Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma. Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt. Dessutom innebär sjuksköterskans arbete att skapa vårdrelationer med patient och dess närstående. Arbetet beskrivs som komplext, det ingår både preventiv, kurativ och palliativ vård i arbetsuppgifterna.Trots att sjuksköterskan är arbetsledare i hälso-och sjukvårdsfrågor är ledarskapet otydligt. Slutsats: Betydelsen av vad uppbyggandet av relationer med patienten och dennes närstående betyder för patientomvårdnaden behöver lyftas. Stödet som sjuksköterskan ger patienterna behöver tydliggöras. För att hantera den komplexa arbetsituationen behövs utbildning och kompetensutveckling inom ledarskap, kommunikation samt handledning vilket kan ge sjuksköterskan verktyg att förbättra och utveckla patientomvårdnaden i hemsjukvården.

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad / National Board of Health and Welfare describes an upcoming shortage of perioperative nurses in Sweden, and statistics show that the number of nurses applying to specialized training in the perioperative field is declining. In the literature, the perioperative nursing profession is described as non-visible to people in general, and that may be a reason for the lack of interest in choosing the profession. The purpose of this pilot study is to describe nursesʹ perceptions of the perioperative nursing profession. The study was conducted using qualitative inductive approach as an interview with open entry question. Data was analyzed by manifest content analysis. The results revealed three categories; Invisible and low valued, Member of the team and Practical work. The result is consistent with prior research conducted. A larger study is of value to obtain a deeper understanding of differences in perceptions. Knowledge of these perceptions may facilitate the recruitment of perioperative nurses. Specialized competence at the surgical departments increases the chances for patients to receive a safe perioperative care.

Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. / Background: Delegation of tasks to healthcare assistants is not unique to Swedish healthcare but occurs both nationally and internationally. The global shortage of registered nurses’ results in an increased need of healthcare assistants who can perform routine tasks under delegation. Aim: The aim of the review was to compile registered nurses’ experiences of delegating tasks to healthcare assistants in different healthcare contexts. Registered nurses need to delegate tasks in order to lead, prioritize and plan patients' care. The delegation of tasks is also part of the registered nurse's professional role, thus emphasizing the importance of the registered nurse obtaining knowledge of guidelines and laws regarding the delegation. Method: The literature review is based on twelve studies of qualitative approach. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Selected studies have been analyzed based on Popenoes et al. guide regarding article matrix and data analysis table. Selected studies have undergone quality review according to SBU: quality review template. Result: The results constitute six categories that answer the purpose of the literature review. The categories consisting of The delegation was associated with great responsibility, The delegation was perceived as forced, The delegation affected the workload, Experiences of ignorance related to the delegation, Attitudes from employees affected the delegation, Communication and relationships affected the delegation. Conclusion: When the registered nurse delegates under pressure from their managers, the registered nurse is put in a position where they do not always feel that the delegation takes place in a correct and patient- safe way. However, the delegation contributed to time for planning and prioritizing the patient's care.

Bakgrund: Att vara nyutexaminerad kan vara en svår utmaning, allra mest inom ett mångfacetterat yrke som sjuksköterskeyrket är. En bra start kan vara av stor vikt både för trivseln och för intentionen att stanna kvar i yrket. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av första tiden som yrkesverksamma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitetsgranskade kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl, PubMed och PsycInfo och resultatet har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur analysen framkom det tre teman “Nyutexaminerades erfarenheter av erhållen teoretisk och praktisk kunskap, Nyutexaminerades erfarenheter av relationer i teamet och Nyutexaminerades erfarenheter av arbetsmiljön” med sammanlagt sju subteman. Konklusion: Litteraturstudien visar på att de nyutexaminerade har många motgångar framför sig som nyutexaminerade sjuksköterskor. De har behov av både inskolning och en tillåtande miljö där de kan utvecklas i sin profession. Vidare forskning behövs för att minska avståndet mellan teori och praktik som idag är en stor del av de nyutexaminerades vardag. / Background: To be newly graduated can be challenging, even more in a multifaceted profession as the nurse profession is. A god start can be important for the professional’s wellbeing and their intensions to stay in the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated registered nurses experience of their first period of time as professionals. Methods: A literature study based on 10 quality reviewed qualitative articles. Database research was made in Cinahl, PubMed and PsycInfo and the result were analyzed using Fribergs five steps model. Results: The analysis revealed three main themes “New graduate’s experiences of acquired theoretical and practical knowledge, New graduate’s experiences of relationships in the team and New graduate’s experiences of the work environment” with the total of seven subthemes. Conclusion: The literature study shows that the new graduates have many setbacks ahead of them as newly graduated nurses. They need both an introduction period and an understanding environment where they can develop in their profession. Further research is needed to reduce the distance between theory and practice, which today is a part of the new graduates' everyday life.

Bakgrund: Sjukvården möter ökade krav på grund av befolkningsökning och avancerade behandlingsmöjligheter. Utlokalisering av patienter innebär att en patient läggs in på en annan avdelning än den som har medicinskt ansvar och specialistkompetens och kan ske på grund av en brist på vårdplatser på hemavdelningen. Swansons teori om vårdande beskriver fem steg som vårdpersonal kan använda för att främja patientens välbefinnande i vården. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret för patienterna på avdelningen, oavsett vilket medicinskt team de tillhör. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans perspektiv på vård av utlokaliserade patienter i slutenvården. Metod: Allmän litteraturöversikt innefattande kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde brister och utmaningar kopplat till vårdandet av utlokaliserade patienter, inklusive hög arbetsbelastning, tidskrävande insatser, obekant utrustning, bristande kunskap/erfarenhet och kommunikation begränsade dem i deras yrkesroll. Utifrån sjuksköterskans perspektiv skapade detta en utmanade arbetsmiljö och riskerade försämrad vårdkvalité och patientsäkerhet. Konklusion: Utlokalisering leder till en sämre arbetsmiljö och hindrar sjuksköterskan från att kunna ge en god säker vård. Detta kan leda till stress för sjuksköterskan och innebära en risk för patienten. Det bör endast ske om inget annat alternativ finns. Vid utlokalisering bör ansvariga för utlokaliseringen noggrant välja bästa möjliga avdelning samt utarbeta rutiner för att underlätta samarbete mellan avdelningar. / Background: Healthcare faces increased demands due to growth in population and more advanced treatment options. Patient outlying occurs when a patient is placed in a different ward than the one medically responsible, often due to bed shortages. Swanson's Caring Theory outlines five steps that healthcare professionals can utilize to promote patient well-being. Nurses maintain responsibility for patients on their ward, regardless of medical team affiliation. Aim: To investigate the nurse’s perspective on the care of outlying patients in inpatient care Method: General literature review encompassing qualitative and quantitative data. Findings: Nurses experienced deficiencies and challenges related to caring for outlying patients, including high workload, time constraints, unfamiliar equipment, lack of knowledge/ experience and communication constraints limited them in their professional role. From the nurse’s perspective, this created a challenging work environment, risking diminished care quality and patient safety. Conclusion: Outlying leads to a poorer work environment for nurses, hindering them from providing safe, quality care. This can lead to stress for the nurse but also pose a risk to the patient. Therefore, the practice of outlying patients should only occur if no other alternatives exist. If outlying is unavoidable, careful ward selection and collaboration procedure between ward are crucial.

Patients with mental illness experience dissatisfaction with their care due to lack of understanding and ignorance from the nurses. The nurses’ approach might influence these patients' experience of their care. The purpose of the literature review was to describe nurses' approach in care of patients with mental illness. The literature review is based on an inductive approach and the result is based on 14 scientific papers, of which eight used a qualitative design and sex used a quantitative design. A simpler form of content analysis was used, which resulted in four themes: the importance of knowledge, preconceived perceptions, neglect and feelings of responsibility. Nurses' attitudes to mental illness are both positive and negative. Positive approaches include feelings of responsibility for patient care. Negative approaches include neglect and negative feelings such as distrust and fear. The result of the literature review indicates a need for more education about mental illness in order to reduce stigma and knowledge gaps among registered nurses in public health services. As many results articles were related to abuse problems the area seems limited, therefore more research directed toward other mental illnesses, is recommended. / Patienter med psykisk ohälsa upplever missnöje med sin omvårdnad på grund av brist på förståelse och negligering från sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna kan påverka dessa patienters upplevelser av omvårdnaden genom sitt förhållningssätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Litteraturstudien grundas på en induktiv ansats och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar, varav åtta artiklar är kvalitativa och sex artiklar är kvantitativa. En enklare form av innehållsanalys användes, vilket resulterade i fyra teman: kunskapens betydelse, förutfattade uppfattningar, negligering samt känslor av ansvar. Sjuksköterskors förhållningssätt till psykisk ohälsa är både positiv och negativ. Positiva förhållningssätt inkluderar känslor av ansvar för patienternas omvårdnad. Negativa förhållningssätt inbegriper bland annat negligering samt negativa känslor som misstro och rädsla. Litteraturstudiens resultat påvisar ett behov av mer utbildning om psykisk ohälsa för att reducera stigmatisering och kunskapsluckor hos legitimerade sjuksköterskor i den allmänna hälso- och sjukvården. Området upplevdes begränsat då många funna resultatartiklar berör missbruksproblematik, därför rekommenderas mer forskning riktad mot andra psykiska sjukdomar.

Den här avhandlingen handlar om vårdlärares arbete med simulering av arbetsuppgifter i metodrum Ett metodrum kan ses som en hybrid mellan klassrum och sjukhussal. I denna skolmiljö övas arbetsuppgifter som förekommer inom vård och omsorg. Det saknas patienter att öva på och ibland sjukvårdsmaterial, vilket innebär en utmaning för vårdläraren att skapa en autentisk miljö. Syftet med studien är att undersöka hur vårdlärare arbetar med simulering av arbetsuppgifter i metodrumsundervisning för vuxna elever. Avhandlingen grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre metodrumslektioner från tre olika skolor ljudinspelades digitalt : venprovtagning, urinkatetrisering och såromläggning. Resultatet visar att vårdlärarna arbetar med tre olika simuleringsaktiviteter: Tekniskt utförande, Tolkande och Bemötande. Simuleringsaktiviteternas utförande varierar med lektionsinnehållet. Studien visar vilka redskap i metodrumsundervisningen som är vanligt förekommande och hur de används. Ingela Leibring har bakgrund som barnmorska och arbetar för närvarande som vårdlärare inom kommunal vuxenutbildning i Karlstad samt är utbildningsledare för Yrkeshögskolans utbildning till barnspecialiserad undersköterska. / This study centres on clinical skills laboratory teaching in municipal adult education. This type of teaching takes place in a school setting and is hybrid of a nursing and healthcare environment. Future professional tasks are simulated and practised here. Three different schools were visited and three clinical skills laboratory lessons were recorded with a digital audio recorder. The following tasks were included in the study: venipuncture, urinary catheterisation, and wound dressing. The analysis was performed as a qualitative content analysis informed by a sociocultural perspective. The aim of the study is to extend the knowledge of how teachers approach the simulation of tasks in clinical skills laboratory training. The study identifies three simulation activities and their application: technical performance, interpretation, and treatment.  The main teaching tools used in the lessons were the teacher’s body/hands, different physical tools specific to the respective laboratory session and the teacher’s language. All the simulation tasks – venipuncture, urinary catheterisation and wound dressing ­– were included in the sessions. A similarity was that technical performance on the whole was the most common feature in all the laboratory lessons. A difference emerged when the clinical skills laboratory lesson was divided into the components: introduction, students practise themselves, and conclusion. The lesson introduction included treatment to nearly the same extent as technical performance. Differences related to lesson content were evident in the activities interpretation and treatment. A common pattern was that the teachers shifted between everyday language and professional language when they worked with simulation. They named their patients and gave the students immediate response.

Bakgrund: Allt fler personer kontaktar sjukvården via telefon och det medför att telefonrådgivning är ett växande område inom hälso- och sjukvården. Den gör det möjligt för sjuksköterskor och personer som ringer in att skapa en relation trots distans. Telefonrådgivningen gör sjukvården mer effektiv och avlastar de fysiska vårdmiljöerna. Problem: Personer som ringer in upplever att de inte blir uppmärksammade i samtalen och att sjuksköterskorna som arbetar med telefonrådgivning brister i bemötandet. Det framkommer även att de saknar det fysiska stödet från sjuksköterskorna. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Det framkom fyra teman, de var arbetsmiljön som ett hinder eller en möjlighet, svåra samtal en del av arbetet, anamnesupptagningens betydelse och vikten av att ha kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att de tyckte att det var svårt att bedöma utan att kunna se personen samtalet gällde. I framtiden bör telefonen kompletteras med kamera och allmänsjuksköterskor bör ha mer utbildning i att kommunicera och av att använda det vårdande samtalet för att skapa relation och förståelse.