Bakgrund: Socialstyrelsen klassificerar trycksår som en vårdskada och förekomsten av trycksår inom kommunal hemsjukvård har ökat. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnad och bär därmed ansvar att främja en säker vård. Genom att förebygga uppkomst av trycksår minskas patientens lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet mot trycksår inom kommunal hemsjukvård. Metod: Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta sjuksköterskor från fem olika kommuner. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka var erfarenheter av patientens motstånd, erfarenheter av teamsamverkan, erfarenheter av olika resurser och erfarenheter av kunskapsförmedling. Slutsats: Resultatet har tydliggjort att patientens motstånd till preventiva åtgärder begränsade sjuksköterskorna. En välfungerande teamsamverkan, tillräckliga resurser och möjligheter att förmedla sin kunskap visade sig vara byggstenar i det preventiva arbetet. Studien bidrar till en ökad kunskap om möjliga områden som påverkar preventionen av trycksår. För att utveckla det preventiva arbetet föreligger behov av vidare forskning på de enskilda faktorer som orsakar att trycksår uppstår.

Introduktion: Trycksår är en vårdskada som kan uppstå i samband med kirurgiska ingrepp. Det medför ett stort lidande för patienten men även en kostnad för samhället. Alla patienter som opereras har en ökad risk att utveckla trycksår på grund av unika riskfaktorer som en operation medför. Därför har operationsteamet en särskild utmaning i att förebygga denna vårdskada.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka trycksårspreventiva åtgärder som operationsteamet använder.   Metod: Studien genomfördes som en observationsstudie med kvantitativ ansats. Operationsteam vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige observerades.  Ett observationsprotokoll konstruerades för att fånga de åtgärder som operationsteamet använde. Totalt genomfördes 20 observationer.   Resultat: Operationsteamet tryckavlastade patientens hälar och bakhuvud. Patienten värmdes intraoperativt, personalen såg till att patienten inte låg med benen i kors eller låg på varmt underlag och anpassade  operationsbordet efter patientens behov. Flera möjliga trycksårsförebyggande metoder genomfördes inte alls eller i liten utsträckning. Operationsteamet repositionerade inte patienten varannan timme, instrument, personal och utrustning tilläts trycka på patienten och material fanns mellan patienten och den tryckavlastande madrassen.   Konklusion: Operationsteamet utnyttjade trycksårspreventiva åtgärder för att förhindra trycksår hos patienten. Dock fanns ett flertal trycksårsförebyggande åtgärder som sällan användes eller inte alls. / Introduction: Pressure ulcers are a common health problem that can be a complication in surgical procedures. It means a great suffering for the patient, but also a cost to society. The surgical team has a special challenge to prevent pressure ulcers that occur in the operating room. It´s because all patients who undergo surgery have an increased risk of developing pressure ulcers because of the unique risk factors that an operation means for the patient.   Aim: The purpose of this study was to investigate the methods that the surgical team use to prevent pressure ulcer in patients during surgery.   Method: The study was conducted as an observational study with quantitative approach. The study included 20 observations of surcial teams on a hospital in south Sweden. An observation protocol was created to capture the preventive methods the surgical team used.   Results: The surgical team depressurized the patients heels and occiput with pillows. The surgical team was warming the patient intraoperatively, made sure that the patient was not lying with legs crossed or laid on a warm surface. The staff adjusted the operating table to the patient's needs. Several possible methods to prevent pressure ulcers that was not used or rarely used, was also observed. The surgical team did not reposition the patient every two hours, equipment and staff were allowed to press against the patient and layers of material laid between the patient and the pressure ulcer preventing mattress.   Conclusion: The surgical team used pressure ulcer preventive methods to decrease the risks of pressure ulcer in the patients. However, there were a number of pressure ulcers prevention methods that were rarely used.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad som kan uppkomma i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår betraktas idag som en vårdskada och ska anmälas som en avvikelse. För individen innebär det stort lidande och ger höga kostnader för samhället, större omvårdnadsbehov och förlängda vårdtider. Studier visar att kunskap om trycksårsprevention hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige inte är tillräckligt hög. Ett trycksensorsystem (MAP-system) finns nu tillgängligt som ger omedelbar feedback av patientens tryckpunkter som ett hjälpmedel vid trycksårsprevention. Syfte: Att utvärdera effekten av MAP- systemet avseende förekomst av trycksår hos äldre patienter under vårdtiden på en geriatrisk avdelning på sjukhus. Metod: En randomiserad, kontrollerad studiedesign valdes. En geriatrisk vårdavdelning valdes ut med en MAP-grupp (n=91) och en kontrollgrupp (n=99). Ett studieprotokoll användes med uppgifter om: demografisk data, hudinspektion (trycksårsklassificering kategori 1-4), Modifierad Nortonbedömning, komfort, maxtryck samt preventiva åtgärder. Insamlad data behandlades i SPSS och signifikansberäkning, standardavvikelse och medeltal räknades ut. Resultat: Användande av MAP-systemet gav ingen signifikant skillnad i andelen patienter med trycksår mellan MAP- och kontrollgruppen. Andel patienter med trycksår i MAP-gruppen dag ett var 24,2 % och dag 14, 28,2 %. I kontrollgruppen var andelen dag ett 18,2 % och dag 14, 23,8 %. Vanligaste lokalisationen av trycksår var hälar därefter sakrum och glutealt. Patienter med trycksår fick signifikant fler trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats: Studien visar ingen signifikant skillnad mellan andelen patienter med trycksår i MAP- och kontrollgruppen. Preventiva åtgärder prioriterades främst till patienter med trycksår. Genomförandet av studien antas ha medfört ökat fokus på trycksårsprevention samt påverkat prevalensen av trycksår positivt på den aktuella avdelningen. / ABSTRACT   Background: Pressure ulcers consist of local damage to the skin and underlying tissue and can occur in relation to illness, care and treatment. Pressure ulcers are today considered as an adverse event and are to be reported as a deviation from care routines. For the individual it can be the source of great suffering. It also generates large costs for the community, increased needs of nursing as well as prolonged periods of hospitalization. Studies show that the level of knowledge among registered nurses and assistant nurses in Sweden is insufficient. A pressure mapping system (MAP system) is now available, and can provide immediate feedback about the patient´s pressure points as a tool for pressure ulcer prevention. Aim: To study the effect of the MAP system regarding the presence of pressure ulcers in elderly hospitalized patients on a geriatric ward. Method: A randomized, controlled study design was chosen. A geriatric ward was selected with a MAP group (n=91) and a control group (n=99). A study protocol containing demographic data, systematic skin inspection (with classification of pressure ulcers category 1-4), Modified Norton scale, comfort, maximum pressure and preventive measures was used. Data was processed in SPSS; generating mean, standard deviation and level of significance. Results: No significant difference in the prevalence of pressure ulcers was shown between the MAP- group and the control group. The prevalence of pressure ulcers in the MAP-group was 24,2 % on day one and 28,2 % on day 14. In the control group the corresponding numbers were 18,2 % and 23,8 %. The most common localization of pressure ulcers were heels, followed by the sacral and gluteal regions. Patients with pressure ulcers received significantly more preventive measure compared to patients without pressure ulcers. Conclusion: The study shows no significant differences between the groups regarding the prevalence of patients with pressure ulcers. Preventive measures were prioritized mostly for patients with existing pressure ulcers. The study is assumed to have increased the focus on pressure ulcer prevention thus affecting the prevalence of pressure ulcers in a positive way on the present ward.

Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.

Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksår. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksår hos patienter. Tidigare studie påvisar att femton procent av inneliggande patienter på sjukhus drabbas av trycksår. Syfte: Syftet med studien är att belysa varför patienter får trycksår trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vårdrelaterade trycksår. Metod: Författarna använder sig av metoden allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för resultatet. Resultat: Resultatet påvisar tre huvudteman som påverkar det förebyggande arbetet av vårdrelaterade trycksår. Dessa teman är kunskaper angående trycksårsprevention, hinder i trycksårspreventionen och personalrelaterade faktorer. Diskussion: De huvudteman och subteman som framkommer i resultatet är bidragande faktorer till att patienter i dag utvecklar vårdrelaterade trycksår. Faktorerna bidrar även till ett ökat vårdlidande för patienten. Ett lidande som kan undvikas om ett gott förebyggande arbete utförs. / Background: A combination of risk factors and external pressure might cause a patient suffering from pressure ulcer. Health-care professionals who work close to patients are responsible for preventing the risk of pressure ulcer. A study found that fifteen percent of hospitalized patients suffer from pressure ulcer. Aim: The aim of this study is to highlight why patients have pressure ulcers even though the nurse in collaboration with the assistant nurse should have the knowledge to prevent health care associated pressure ulcer. Method: This study is a literature review. Twelve articles, of both quantitative and qualitative approach, was found and included in the results. Results: The result shows three main themes that seems to influence the pressure ulcer prevention. These themes are knowledge in pressure ulcer prevention, barriers in pressure ulcer prevention and personnel-related factors. Discussion: The main themes and subthemes that emerged from the results are contributing factors to patients today are developing healthcare associated pressure ulcers. These factors also contribute to an increased care associated suffering for the patient. A suffering that can be avoided if a good preventive work are performed.

Trycksår är en vårdskada som orsakas av flera faktorer och skapar lidande för patienter. Årligen medför trycksår 50 000 extra vårddagar i Sverige och förlänger de redan belastade vårdköerna. Upp till 90 % av alla trycksår kan förebyggas med preventiva åtgärder. Trots riktlinjer och preventiva åtgärder mot trycksår uppstår fortfarande vårdskadan trycksår. Säker vård kännetecknas av att minimera riskerna för vårdskador. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. En kvantitativ litteraturöversikt har utförts med 12 artiklar, varav 10 inhämtade från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Litteraturöversiktens resultat visar att flera faktorer påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention där kunskap var den största faktorn. Signifikanta skillnader sågs i att högre utbildning gav förbättrad trycksårsprevention och fördjupad kunskap medförde positiva attityder. Slutsatsen av litteraturöversikten ger en bild av hur kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Studien ger en begränsad bild av hur dessa faktorer påverkar följsamheten, där kvalitativ forskning skulle kunna fastställa specifika problem sjuksköterskor upplever kring faktorerna mer djupgående. / Pressure ulcers is a care injury and is caused by several factors and cause patients suffering. Annually pressure ulcers entail 50 000 extra care days in Sweden and increases the already burdened care queues. Up to 90% of all pressure ulcers can be prevented with preventive measures. Despite guidelines and preventive measures the care injury pressure ulcers still occurs. Safe care is characterized by minimizing risks for care injuries. The aim was to examine factors that affect nurses’ compliance with pressure ulcer prevention in inpatient care. A quantitative literature review has been performed with 12 articles, 10 were collected from Cinahl and Medline and two with manual search. The result shows that several factors affected nurse’s compliance to pressure ulcer prevention where knowledge were the biggest factor. Significant differences were seen with that higher education gave better pressure ulcer prevention and higher education gave better attitude.  Conclusion of this literature review provides a picture of how competence, heavy workload, the organization and nursing work affects nurse's compliance with pressure ulcer prevention. This study provides a limited picture of how these factors affect compliance, where qualitative research could determine specific problems nurses experience around these factors more in depth.

Bakgrund: Trycksår är en skada i huden samt underliggande vävnad som kan uppstå efter tryck eller skjuv. Patienter som drabbas av trycksår uttrycker att det medför ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet och inbegriper riskbedömning, hudbedömning samt regelbunden repositionering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsprevention inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ studiedesign som inhämtats från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda artiklarnas resultat analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Genom innehållsanalysen utkristalliserades huvudkategorier och subkategorier ur artiklarnas resultat. Resultatet utformades i två huvudkategorier: Vårdteamet och Arbetsmiljö och sex subkategorier: Prevention, Kommunikation, Undersköterskan, Patienten, Organisatoriska faktorer och Hög arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vårdteamet och vårdgivarens organisatoriska ansvar hade en avgörande betydelse i arbetet med trycksårspreventionen. / Background: A pressure ulcer is an injury to the skin and underlying tissue that can occur after pressure or shear. Patients who suffer from pressure ulcers express that it causes great physical, psychological and social suffering. The nurse is responsible for the nursing work where pressure ulcer prevention is part of the preventive work and includes risk assessment, skin assessment and regular repositioning. Aim: The aim of the literature study was to shed light on nurses' experiences of pressure ulcer prevention in inpatient care. Method: Qualitative literature study based on 10 articles with a qualitative study design obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The results of the selected articles were analyzed by conventional content analysis. Result: Through the content analysis, main categories and subcategories were crystallized from the results of the articles. The result was formed into two main categories: Care team and Work environment and six subcategories: Prevention, Communication, Nurse, Patient, Organizational factors and High workload. Conclusion: Nurses had experience that the care team and the caregiver's organizational responsibility had a decisive importance in the work with pressure ulcer prevention.

Bakgrund Trycksår definieras som ett sår orsakat av ischemi i vävnaden och kan indelas i olika kategorier. I Sverige beräknades omkring 11% av alla patienter utveckla sjukhusförvärvade trycksår och beräknas kosta runt 450 miljoner svenska kronor avseende förlängda vårdtider inom somatisk specialistvård. Förutom förlängda vårdtider skapar även trycksår ett stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Kunskapen om trycksårsprevention och möjligheten till utbildning gällande trycksår tycks skilja sig runt om i världen. Säker vård handlar om att förebygga vårdskador och risk för vårdskador, säker vård är en del sjuksköterskans kärnkompetenser. Syfte Syftet med litteraturstudien är att identifiera hinder i det preventiva arbetet av trycksår inom sjukhusvård Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Hindren som identifierats för trycksårsförebyggande arbete var kunskapsbrist, organisatoriska faktorer, patienter och det praktiska utförandet. Kunskapsbrist identifierades av majoriteten av de länder som ingick i studien. Organisatoriska problem som fanns var bristen på riktlinjer, teamarbete, materialbrist, arbetsmiljö och utbildning. Patienter kunde även ses som ett hinder i arbetet med trycksårsprevention, det kunde då handla om exempelvis sjukdomstillstånd. Utförandet av trycksårsprevention sågs som bristfällig i flertalet studier där personal inte utförde riskbedömningar på patienter i riskzonen, det framkom även att all personal inte utför trycksårsprevention av oklar anledning vilket är ett hinder. Slutsats Denna litteraturstudie beskriver hinder i det trycksårsförebyggande arbetet. En stor del av problemen berör organisationer, det finns potential till förbättring inom området trycksårsprevention. / Background Pressure ulcer is defined as a wound caused by ischemia in the tissue and can be seperated into different categories. In Sweden around 11% of all patients were estimated to develop hospital aquired pressure ulcers, these were estimated to cost around 450 million swedish crowns in regard somatic specialty care. Disregarding length of care pressure ulcers also casues great patient suffering and lowers quality of life. The knowledge about pressure ulcer and the possibility to recieve training about pressure ulcers seems to vary between different countries. Safe care is used to prevent healthcare injuries and near miss healthcare injuries. Safe care i one of the core competencies for registered nurses. Aim The aim of the study is to identify barriers of pressure ulcer prevention in hospital care. Method A structured litterature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The barriers wich were identified to pressure ulcer prevention were lack of knowledge, organisational factors, patients and in the practical work. Lack of knowledge were identified in the majority of studies included in the review. Organisational barriers were lack of guidelines, flaws in teamwork, lack of material, working environment and in education. Patients could be seen as a barrier to pressure ulcer prevention, such barrier could for example be the patients condition. The practical use of pressure ulcer prevention was viewed as flawed, in mulitple studies the personel did not use risk assessement tools on patients with a risk of pressure ulcer development, in some cases there appeared to be no reason as to why some personel did not use any risk assesment tools. Conclusions This litterature review describes barriers to pressure ulcer prevention. A large part of the problem is located in organizations, there is room for improvement in the field.