap och professionalism och när personalen utgick ifrån deras livsvärld genom att ha en förstående och bekräftande inställning. När personalen istället tedde sig okunnig och oförstående upplevde sig respondenterna sårbara då de behövde övertala och anpassa sig till personalen för att få önskad vård. Slutsats: Studiens resultat visar tydligt att vårdpersonalens bemötande på många sätt påverkar de transsexuella patienternas väg genom den könskorrigerande behandlingen, som för de allra flesta transsexuella är helt livsavgörande. Det är därför av stor vikt att medvetandegöra transsexuella patienters upplevelser, för att på bästa sätt kunna försäkra ett gott bemötande. Klinisk betydelse: Belysandet av transsexuellas upplevelse av bemötandet i vården kan bidra till en ökad medvetenhet om transsexualism och transsexuellas vårdbehov, för att de i framtiden ska kunna erbjudas bättre vård. / Background: Transsexualism is a gender identity disorder, which means that an individual identifies him-/herself with the opposite sex, and this often involves a desire to correct their gender to the experienced one. With this desire, transsexuals often come in contact with health care and because of this it is necessary that care givers are knowledgeable and professional within the encounter. Aim: The aim of this study was to enlighten transsexual’s experience with the encounter from care givers during the gender reassignment. Method: The study was formed by a qualitative design and collection of data consisted in interviewing six transsexual individuals. Collected data was analyzed through a qualitative analysis of the context. Results: The participants experienced a good encounter when the meeting and conversation was imbued with knowledge and professionalism, and when the staff had the patient’s life-world in mind by having an understanding and affirmative attitude. When the personnel instead lacked of knowledge and occurred uncomprehending, the participants experienced vulnerability because they needed to persuade and adapt to the staff in order to get the required care. Conclusion: The result of the study illustrates that the encounter of health care personnel in many ways affect transsexual patients’ journey through the gender reassignment. It is therefore of great significance to acknowledge the experiences of transsexual patients’ to, in the best way possible, assure an adequate encounter. Clinical significance: The enlightenment of transsexual’s experiences of encounters could tribute to an increased consciousness of transsexualism and the health care needs of transsexuals, to offer better future health care.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 151-158: Bibliografi.

I detta arbete har idag vuxna transpersoner intervjuats angående sina minnen från deras förskoletid, om bemötande från personalen och de andra barnen och om nivån av normkritik i barnböcker de tagit del av. Svaren har kopplats till de för den tiden aktuella styrdokumenten. Dessa har utvecklats under åren gällande förskolans bemötande av könsnormsöverskridande, och ett syfte med uppsatsen var att se hur styrdokumenter etcetera efterlevs i praktiken.   Resultaten visar att respondenterna till största delen har negativa minnen av hur de blivit bemötta när de visat ett könsnormsöverskridande beteende i förskolan, både av barnen och av personalen. De har inga tydliga minnen av någon barnbok eller barnfilm som gav dem en positiv självbild eller möjlighet till identifikation. I arbetet ingår även viss analys av barnböcker som används på förskolan idag, vilken visar att könsnormer till stor del befästs även i dagens barnkultur och att könsnormsöverskridande, när det påvisas, ses som något avvikande.

Background: Sport has been traditionally characterised for its possibilities for enjoyment and the opportunities that provides for democracy and inclusion. However, there have been many challenges lately given the binary gender categories that people need to participate in. That binary system causes problems for the inclusion of individuals who do not fit in either of those binary categories, like transgender people. Purpose: This study aims to explore the challenges that transgender people face when participating in sport. Methods: A literature review comprising 20 articles has been conducted. The articles included were retrieved from different databases, such as Google Scholar, PsycINFO, Sportdiscus, Semanticscholar, Scopus and Web of Science. Some manual searches were also conducted. Findings: The results show that transgender people face a numerous obstacle when trying to participate in sports. The main findings were classified into four major categories: 1. social aspects, 2. content of activities, 3. locker rooms, body appearance and clothing, and 4. physiological aspects. Conclusion: The findings of this study suggest that the binary gender categorisation in sports is a major obstacle for transgender people to be (and feel) included in sports.

The subject of this bachelor thesis is the logics and counter-logics that have structured the perception of transsexualism and the now abolished sterilization requirement for legal recognition of sex change within the Swedish legal system and governmental authority. The analyzed material consists of judgments from two court cases with opposing verdicts that took place in 2004-2005 and 2012. The main conflict in the first court case was about if the sterilization requirement entailed the destruction of frozen germ cells or not. In the second court case the antagonism was mainly about if the sterilization requirement itself was legitimate or not. The differentiation in the verdicts and the expressed logics between the court cases was through analyze linked to discursive displacements in media coverage and judicial descriptions of transsexuals and their legal rights.

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har påverkat deras identitetsskapande. De tre frågeställningarna har varit: Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext? Vilka är de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom? Mot vilka diskurser, om några, gör de intervjuade personerna motstånd genom sitt identitetsskapande? Uppsatsen poängterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik är essentiellt för lärarutbildningens och läraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten. Man kan därför inte blunda för de rapporter om ohälsa och utsatthet som redovisats av statliga institutioner såsom Folkhälsoinstitutet och Ungdomsstyrelsen. / This thesis originates from an experienced lack of knowledge within the teacher trainee program. The lack consists of a close to non-existent information of the LGBT-group as a norm breaking group of students in our schools. This essay focuses in particular on the transgender group. The essay claims that this lack of knowledge within our schools leads to discrimination against students which can cause health problems. But most importantly it complicates the identity formation process of young transgender people.