Trycksår är ett sår eller en vävnadsskada som uppstår på grund av otillräcklig blodtillförsel. Patienter som är mycket sängliggande, har en nedsatt rörelseförmåga eller inte får i sig tillräckligt med näring riskerar i högre grad att utveckla trycksår. Syftet med denna studie var att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar sitt arbete med trycksårsprevention och behandling. Studiens resultat baserades på en enkätundersökning där 52 sjuksköterskor deltog. Deltagarna var 49 kvinnor och tre män som var mellan åldrarna 23 till 59 år. De arbetade heltid på avdelningar inom medicin, kirurgi och ortopedi på två sjukhus i Västra Götaland. Resultatet visade att majoriteten av informanterna uppfattade att trycksår var ett aktuellt problem. Sjuksköterskorna upplevde att det sällan uppstod trycksår på deras avdelningar och att prevalensen minskat jämfört med tidigare. Överlag var uppfattningen att de var duktiga på att förebygga och behandla trycksår. Dokumentationen gällande trycksår upplevdes som bristfällig av några. Om det fanns riktlinjer på avdelningen höll de flesta med om men några av sjuksköterskorna uppfattade riktlinjerna som svårtillgängliga. Majoriteten var tveksam till om det fanns lämpliga bedömningsverktyg. Flertalet av sjuksköterskorna uppfattade att förebyggande behandling gavs till riskpatienter och de uppmärksammades särskilt. / Pressure ulcer is a wound or a tissue damage that appears because of an insufficient blood supply. Patients who are confined to bed, have a reduced ability to move or are in a state of poor nutrition are in a greater risk to evaluate pressure ulcer. The aim of the study was to describe nurses´ experiences concerning their work with pressure ulcer prevention and treatment. The result was grounded on a questionnaire study. 52 nurses´ participated. The participants were 49 women and three men. They were between the ages of 23 and 59 years and worked fulltime in medicine, surgery and orthopaedics hospital departments. The result showed that the majority of the nurses´ experienced that pressure ulcer was a current problem. The experiences of the nurses´ were that pressure ulcer rarely appeared in their departments and that the prevalence has decreased over time. The mainly opinion was that the nursing staff were good at pressure ulcer prevention and treatment. Some nurses experienced a lack of documentation regarding pressure ulcer. The most nurses´ agreed on the appearance of guidelines in the departments and some nurses´ experienced the guidelines as unavailable. The majority group were doubtful if assessment scales were appropriate for their work. The most nurses´ experienced that pressure ulcer prevention and specific attention was given to patients in risk for the problem.

<p>Trycksår är ett sår eller en vävnadsskada som uppstår på grund av otillräcklig blodtillförsel. Patienter som är mycket sängliggande, har en nedsatt rörelseförmåga eller inte får i sig tillräckligt med näring riskerar i högre grad att utveckla trycksår. Syftet med denna studie var att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar sitt arbete med trycksårsprevention och behandling. Studiens resultat baserades på en enkätundersökning där 52 sjuksköterskor deltog. Deltagarna var 49 kvinnor och tre män som var mellan åldrarna 23 till 59 år. De arbetade heltid på avdelningar inom medicin, kirurgi och ortopedi på två sjukhus i Västra Götaland. Resultatet visade att majoriteten av informanterna uppfattade att trycksår var ett aktuellt problem. Sjuksköterskorna upplevde att det sällan uppstod trycksår på deras avdelningar och att prevalensen minskat jämfört med tidigare. Överlag var uppfattningen att de var duktiga på att förebygga och behandla trycksår. Dokumentationen gällande trycksår upplevdes som bristfällig av några. Om det fanns riktlinjer på avdelningen höll de flesta med om men några av sjuksköterskorna uppfattade riktlinjerna som svårtillgängliga. Majoriteten var tveksam till om det fanns lämpliga bedömningsverktyg. Flertalet av sjuksköterskorna uppfattade att förebyggande behandling gavs till riskpatienter och de uppmärksammades särskilt.</p> / <p>Pressure ulcer is a wound or a tissue damage that appears because of an insufficient blood supply. Patients who are confined to bed, have a reduced ability to move or are in a state of poor nutrition are in a greater risk to evaluate pressure ulcer. The aim of the study was to describe nurses´ experiences concerning their work with pressure ulcer prevention and treatment. The result was grounded on a questionnaire study. 52 nurses´ participated. The participants were 49 women and three men. They were between the ages of 23 and 59 years and worked fulltime in medicine, surgery and orthopaedics hospital departments. The result showed that the majority of the nurses´ experienced that pressure ulcer was a current problem. The experiences of the nurses´ were that pressure ulcer rarely appeared in their departments and that the prevalence has decreased over time. The mainly opinion was that the nursing staff were good at pressure ulcer prevention and treatment. Some nurses experienced a lack of documentation regarding pressure ulcer. The most nurses´ agreed on the appearance of guidelines in the departments and some nurses´ experienced the guidelines as unavailable. The majority group were doubtful if assessment scales were appropriate for their work. The most nurses´ experienced that pressure ulcer prevention and specific attention was given to patients in risk for the problem.</p>

No description available.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. Trycksårsprevalensen är 12,1 % inom kommunal vård i Sverige (2014). Trycksår är en vårdskada som leder till lidande, smärta, nedsatt livskvalitet, men också till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhället. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksår är tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patientsäkerhet, riskbedömningar och kvalitetsutveckling. MAP-systemet är ett visuellt hjälpmedel vid trycksårsprevention som kan användas för att uppnå den optimala lägesändringen. Syfte: Att utvärdera om MAP-systemet tillsammans med teoretisk och praktisk undervisning kan användas som hjälpmedel för att förändra attityder och öka kunskapen om trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal i äldreomsorgen. Metod: Kvantitativ empirisk studie med deskriptiv komparativ design. Omvårdnadspersonal (n=40) och vårdtagare (n=12) inkluderades i studien. Omvårdnadspersonalen besvarade TAK-enkäten (Trycksår, Attityder, Kunskap), demografiska frågor samt en utvärdering av MAP-systemet. Vårdtagarens vård avseende trycksårsprevention observerades. Resultat: Studien visar att undervisningen och användandet av MAP-systemet resulterade i en signifikant (z=3,1, N-Ties=38, p=0,002) förbättring av omvårdnadspersonalens kunskaper. Attitydfrågorna visar på en positiv attityd vid båda provtillfällena. Det gick också att utläsa signifikant (z=2,5, N-Ties=11, p=0,016) lägre tryck mellan kropp och underlag vid användning av MAP-systemet samt att signifikant (z=2,5, N-Ties=12, p=0,012) fler preventiva åtgärder vidtogs. Omvårdnadspersonalen gav MAP-systemet som hjälpmedel i omvårdnaden ett högt betyg. Slutsats: När MAP-systemet användes i denna studie tillsammans med en relativt begränsad undervisningsinsats förbättrades omvårdnadspersonalens kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. De preventiva åtgärderna ökade och medeltrycket mellan kropp och underlag minskade.

Bakgrund: Trycksår drabbar 13,1% patienter i Europa varje år. Trycksår ses oftast som en vårdskada som orsakar smärta och obehag för patienten. Därför är det viktigt att jobba med trycksårsprevention. Patienten kan bli delaktig i preventionen genom att utföra egenvårdsåtgärder. För att kunna utföra egenvård behöver patienten besitta kunskap om ämnet, vilket sjuksköterskan har som uppgift att förmedla genom patientundervisning. Sjuksköterskan möter flera svårigheter vid levererandet av patientundervisningen bland annat tidsbrist samt brist på kunskap. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskans patientundervisning påverkar patienters egenvård vid trycksårsprevention. Metod: Studien genomfördes enligt Polit &amp; Becks (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt Polit &amp; Becks (2017) granskningsmallar. Induktiv ansats användes och resultatet bestod av 11 artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs i fyra teman; Undervisningshjälpmedels påverkan på patienters egenvård, påverkan på patientens egenvård baserat på patienters upplevelser av patientundervisningen, sjuksköterskans kompetens och förutsättningar samt sjuksköterskans anpassning av patientundervisningen. Slutsats: Patienter som fick utbildning om trycksårsprevention muntligt av en sjuksköterska vid upprepade tillfällen uppvisade bäst förmåga att utföra egenvård. Den muntliga undervisningen kan kompletteras med hjälpmedel som broschyrer, appar, filmer och planscher. Patientens individuella förutsättningar behöver tas i beaktande vid planering och genomförande av patientundervisning, vilket kräver god kompetens hos sjuksköterskan.

Bakgrund: Trycksår är en skada i hud eller underliggande vävnad. Ett trycksår uppkommer efter en tid med otillräcklig blodförsörjning i ett område och/eller är förmodligen orsakat av ett högt tryck. Trycksår kan innebära ett stort lidande för patienten. Det finns ett antal omvårdnadsåtgärder vid trycksårsprevention som är viktiga att de utförs för att minska risk för att trycksår ska utvecklas. Dessa omvårdnadsåtgärder är riskbedömning, hudbedömning, minska tryck, minska skjuv, minska friktion, vändschema, lägesändring och hudhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsprevention på vårdboende.Metod: Tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att genomföra denna studie. Studierna är hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed som är omvårdnads inriktat. Två studier är hämtade från manuell sökning. Studierna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och är analyserade enligt Friberg (2017).Resultat: Resultatet utformades i tre huvudteman som är Trycksårsprevention, Kunskap/Motivation och Miljö. Det utformades även sex subteman som är Tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, Kommunikation, Riskbedömning, Visa engagemang, Sjuksköterskans kunskaper om trycksårsprevention och Bemanning. Konklusion: En kombination mellan riskbedömningsinstrument och egen klinisk erfarenhet är det som ger bäst riskbedömning. Personcentrerad omvårdnad är viktigt vid trycksårsprevention. Sjuksköterskan måste ha kunskap om trycksår, tidiga tecken vid trycksår och vilka patientrelaterade riskfaktorer som finns vid trycksår. Arbetsgivaren måste ta ett ansvar att erbjuda utbildningar till sjuksköterskan och sjuksköterskan måste visa engagemang till att lära sig om trycksårsprevention. Det är även viktigt att det är fulltalig bemanning på vårdboende.

Bakgrund   Trycksår uppstår vanligtvis hos patienter med nedsatt rörlighet och hos äldre personer som har försvagande konditioner. Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller i kombination av tryck och skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Tillståndet räknas bland annat som en vårdskada som innefattar lidande, både fysiska och psykiska skador för patienten utöver kostnader och tidskrävande behandling.  Syfte Syftet var att beskriva olika typer av repositionering samt att redogöra för deras effekt för att förebygga trycksår. Metod  Inklusionskriterier och exklusionskriterier har använts som urvalskriterier. Litteraturöversikt utgörs av 16 artiklar av kvantitativ design. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL complete. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag.   Resultat Preventionsåtgärder nämligen repositionering i kombination med tryckavlastande stödkuddar/sittdynor som hjälpmedel minskade förekomsten av trycksår. Repositionering med olika tidsintervall med två, tre och fyra timmar visade inga större skillnader för uppkomsten av trycksår. Sambandet med tryckavlastande omvårdnadsåtgärder och repositionering var tredje timme är kostnadseffektivt.   Slutsats Repositionering i kombination med andra hjälpmedel minskar incidensen av trycksår. Det finns otillräckligt med evidens för att avgöra hur frekvent repositionering ska ske på tryckavlastande madrass. Tryckavlastande hjälpmedel och möjlighet till repositionering i 30 graders vinkel med tre timmars mellanrum har den bästa effekten för att förhindra trycksår.

Background: Pressure ulcers are related to reduced quality of life for patients and high costs for health care. Guidelines for pressure ulcer prevention have been available for many years but the problem remains. Aim: The overall aim of this thesis was to investigate hospital setting factors that are important to the performance of pressure ulcer prevention and to evaluate an intervention focused on implementing evidence-based pressure ulcer prevention. Methods: Four studies with a qualitative and quantitative approach were conducted.  Registered nurses’ performance of pressure ulcer prevention for patients at risk was investigated. Factors related to pressure ulcer prevention at different levels in hospital organizations were examined (hospital and ward type, workload, and nurse staffing) in two hospitals. A quasi-experimental study evaluated the effects of an intervention focusing on pressure ulcer prevention and a descriptive study with interviews examined nurses and first-line managers’ experiences of this intervention. Results: All of the studies show that quality improvement was needed for patients at risk of pressure ulcer. Registered nurses attention to pressure ulcer prevention was low and the caring culture of the wards ranged from organized work to unorganized work. Factors related to pressure ulcer prevention were patients’ age (risk and skin assessment) and patients’ risk (skin assessment, pressure reducing mattresses and planned repositioning), type of hospital (university and general), and ward (geriatric, medical, and surgical). Nurse staffing and workload played a minor role. Significantly more patients received pressure ulcer prevention after the intervention. Important factors for improvement were the support nurses and managers received by external and internal facilitators. Another important factor was interpersonal communication on the care provided by the nurses and first-line managers. Conclusion: Quality improvement regarding evidence-based pressure ulcer prevention was needed. Factors associated with pressure ulcer prevention were related to all levels in the hospital settings. A comprehensive intervention showed statistically significant improvement in the care. Interpersonal communication among the staff based on quality measurements was the key factor. Managers from the micro- to the macro-level have to know the conditions for pressure ulcer prevention and, given their position, ensure that the necessary prerequisites are in place.

Äldre personer över 65 år vårdas oftare inom akutsjukvården än andra personer. De behöver ofta mer resurser från akutmottagningen vilket ger längre vistelsetid på akutmottagningen. Genom längre vistelsetid ökar risken för att de äldre drabbas av trycksår på grund av inre och yttre faktorer. Trycksår kan uppkomma från 2 timmar och uppåt och räknas som vårdskada. En vårdskada medför lidande, kroppslig eller psykisk sjukdom eller dödsfall. Sjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete innebär att minska onödigt lidande och att det sker för tidig död. Trycksår går till stor del att förebygga, men det har varit svårt att minska förekomsten. Syftet var att beskriva sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos personer, äldre än 65 år, som vårdas inom akutsjukvård. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar, publicerade 2009–2019 som inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys genomfördes för att analysera och syntetisera de inkluderade artiklarnas resultat. I resultatet framkom det sex underteman för som utgjorde basen för två teman. Dessa var Process och kompetens samt Omvårdnadsåtgärder. Under temat Process och kompetens finns det två stycken tillhörande underteman: riskbedömning och utbildning. Under temat Omvårdnadsåtgärder finns det fyra stycken tillhörande underteman: användning av hjälpmedel, information till patienterna, preventiva åtgärder och lägesändringar. Slutsatsen blev att få en god trycksårprevention hos äldre patienter behöver personalen både få kunskap och utbildning, men även att det finns en nära tillgång till utrustning och förband för trycksårprevention. Det är även viktigt att sjuksköterskorna involverar patienterna för att få en lyckad trycksårprevention.

Bakgrund: Trycksår uppstår genom långvarigt tryck på huden eller genom att olika hudlager förskjuts i förhållande till varandra. Trycksår kan klassificeras som en vårdskada och kan orsaka ett fysiskt och psykiskt lidande för patienter inneliggande på sjukhus. God kunskap finns om trycksårsprevention och om vilka adekvata omvårdnadsåtgärder som kan vidtas i det preventiva arbetet. Trots denna kunskap är prevalensen av trycksår på sjukhus fortsatt hög. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder gällande trycksårsprevention på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt användes där totalt 13 artiklar analyserades. Av de 13 artiklarna var nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Attityder till olika trycksårspreventiva verktyg där sjuksköterskornas attityder till riskbedömningsskalor, tekniska riskbedömningshjälpmedel, checklistor samt sjuksköterskornas kliniska bedömning identifierades. Attityder till kunskap om trycksårsprevention där korrelation mellan olika typer av kunskap och sjuksköterskornas attityder till trycksårsprevention framkom. Attityder till faktorer som försvårar trycksårsprevention där sjuksköterskornas attityder till hinder såsom tidsbrist och hög arbetsbelastning identifierades. Slutsats: Sjuksköterskornas attityder till trycksårsprevention är avgörande för att säkerställa en hög patientsäkerhet. Genom att identifiera sjuksköterskors attityder till främjande och hindrande faktorer för trycksårsprevention kan vården anpassas och onödigt lidande hos patienterna undvikas.