The purpose of this study is to, based on qualitative interviews with managers and group interviews with care providers, understand their interpretation of integrity and also their scope for action to satisfy disable people’s integrity at sheltered housing for adults. The questions of this study are: How do the managers and the care providers interpret the concept of integrity? Which scope for action do they have to satisfy the integrity of disabled people? Method: Individual – and group interviews have been used as methods to gather empirical data. Theory: The theories of scope for action and integrity as a theoretical conception have been used to analyze the empirical material. Results: The informants of this study found it difficult to give a specific definition of integrity. The main aspects we could distinguish were that integrity was interpreted as a personal sphere and self-determination. The result of this study shows that the scope for action to satisfy the integrity of disabled people is affected by many factors. First of all the scope for action is affected by the Swedish law LSS and the assignment within the organization. The scope for action is also affected by individual adaption for each person. This study shows the importance of the relationship between the managers, care providers and the persons. At last the informants emphasize some dilemmas in their scope for action to satisfy the integrity.

Vård- och omsorgspersonal utför ett klientnära arbete och samarbetar och får handledning av arbetsterapeuter. Studier visar att brister i kommunikation och samarbete, leder till minskad säkerhet för klienten. Den arbetsterapeutiska handledningen uppskattades av vård- och omsorgspersonalen då det underlättade i deras arbete. Idag saknas det forskning som närmare studerar vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av arbetsterapeutiskt samarbete och handledning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning av arbetsterapeuter. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats. Studiens data material insamlades via semistrukturerade intervjuer. Tio yrkesverksamma personer som arbetade inom kommunal vård- och omsorgs valde att delta i studien. Informanterna intervjuades via mobiltelefon samt personligt möte Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre huvudkategorier samt två underkategorier Resultat: Resultatet visar att tillgänglighet till arbetsterapeut, kommunikation inom teamet och förhållningssättet hos arbetsterapeuten var av stor betydelse för vård- och omsorgspersonalen. Handledningen av arbetsterapeuter ansågs vara fördelaktig i det klientnära arbetet. Slutsats: Tillgänglighet av arbetsterapeut främjar samarbete och handledning och arbetsterapeuter bör vara pedagogiska, lyhörda och tydliga i sin kommunikation. Den arbetsterapeutiska handledningen ansågs som betydelsefull och informanterna efterfrågade mer handledning och ett närmare samarbete. / Background: Healthcare workers whom perform close to the client and collaborates and get supervision from occupational therapists. Several studies shows that a lack of communication and teamwork leads to insufficient patients safety. The study also show that occupational therapist supervision was appreciated by healthcare workers as it facilitated their work. However recent research is lacking in the study of healthcare professionals experience of occupational therapy supervision. Purpose: The purpose of the study was to describe the healthcare personnel experiences of collaboration and supervision of occupational therapist.Method: The authors chose a qualitative approach and the study method is collected via semi-structured interviews. Ten professionals who worked in healthcare service in municipality participated. The interviews performed by mobile and personal meeting. Interviews were analyzed by qualitative content analysis. Analysis of the interview material resulted in three main categories and two subcategories. Results: Results show that the availability of the occupational therapist, communication within the team, and the occupational therapists approach was of great importance to healthcare workers. Supervision and management of occupational therapist was considered beneficial in the client centered work. Conclusion: Accessibility of occupational therapist promotes cooperation and supervision. Occupational therapists should be educational, responsive and clear in their communication. The occupational therapy supervision was considered important and the informants demanded more guidance and closer cooperation.

The aim of this study was to get an increased understanding regarding how carers relate to consent while working with people who has dementia. The study asks the following questions: How does the carers understand the concept of consent associated with giving care to people with dementia? What is considered by the carers in connection to consenting to caregiving by people with dementia? And lastly, how does consent mediate between carers and people with dementia? It had a hermeneutic and qualitative scientific approach. The data was collected through three focus groups with carers and then analyzed according to Jens Rennstam and David Wästerfors (2015) method of analysis. The theoretical analysis was performed with three different theoretical aspects called: Scope for action and relationship, Being a client and relational power. The authors of the theoretical aspects were Kerstin Svensson, Eva Johnsson and Leili Laanemets (2014), Roine Johansson (2007), Katarina Jacobsson, Joakim Thelander and David Wästerfors (2010) and also Mats Franzén (2010). The main conclusion of this study was that the carers used body language and had to phrase their questions well towards the people with dementia regarding if they consented to let them help or not. The relationship between carers and the people with dementia was vital - without it consent was very hard to reach.

No description available.

Bakgrund: Hörselnedsättningar är mycket vanligt idag, framför allt bland äldre och många använder hörapparater. Hörselnedsättningar bland äldre tas på mindre allvar än i andra åldersgrupper, trots att kommunikation är mycket viktigt även inom denna grupp. Ofta läggs ansvaret för äldres hörapparater på omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillräckligt kunnande för att kunna hjälpa de äldre med hörselnedsättning med hörselrelaterade angelägenheter. Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i två delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsättningar, kommunikation och hörhjälpmedel. Målgruppen var personal inom äldreomsorg samt närstående till äldre med hörselnedsättning. Metod: Utifrån tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framställningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter utformats. Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete. Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krävande arbete då det fodrar kunskaper inom många områden. Då mycket layout ingick i arbetet hade det varit bra med mer samarbete med layoutlunniga personer, vilket troligtvis hade kunnat resultera i bättre informationsmaterial. En svårighet med arbetet har varit att veta att innehållet är relevant för målgruppen. Något som inte har värderas här.

The following study aims to investigate how Covid-19 has a affected nurses´ motivation to work in elderly care in south of Sweden. Further on, it also aims to study nurses´ experience of working during a pandemic and with restrictions. To fulfill the purpose of this paper, a qualitative research method was used, followed by semi-structured interviews. A total of four interviews were conducted with seven respondents in total, who worked in one communal residence. The empirical material was examined with a hermeneutic approach and a thematic analysis. The result was analyzed with Maslow´s behavior theory and the requirements-control-support model. In addition, the result showed that Covid-19 has had a negative impact on nurses work motivation. However, the main cause that kept them motivated are the social support they´ve received from one another during the pandemic. The team spirit and comfort they´ve received in their working group has kept them motivated. The result also shows that the amount of work has increased, which gives them far less time to spend with the elders, and therefore they believe that the quality of the care has decreased.

Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.

Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. / Background: Delegation of tasks to healthcare assistants is not unique to Swedish healthcare but occurs both nationally and internationally. The global shortage of registered nurses’ results in an increased need of healthcare assistants who can perform routine tasks under delegation. Aim: The aim of the review was to compile registered nurses’ experiences of delegating tasks to healthcare assistants in different healthcare contexts. Registered nurses need to delegate tasks in order to lead, prioritize and plan patients' care. The delegation of tasks is also part of the registered nurse's professional role, thus emphasizing the importance of the registered nurse obtaining knowledge of guidelines and laws regarding the delegation. Method: The literature review is based on twelve studies of qualitative approach. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Selected studies have been analyzed based on Popenoes et al. guide regarding article matrix and data analysis table. Selected studies have undergone quality review according to SBU: quality review template. Result: The results constitute six categories that answer the purpose of the literature review. The categories consisting of The delegation was associated with great responsibility, The delegation was perceived as forced, The delegation affected the workload, Experiences of ignorance related to the delegation, Attitudes from employees affected the delegation, Communication and relationships affected the delegation. Conclusion: When the registered nurse delegates under pressure from their managers, the registered nurse is put in a position where they do not always feel that the delegation takes place in a correct and patient- safe way. However, the delegation contributed to time for planning and prioritizing the patient's care.

Bakgrund:  Det senaste seklet har antalet äldre över 65 år ökat stadigt bland den svenska befolkningen. Alltfler av våra äldre bibehåller också sina egna tänder kompletterade med olika protetiska ersättningar.  Ökningen i medelålder såväl som antal tänder innebär ett ökat behov av god förebyggande munvård, vilket innebär att omsorgspersonal erhåller en nyckelroll i att hjälpa dessa äldre individer att bibehålla en god oral hälsa livet ut. Syfte: Att kartlägga vilka kunskaper som finns hos hemtjänstpersonal kring munvård hos äldre. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkät som underlag. Urvalet bestod av hemtjänstpersonal vid fem slumpmässigt utvalda kommunala hemtjänstgrupper och kunskapsnivån graderades efter antalet korrekt angivna svar på enkätens kunskapsfrågor.. Resultat: Av 119 tillfrågade omsorgspersonal valde 95 att delta i studien. Fyra enkäter exkluderades och 91 ifyllda enkäter utgjorde grunden för vidare dataanalys. Bland respondenterna var 66 % undersköterskor, 31 % vårdbiträden och 3 % tillhörde annan yrkeskategori. Majoriteten av respondenterna (54%) hade medelgod kunskap om äldres munvård, 37 % hade låg kunskap och resterande 9% hade en god kunskapsnivå. Slutsats: Studien visar att det finns ett behov hos hemtjänstpersonal av utbildning inom munvård för äldre. Detta för att bidra till bättre allmänhälsa och välbefinnande hos de äldre brukarna. / Background: During the  last century, the number of elderly over the age of 65 has increased  among the Swedish population. Elderly maintain their own teeth with different prosthetic replacements. The increased average age as well as individuals maintain their own teeth longer increase the  need for a good preventive oral care. This will give  the caregivers  a key-role to support the elderly to maintain a good oral health throughout life. Purpose: To study the   caregivers  knowledge  concerning  oral care in elderly. Method: A quantitative cross-sectional study was performed using a questionnaire.. The sample consisted of caregivers in five randomly selected municipal homecare groups and the level of knowledge was graded by the amount of correctly given answers on the questionnaire’s knowledge questions. Result: Of 119 surveyed caregivers, 95 chose to participate in the study. Four questionnaires were excluded and 91 completed questionnaires constituted the basis for further data analysis. Among the caregivers, 66% were assistant nurses, 31% nurse’s assistant and 3% belonged to another profession. Majority of the caregivers(54%) had an average good knowledge about the elderly’s oral care, 37% had low knowledge and the remaining 9% had a good level of knowledge. Conclusion: The study shows that there is a need for an education on oral care among caregivers for the elderly. This is to contribute for a better general health and well-being among the elderly.

There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.