Introduktion: Trycksår är en vårdskada som kan uppstå i samband med kirurgiska ingrepp. Det medför ett stort lidande för patienten men även en kostnad för samhället. Alla patienter som opereras har en ökad risk att utveckla trycksår på grund av unika riskfaktorer som en operation medför. Därför har operationsteamet en särskild utmaning i att förebygga denna vårdskada.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka trycksårspreventiva åtgärder som operationsteamet använder.   Metod: Studien genomfördes som en observationsstudie med kvantitativ ansats. Operationsteam vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige observerades.  Ett observationsprotokoll konstruerades för att fånga de åtgärder som operationsteamet använde. Totalt genomfördes 20 observationer.   Resultat: Operationsteamet tryckavlastade patientens hälar och bakhuvud. Patienten värmdes intraoperativt, personalen såg till att patienten inte låg med benen i kors eller låg på varmt underlag och anpassade  operationsbordet efter patientens behov. Flera möjliga trycksårsförebyggande metoder genomfördes inte alls eller i liten utsträckning. Operationsteamet repositionerade inte patienten varannan timme, instrument, personal och utrustning tilläts trycka på patienten och material fanns mellan patienten och den tryckavlastande madrassen.   Konklusion: Operationsteamet utnyttjade trycksårspreventiva åtgärder för att förhindra trycksår hos patienten. Dock fanns ett flertal trycksårsförebyggande åtgärder som sällan användes eller inte alls. / Introduction: Pressure ulcers are a common health problem that can be a complication in surgical procedures. It means a great suffering for the patient, but also a cost to society. The surgical team has a special challenge to prevent pressure ulcers that occur in the operating room. It´s because all patients who undergo surgery have an increased risk of developing pressure ulcers because of the unique risk factors that an operation means for the patient.   Aim: The purpose of this study was to investigate the methods that the surgical team use to prevent pressure ulcer in patients during surgery.   Method: The study was conducted as an observational study with quantitative approach. The study included 20 observations of surcial teams on a hospital in south Sweden. An observation protocol was created to capture the preventive methods the surgical team used.   Results: The surgical team depressurized the patients heels and occiput with pillows. The surgical team was warming the patient intraoperatively, made sure that the patient was not lying with legs crossed or laid on a warm surface. The staff adjusted the operating table to the patient's needs. Several possible methods to prevent pressure ulcers that was not used or rarely used, was also observed. The surgical team did not reposition the patient every two hours, equipment and staff were allowed to press against the patient and layers of material laid between the patient and the pressure ulcer preventing mattress.   Conclusion: The surgical team used pressure ulcer preventive methods to decrease the risks of pressure ulcer in the patients. However, there were a number of pressure ulcers prevention methods that were rarely used.

I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.

Under de senaste åren har belastningen på akutsjukvården ökat, akutmottagningarna har försökt genom organisatoriska förändringar förkorta väntetiderna för patienter som behöver akutsjukvård. Socialstyrelsen har krävt att landets sjukhus inför så kallade fast track eller snabbspår. Fast track innebär att patienterna passerar förbi akutmottagningar och får en mer påskyndad undersökning och behandling. Därför har man infört en systematisk prioritering av patientgrupper med avgränsade och relativt lättdiagnostiserade åkommor. Behovet av förändringar i vården är mer tydligt i dag än tidigare. Kravet berör SOS alarm, ambulanssjukvården, den primära och kommunala vården och kräver ett snabbt samt effektivt samarbete. Tiden för diagnos och behandling förväntas där igenom bli kortare. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid användandet av fastställda behandlingsriktlinjer för fast track patienter.  Studien baseras på kvalitativa intervjuer och efter genomförd innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier. Resultatet visar att fastställda behandlingsriktlinjer skapar trygghet hos ambulanssjuksköterskan men vissa fast track kan skapa otrygghet på grund av otydlighet i behandlingsriktlinjerna, att logistiken mellan berörda enheter inte alltid fungerar vilket upplevs frustrerande och upplevelsen av utebliven utvärdering samt att inte kunna påverka behandlingsriktlinjerna. Diskussionen bygger på vinsterna både för patienten och organisationen med processbaserat arbetssätt men även på tillgången och efterfrågan på ambulanssjukvårdens resurser som kan ge effekter på ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö.

<p>I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar. Den kvalitativa delen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den kvantitativa delen redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Resultatet av studien visar att de flesta avvikelser berör Organisation/regler/resurser, Vård och behandling samt Halk/fall. Patienter i åldern 70-90 år drabbas i störst utsträckning. Händelseförloppet är ofta detaljerat beskrivet. Personal är däremot mindre benägen att skriva vad de anser vara orsak till det inträffade, samt bidra med förbättringsförslag. Teman som kom ur den kvalitativa analysen var: ”Det blir arbetsamt när andra gör fel”, ”Att vara nära men inte inpå” och ”Att lindra lidande”.</p>

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien. Frågeformuläret har inspirerats av "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". Totalt 38 frågeformulär med medföljande informationsbrev delades ut till 12 operationssjuksköterskor, 13 anestesisjuksköterskor och 13 undersköterskor. Personalen informerades om studien muntligen på en arbetsplatsträff (APT). Resultat: Resultatet visade att de främjande faktorerna för ett fungerande samarbetet är god kommunikation, personkemi, kompetens, teamträning, checklista och konstruktiv kritik. De hindrande faktorerna för ett fungerande samarbete som framkom i resultatet var att det inte gavs tid för reflexion, bristande resurser gällande personal och utrusning samt trång arbetsmiljö. Konklusion: Om kommunikationen fungerar mellan professionerna samt att tid ges för reflexion främjas i sin tur samarbetet och patientsäkerheten vilket minskar vårdskador. / Background: Cooperation as a form of organisation has become more and more important within the health services.Knowledge of how health professionals perceive cooperation is valuable for the further development of the organization and to ensure good care. Aim: The purpose of this study was to investigate an assistant nurse's, nurse's anesthetist and surgical nurse's the perception of cooperation in the operating room, as well as the promotion and prevention factors affecting cooperation. Method: The method was a descriptive design with quantitative data. A questionnaire was used in order to achieve the purpuse of the study.The questionnaire is inspired by "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". A total of 38 questionnaires with an accompanying information letter was distributed to 12 surgical nurses, 13 nurse anesthetists and 13 assistant nurses. The staff were informed about the study orally in a department meeting. Results: The results showed that the promoting factors for an effective collaboration is good communication, personal chemistry, expertise, teamtraining, checklist and constructive criticism. The disincentives for a functional cooperation that emerged in the result, was that there was no time for reflection, a lack of staff resources, shortage of equipment and cramped working conditions. Conclusion: A well functioning communication between professions, where time for reflection is given encouriging cooperation, which in turn promotes patient safety and thereby reduces preventable harm.

Background: Within health care communication is an essential prerequisite for a working system. When communication between different parties works well it results in good care. Communication failure has been proven to be the main reason for adverse events in health care. Another important aspect in the provision of good health care is to have good hand-offs between different health care providers and units. Previous research demonstrates that hand-offs between units are strongly linked to jeopardizing patient safety.   Aim: The aim with this literature review was to identify factors that affect hand-offs between different units Method: A literature review with a thematic analysis of ten qualitative articles  Result: Two themes and four subthemes were identified. “Circumstances during hand-off” with subthemes time available for the hand-off and organizational factors. The other theme was “Communication during hand-off” with subthemes interaction between nurses and what is said. Conclusion: Even though hand-off between units is an indigenous part of health care it is still being affected by factors that could be changed through extracting and implementing evidence-based methods. / Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården utgör kommunikation en viktig förutsättning för ett fungerande system. När kommunikationen mellan olika parter inom vården fungerar bra resulterar detta även i god vård. Brister i kommunikation har visat sig vara en av de största orsakerna till vårdskador. Utöver en god kommunikation är bra överrapporteringar viktiga för att patienter ska få god vård mellan olika vårdpersonal och vårdenheter. Tidigare forskning visar att överrapporteringar mellan olika vårdenheter är starkt förknippat med risker i patientsäkerheten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera faktorer som påverkar överrapporteringar mellan olika vårdenheter. Metod: En litteraturöversikt med en tematisk analys av tio kvalitativa artiklar.  Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. ”Omständigheter under överrapporteringen” med subteman disponibel tid för överrapporteringen och organisatoriska faktorer. Det andra temat var ”kommunikation under överrapporteringen” med subteman interaktion mellan vårdpersonal och vad som sägs. Slutsats: Trots att överrapporteringar mellan olika avdelningar är en naturlig del av vården påverkas de av faktorer som skulle kunna förändras genom framställandet och implementeringen av evidensbaserade metoder.