Barn läser mindre på fritiden och somliga möter enbart skönlitteratur i skolan. Den nya läroplanen lägger stor vikt vid genus och könstillhörighet och ställer därmed krav på att läraren integrerar föreställningar om vad som kan ses som manligt, kvinnligt och olika könsidentiteter i sin undervisning. Syftet med denna studie blev därmed att undersöka hur olika könsroller framställs i skönlitteratur för elever i årskurs 4–6. Detta gjordes med hjälp utav en textanalys och ett förutbestämt schema som listar manliga respektive kvinnliga egenskaper. Urvalet bestod av sex skönlitterära böcker som används i klassrum i årskurs 4–6, de böcker som analyserats är Katitzi (Taikon, 2015), Geografens testamente (Ahnborg, 2020), Drakskeppet (Bylock, 1997), Hjärta av glas (Angerborn, 2022), Zombiefeber (Ohlsson, 2016) och Bröderna Lejonhjärta (Lindgren, 1973). Tidigare forskning visar att manliga och kvinnliga karaktärer framställs olika i skönlitteratur för barn och forskningen har även hittat ett mönster i hur karaktärer framställs beroende av vilket kön karaktärerna har. Studien bygger på en teori om genus och hur genus tar sig i uttryck i skönlitteratur med hjälp av ett schema som listar stereotypt manliga respektive kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att karaktärerna i den analyserade skönlitteraturen, i en majoritet av fallen, uppvisar egenskaper som är både manliga och kvinnliga, oberoende av vilket kön karaktärerna har. Till exempel uppvisar kvinnliga karaktärer såväl manliga som kvinnliga egenskaper. Resultatet visar därmed att karaktärerna ofta visar på könsöverskridande identiteter i enlighet med vad som kan anses vara skillnader mellan manligt och kvinnligt. Att som lärare välja skönlitteratur med karaktärer som bryter mot könsstereotyper kan förhoppningsvis leda till meningsfulla diskussioner i klassrummet som utmanar elevers perspektiv på vad som kan anses vara manligt och kvinnligt. Slutsatsen för studien är att schemat som används i studien, precis som Nikolajeva påstår, inte är applicerbart på alla karaktärer i den utvalda litteraturen eftersom flertalet av dessa inte följer schemat för könsstereotyper. I enlighet med resultatet blir det svårt att hålla isär karaktären och karaktärens kön samt att tillskriva kön olika egenskaper.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har påverkat deras identitetsskapande. De tre frågeställningarna har varit: Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext? Vilka är de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom? Mot vilka diskurser, om några, gör de intervjuade personerna motstånd genom sitt identitetsskapande? Uppsatsen poängterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik är essentiellt för lärarutbildningens och läraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten. Man kan därför inte blunda för de rapporter om ohälsa och utsatthet som redovisats av statliga institutioner såsom Folkhälsoinstitutet och Ungdomsstyrelsen. / This thesis originates from an experienced lack of knowledge within the teacher trainee program. The lack consists of a close to non-existent information of the LGBT-group as a norm breaking group of students in our schools. This essay focuses in particular on the transgender group. The essay claims that this lack of knowledge within our schools leads to discrimination against students which can cause health problems. But most importantly it complicates the identity formation process of young transgender people.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

The study’s purpose has been to attract attention and facilitate discussion regarding norms that are present in text books in the social science for upper primary school. The theoretical premiss has been a normcritical perspective based on queer theory, social constructionism and intersectionality. The study’s conclusion is based on content analysis (text and image) of four text books. The method that was chosen were qualitative analysis with quantitative ingredients. This study was limited to family constellations, ability to function, gender/non-binary gender persons and white/non white persons.   In summary, the text books shows several normcritical perspectives. The results differ from earlier studies since one out of four study material is female dominant. The most common family constellation that appeared was the nuclear family. All study materials was dominated by white persons, additionally there were persons with disabilities: visual impairment (glasses). Other disabilities were absent. / Studiens syfte har varit att väcka uppmärksamhet och skapa diskussion kring vilka normer som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 4-6. Teoretiska utgångspunkter har varit normkritiskt perspektiv utifrån queerteori, socialkonstruktivism och intersektionalitet. Studiens resultat är baserat på text- och bildanalys av fyra läroböcker. Metoden som valdes var kvalitativ analys med kvanitativa inslag. Denna studie var avgränsad mot familjekonstellationer, funktionsförmåga, genus/könsöverskridande identitet och vithet/icke vithet.   Sammanfattningsvis har läroböckerna flera normkritiska perspektiv. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning i och med att en av fyra läroböcker var kvinnodominerade. Den vanligaste formen av familjekonstellationer var kärnfamiljen. Samtliga läroböcker domineras av vita personer, dessutom finns presentationers av personer med funktionsnedsättning: synfel (glasögon). Andra funktionsnedsättningar lyste med sin frånvaro.