Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada och som följd har patientsäkerhetsfrågor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsäkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner där bl.a. bristfälliga rutiner för samverkan och kommunikation är vanliga orsaker. Teamarbete är en vanligt förekommande samarbetsform inom vården och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingår och som för tillfället arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmåga styrs av mänskliga psykologiska och fysiologiska begränsningar vilket leder till att misstag och fel är oundvikliga. Ett system som förebygger, fångar upp och mildrar effekten av dessa fel är Crew Resource Management (CRM). Säkerhetskonceptet, med ursprung inom flygindustrin, har under de senaste decennierna börjat etablerats inom hälso- och sjukvården som ett led i arbetet för att öka patientsäkerheten. Avsikten med CRM är att skapa en säkerhetskultur inom organisationen där det finns en medvetenhet om att fel inträffar och att träna hälso- och sjukvårdspersonal i att hantera dessa. CRM-träning fokuserar på att skapa förutsättningar för ett säkert teamarbetet där bl.a. kommunikation, ledarskap, situationsmedvetenhet och problemlösning är viktiga komponenter. Denna träning i kombination med säkerhetsverktyg, som t.ex. checklistor och kommunikationsstrukturer, används i vardagen för att förstärka samarbetet och bidra till att förebygga och fånga upp fel innan någon kommer till skada. Syftet var att belysa effekten av teamträning i Crew Resource Management. Den metod som valdes var forskningsöversikt med avsikt att kartlägga området och att införskaffa kunskap och träning i att på ett strukturerat sätt sammanställa resultaten från publicerade empiriska studier. Forskningsöversikten redovisar forskningsresultat som publicerats mellan åren 2006-2011. Författarna till forskningsöversikten fann att CRM-interventioner påverkade patientsäkerhetskulturen i positiv riktning även om signifikanta förbättringar inte alltid kunde påvisas. Även patientsäkerheten ökade då flera studier kunde påvisa ett förbättrat utfall för patienterna både när det gällde behandlingsprogram och resultat men även minskad mortalitet efter infört CRM-program. Teamträningen hade dessutom påvisbar positiv effekt avseende medvetenheten och benägenheten att rapportera fel samt minskade antalet rapporterade händelser som kunde kopplas till teamarbete och kommunikation. Teamträning i CRM-principer kan på sikt ha en betydande positiv effekt på patientsäkerheten. Att förändra en säkerhetskultur tar tid och för att uppnå full effekt krävs att upprepad utbildning och teamträning är etablerade delar i CRM-initiativet. Dessutom krävs ett stort engagemang från ledningen där erkännande, stöd och uppmuntran är viktiga komponenter för att uppnå önskad förändring.

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.

Patientsäkerhetskultur inom den prehospitala verksamheten är ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskultur är värderingar och synsätt som påverkar patientsäkerheten som råder inom en organisation. Att mäta patientsäkerhetskulturen är en viktig del i arbetet för en förbättrad patientsäkerhet och minimera risker för vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samt beskriva patientsäkerhetskulturen inom en ambulansorganisation i en större svensk stad. Påverkar ambulanspersonalens kön, ålder, erfarenhet och utbildningsnivå synen på patientsäkerhet? Metoden som använts i studien är kvantitativ. Data samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga tillsvidareanställda inom en ambulansorganisation vilket innebär en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 45% efter tre påminnelser via mail samt ytterligare en i organisationens veckobrev som går ut till samtliga medarbetare i organisationen. Resultatet visar att områden som skattades högst av personalen som mest positiva för patientsäkerheten är det som berör samarbete och kommunikation både inom den egna enheten men även mellan olika vårdenheter. De områden som däremot skattades lägre var de som rörde rapportering, bemanning samt ledningens påverkan på patientsäkerhetskulturen. Enkäten som använts i studien bygger på Sveriges kommuner och landstings handbok i att mäta patientsäkerhetskulturen och är således validerad. Detta är en styrka.  En svaghet i studien är den låga svarsfrekvensen samt att enkäten inte är anpassad till prehospital vård utan är generell för all vård. Den här studien visar på att det finns en korrelation mellan hur länge man har arbetat i vården, den anställdes ålder och en positiv syn på patientsäkerhet. I studien ses även att medarbetarna inte uppfattat att de har ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete.

Tidigare studier visar att det finns en rädsla för repressalier vid rapportering av avvikande händelser, behov av att involvera samtliga nivåer i en organisation i förbättringsarbeten samt behov av att undersöka och utvärdera patientsäkerhetskultur kontinuerligt och verksamhetsspecifikt. Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Vårdskador orsakar ökat lidande för patienter och ökade kostnader för både patienter och samhället. Patientsäkerhetskultur består av attityder, värderingar och normer på en arbetsplats. Dessa återspeglar personalens förhållningssätt till patientsäkerhet och är specifik för varje verksamhet och varierar mellan olika grupper. Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård kan ses som ett relativt outforskat område, vilket understryker behovet av att undersöka hur patientsäkerhetskulturen ser ut för att identifiera möjliga förbättringsområden och skapa förutsättningar för ett bra patientsäkerhetsarbete. Studiens syfte är att undersöka patientsäkerhetskulturen inom ambulanssjukvården i Sverige. Undersökningen inkluderar kliniskt verksam ambulanspersonal från ett urval av regioner med olika geografiska och demografiska egenskaper. Datainsamling har skett genom en validerad webbenkät som framställts av Sveriges Kommuner och Landsting ämnad för att mäta patientsäkerhetskultur inom hälso- och sjukvården. Enkäten består av 14 dimensioner inom patientsäkerhetskultur där varje dimension består av en eller flera frågor. I studien inkluderades 1811 ambulanspersonal, varav 410 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 22,6 %. Vår studie visar i stort sätt på liknande resultat som tidigare undersökningar inom patientsäkerhetskultur. Resultatet visade generellt låga resultatvärden i alla dimensioner utom samarbete inom den egna vårdenheten. Sämst fungerande var: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och information och stöd till patient/närstående vid vårdskada. Dimensionen som var välfungerande var samarbete inom vårdenheten. För att undersöka skillnader i medelvärde och varians mellan det totala medelvärdet på enkäten och demografiska bakgrundsvariabler, utfördes T-test och envägs ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan bakgrundsvariabler och det totalt medelvärde på enkätresultat.

The aim was to psychometrically test the S-HSOPSC and HSOPSC, investigate health care staff’s perceptions of patient safety culture and their suggestions for improvement. Methods: A three-time cross-sectional study with data from health care staff (N= 3721) in a Swedish county council was conducted in 2009 (N = 1,023), 2011 (N = 1,228) and 2013 (N =1,470) using the S-HSOPSC (I, II, III). Health care staff’s suggestions for improvement were analyzed in a qualitative content analysis study (IV). Results: The S-HSOPSC (14 dimensions, 51 items) is acceptable for measuring patient safety culture (I). Health care staff held a positive attitude towards their own unit’s teamwork, and a less favorable attitude towards hospital managers’ support for patient safety work (I). Managers held a more positive attitude towards patient safety than others and enrolled nurses held a more positive attitude than registered nurses and physicians (II, III). Positive attitudes towards learning, nonpunitive response and staffing was associated with positive attitudes towards overall safety (II). Health care staff’s attitudes towards patient safety decreased between 2009- 2013 for 12 dimensions (III). A diversity of approaches, nuanced in relation to the informant’s profession was suggested to improve patient safety, for example ‘Increased staffing’ ‘Teamwork and collaboration’ and ‘Committed management' (IV). Conclusions: The S-HSOPSC is suitable for measuring patient safety culture. Supporting and committed managers, teamwork and collaboration are important for patient safety improvement. RNs have an important coordinating position in patient safety work, since they work in close proximity to the patients, and strategically in teams, where decisions of importance for patient safety are made. Health care staff attitudes towards communication, nonpunitive approach, feedback and learning from mistakes have deteriorated. To prevent from organizational fatigue, actions are needed. / Baksidestext: In health care, many patients are being harmed, with leads to suffering and financial costs. Health care staff’s patient safety culture reflects their attitudes towards safety for patients. The overall aim was to psychometrically test the questionnaires S-HSOPSC and HSOPSC for measuring patient safety culture, investigate health care staff’s perceptions of patient safety culture and their suggestions for improvement. In this thesis, respondents in the most common health care staff groups participated. Health care staff held a positive attitude towards patient safety culture within their own unit’s work. The perception of patient safety culture differed between professions and managers had a more positive attitude towards patient safety culture than others. Health care staff’s attitudes towards patient safety decreased during the measurement period for almost all aspects and they suggested many approaches to improve patient safety. Patient safety needs to be a responsibility for everyone. Supporting, committed managers, teamwork and collaboration are important for patient safety improvement. RNs have an important coordinating position in patient safety work. / Syftet var att psykometriskt testa frågeformulären S-HSOPSC och HSOPSC och undersöka sjukvårdspersonals attityder till patientsäkerhet samt förslag till förbättringar. Metod: Tre tvärsnittsundersökningar genomfördes. Sjukhuspersonal (N = 3 721) i ett landsting besvarade enkäten Hospital Survey on Patient Safety Culture om patientsäkerhetskultur år 2009 (n = 1 023), 2011 (n = 1 228) och 2013 (n = 1 470) (I, II, III). Sjukvårdspersonalens förslag på förbättring av patientsäkerhet studerades med kvalitativ innehållsanalys (IV). Resultatet visade att den svenska versionen S-HSOPSC (14 dimensioner, 51 frågor) är acceptabel för att mäta patientsäkerhetskultur (I). Sjukvårdspersonalen hade en positiv attityd till aspekter av patientsäkerhet som handlade om arbete på den egna vårdenheten, men en mindre positiv attityd till högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet (I). Chefer hade en mer positiv attityd till patientsäkerhet än andra och undersköterskor hade en mer positiv attityd än sjuksköterskor och läkare (II, III). Förmågan att dra lärdom av misstag, en icke-skuldbeläggande attityd vid misstag samt bemanning var positivt associerad till en positiv attityd till generell patientsäkerhet (II). Sjukvårdspersonalens attityder till patientsäkerheten försämrades under mätperioden för 12 av 14 dimensioner. (III). Sjukvårdspersonalen föreslog en mängd förbättringar av patientsäkerheten. Förslagen var nyanserade i relation till informanternas egen profession (IV). Konklusioner: Engagerade chefer är viktigt för patientsäkerheten. Teamwork och förståelse för varandras arbete är gynnsamt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor är viktiga i patientsäkerhetsarbetet, då de både arbetar nära patienterna och i team där beslut fattas som rör patientsäkerheten. Personalens attityd till kommunikation, icke- bestraffande synsätt, återkoppling och lärande i samband med misstag har försämrats. Detta kan indikera en organisatorisk utmattning och kräver åtgärder.

Bakgrund: Patientsäkerhet är ett relativt nytt begrepp, där patientsäkerhetskultur innebär de gemensamma och individuella synsätt och attityder organisationen har gentemot patientsäkerhet och risker. Vårdskador drabbar många, och boende på särskilda boenden för äldre (SÄBO) är en särskilt skör grupp med högre risk för vårdskador och allvarligare konsekvenser av dem. Specialistsjuksköterskan med sin fördjupade omvårdnadskompetens har en viktig roll för en positiv patientsäkerhetskultur vilket ger färre vårdskador och en högre vårdkvalité. Manchester patient safety framework (MaPSaF) är ett teoretiskt ramverk för diskussion kring patientsäkerhetskultur innehållandes nio olika dimensioner av kulturen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhetskulturen på särskilt boende för äldre. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, baserad på semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetar på SÄBO. Resultat: Ur sjuksköterskornas berättelser framkom fem olika kategorier av upplevelser; kommunikation om patientsäkerhet, organisationskultur, lärande organisation, teamsamverkan kring patientsäkerhet samt sjuksköterskans roll i patientsäkerhetskulturen, med totalt 14 subkategorier. Slutsats: Kommunikation, teamsamverkan och lärande är viktiga faktorer för patientsäkerhetskulturen, och ingår i MaPSaF’s dimensioner, där sjuksköterskorna uppger brister i samtliga. Mer kvalitativ forskning om patientsäkerhetskulturen på SÄBO behövs, och författarna ser ett behov av fortsatta satsningar inom SÄBO i området.

WHO tog 2009 fram en checklista för att öka patientsäkerheten i samband med operationer, SafeSurgery Checklist [SSC] eller på svenska: Checklista för säker kirurgi. Syftet med checklistan är attförebygga de risker som kan leda till vårdskador vid operationer och att förbättra operationsteametskommunikation. Detta via ett antal säkerhetsfrågor samt att alla på operationssalen presenterar sig mednamn och profession.En rad studier visar på att checklistan om den är rätt använd reducerar operationskomplikationerna.Dessvärre finns det också studier som menar att följsamheten till checklista för säker kirurgi brister.I en kartläggning på författarens arbetsplats så identifierades flera förbättringsgap. Det framkom blandannat att det i operationsteamen brister i följsamhet på flera punkter i checklistan och att det var storaskillnader i hur den genomfördes. Det visade sig också att flera professioner i mikrosystemet inte kändesig delaktiga och inkluderade när checklistan genomfördes.Författaren valde därför att genomföra ett förbättringsarbete för att få bättre följsamhet till checklistaför säker kirurgi. Förbättringsarbetet genomfördes i samband med att den ursprungliga checklistanskulle ersättas med en uppdaterad version, Checklista 2.0 framtagen av Landstingens ömsesidigaförsäkringsbolag.Med Nolans förbättringsmodell som stöd så genomfördes utbildningsdagar, workshops och dialogerunder 2020–2021. Därefter infördes Checklista 2.0 på en operationssal som ett pilottest.En majoritet av medarbetarna upplevde att de nya rutinerna förbättrat delaktigheten. Sedan november2021 så är de nya rutinerna implementerade på hela avdelningen.Under 2022 genomfördes en kvalitativ intervjustudie som undersökte operationsteamets uppfattningav vilka faktorer som påverkat följsamheten under tiden förbättringsarbetet pågick. Resultatet mynnadeut i tre teman; motivation, ledarskapets betydelse och känsla av tillhörighet.Resultatet kan användas som vägledning för framtida förbättringsarbeten och förändringar i rutiner.Det kan ge en ökad förståelse för att operationsteamets professioner har olika utgångslägen. Därförbehöver förändringar som berör flera professioner ta hänsyn till dessa utgångslägen för att bliframgångsrika.Mer forskning kring vad som påverkar patientsäkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården behövs ochden behöver ta hänsyn till samtliga professioner som verkar inom kontexten. / In 2009, WHO introduced a checklist to increase patient safety during surgery, Safe Surgery Checklist[SSC]. The purpose of the checklist is to prevent risks that can lead to medical injuries during surgeryand to improve team communication.A number of studies show that the checklist, if used correctly, reduces surgical complications.Unfortunately, there are also studies that suggest that compliance with the checklist for safe surgery isinaccurate.In a survey at the author's workplace, several improvement gaps were identified. It emerged, amongother things, that there was a lack of compliance in surgery teams and there were major differences inhow the checklist was carried out. It also turned out that several professionals in the microsystem didnot feel involved and included when the checklists were conducted.The author therefore chose to carry out an improvement work to get better compliance to the SSC. Theimprovement work was carried out in connection with the original checklist being replaced with anupdated version, Checklist 2.0, developed by the County Council's mutual insurance company.With Nolan's improvement model as support, training days, workshops and dialogues were heldbetween 2020–2021. Then Checklist 2.0 was introduced in one theatre as a pilot test.A majority of the employees felt that the new routines improved participation. Since November 2021,the new routine have been implemented throughout the department.In 2022, a qualitative interview study was conducted that examined the surgical team's perception ofthe factors that affected compliance during the improvement work. The result resulted in three themes.Motivation, the importance of leadership and sense of belonging. The perception differed somewhatdepending on one's professional affiliation.The results can be used as a guide for future implementations and changes in routines. It can provide anincreased understanding that the surgical team's professions have different starting points and thereforechanges that affect several professions need to take these starting points into account in order to besuccessful.More research on what affects the patient safety culture in health care is needed and it needs to take intoaccount all professions that operate in the context.