No description available.

Bakgrund: Äldre personer har större risk att drabbas av sjukdom vilket innebär ett ökat behov av omvårdnad. Hbtqi-personer världen över riskerar att utsättas för diskriminering samt upplever sämre hälsa än jämnåriga heterosexuella cispersoner. Sjuksköterskor upplever sig ha en bristande kunskap om hbtqi-personers specifika omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet var att belysa äldre hbtqi-personers upplevelser av omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom var: Upplevelser av diskriminering, Upplevelser av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelser av att tillämpa strategier samt Upplevelser av inkludering. Resultatet visade att äldre hbtqi-personer hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad. Faktorer som bidrog till upplevelser av diskriminering och upplevelser av okunskap hos vårdpersonal var heteronormativt förhållningssätt, bristande utbildning samt fördomar. Olika strategier tillämpades för att undvika diskriminering. Trots tidigare negativa erfarenheter av omvårdnad upplevde flertalet äldre hbtqi-personer inkludering av vårdpersonal. Empati och respekt var egenskaper hos vårdpersonalen som bidrog till en god relation och därmed god omvårdnad. Konklusion: Äldre hbtqi-personers upplevelser av diskriminering visar på att hälso- och sjukvården inte är jämlik. För att öka inkluderingen krävs ökad kunskap om äldre hbtqi-personers omvårdnadsbehov. / Background: Elderly people are at greater risk of falling ill, which means an increased need for nursing care. LGBTQI-persons worldwide are at risk of being discriminated against and experience poorer health than heterosexual cis people of the same age. Nurses feel they have a lack of knowledge about the specific nursing needs of LGBTQI-persons. Aim: The aim of this study was to shed light on older LGBTQI-persons’ experiences of nursing care. Method: A general literature review was conducted using an inductive approach where 14 qualitative articles and one mixed method article were analysed which resulted in four categories. Results: The categories that showed were Experiences of discrimination, Experiences of ignorance in healthcare workers, Experiences of applying strategies and Experiences of inclusion. The results showed that elderly LGBTQI-persons had both positive and negative experiences of nursing care. Factors that contributed to experiences of discrimination and experiences of ignorance among healthcare workers were heteronormative attitudes, lack of education and prejudice. Various strategies were applied to avoid discrimination. Despite previous negative experiences with nursing care, most elderly LGBTQI-persons experienced inclusion by healthcare workers. Empathy and respect were qualities of the healthcare workers that contributed to a good relationship and thus good nursing care. Conclusion: Elderly LGBTQI-persons experiences of discrimination show that the healthcare system is not equal. To increase inclusion, increased knowledge of elderly LGBTQI-persons nursing care needs is required.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

Ojämlikhet i hälsa är ett omfattande folkhälsoproblem. Somliga gruppers hälsotillstånd riskeras i större utsträckning än andra. Publikationer från nationella myndigheter samt internationell forskning påvisar det faktum att homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner [HBTQI] är en grupp som löper större risk att insjunkna i psykisk ohälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör därför hälsofrämjande arbetssätt som förbättrar gruppens psykiska hälsa belysas. Med den utgångspunkten syftar studien till att beskriva olika offentliga och ideella aktörers erfarenheter av att främja psykisk hälsa bland HBTQI-personer. Studien tillämpar en kvalitativ metod, med ett målstyrt snöbollsurval och semistrukturerade intervjuer med sex olika aktörer. Materialet har bearbetats genom en analysprocess som gjorts i form av en manifest innehållsanalys. Slutsatserna som kan dras utifrån resultatet av aktörernas erfarenheter, är fem hälsofrämjande arbetsmetoder som förbättrar den psykiska hälsan hos HBTQI-personer. Det är kunskapshöjande insatser, tvärsektoriell samverkan, meningsfulla aktiviteter, intersektionellt och långsiktiga arbetssätt. Aktörernas positiva erfarenheter är det faktum att det finns många möjligheter i arbetet och yrkesrollerna. Aktörerna beskriver också positiva erfarenheter av samverkan, och menar att det är en viktig framgångsfaktor i det hälsofrämjande arbetet. De negativa erfarenheterna som aktörerna beskriver är kunskap-och resursbrister, samt svårigheter att nå målgruppen. De utmaningarna beskrivs som särskilt märkbara i mindre städer. / Inequality in health is one of the biggest public health challenges. Some people’s health conditions are at risk to a greater extent than others. One such group that is at greater risk of developing mental illness are lesbian, gay, bisexual, transgender, queer, and intersex people [LGBTQI]. This is shown by publications from national agencies, as well as international research. Therefore, methods that promote mental health among sexual minorities should be clarified. For that reason, this study aims to describe different public and non-profit actor’s experiences of health promoting methods to improve mental health among LGBTQI people. This study applies a qualitative method, with a purposive- and snowball sampling combined with semi-structured interviews with six different actors. The material has been processed by a manifest content analysis.  The conclusion in this study is that five health promotion methods were found, based on the actors’ experiences. These are educational-raising promotions, cross-sectoral collaboration, meaningful activities, intersectional and long-term strategies. Actor’s positive experiences is the fact that there are many opportunities in the public health work and in their professional roles. The actors also describe positive experiences of collaboration and claims that it is a benefit in the health promotion practice. The negative experiences are the lack of knowledge and resources, as well as difficulties in reaching the target group. These challenges are particularly noticeable in smaller cities.

I denna studie har cismäns och hbtqi-personers, särskilt transpersoners, perspektiv varit huvudfokus i undersökandet av teman i mediala skildringar av deras erfarenheter kring att ha sex mot ersättning. Anledningen till detta specifika fokus grundas i en brist på forskning kring dessa personers erfarenheter samt att det i undersökningar framkommit att dessa personer är vanligt förekommande bland folk som har sex mot ersättning. Målet med studien är att försöka fylla kunskapsluckan och belysa ämnet. Berättelserna är inhämtade från olika medier samt från organisationer för hbtqi-personer som har erfarenhet av sex mot ersättning och är därmed i form av sekundärdata. En tematisk analys har genomförts där temana Unga säljer våldsamt sex till äldre män, Startskottet är ett övergrepp eller längtan efter kärlek och närhet, Sex mot ersättning som självskada, “Man får ju en väldigt skruvad syn på sex” och Det finns inget rum att prata om det alls har identifierats, vilka diskuteras utifrån socialkonstruktionism, intersektionalitet samt den sparsamma tidigare forskningen kring ämnet. Sammanfattningsvis visar resultatet att maktstrukturer och tolkningsföreträde är viktigt för förståelsen av dessa specifika erfarenheter samt att det nuvarande myndighetsstödet är bristfälligt. / The perspective of cismen and lgbtiq-people, in particular trans people, has been the main focus in this study when investigating the themes in media depictions of their experiences of having sex for compensation. The reason for this particular focus is the lack of research regarding these people’s experiences and that surveys show that they are common within the population of people who have had sex for compensation. The aim is to fill in the existing gaps of knowledge as well as to shine a light on this topic. The stories have been collected from different media outlets as well as organizations for lgbtiq-people who have had sex for compensation and is therefore in the form of secondary data. A thematic analysis has been conducted, where the themes Young people sell violent sex to older men, Abuse or longing for love and closeness are the starting points, Sex for compensation as self-harm, “You get a very twisted view on sex” and There’s no room to talk about it at all have been identified, which are discussed in relation to social constructionism, intersectionality and the sparse previous research regarding this topic. In conclusion, the results show that power structures and interpretative prerogative are important in understanding these particular experiences and that the current support from authorities is deficient.