<p><strong>Bakgrund:</strong> Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. <strong>Syftet </strong>var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Metod:</strong> Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. <strong>Resultat:</strong> Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. <strong>Diskussion:</strong> För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Slutsats:</strong> Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning.</p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. <strong>Aim: </strong>The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. <strong>Method: </strong>The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. <strong>Results: </strong>Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. <strong>Discussion: </strong>In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.</p><p> </p>

Bakgrund: Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. Diskussion: För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Slutsats: Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning. / Background: Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. Aim: The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. Method: The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. Results: Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. Discussion: In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.

Background: Within health care communication is an essential prerequisite for a working system. When communication between different parties works well it results in good care. Communication failure has been proven to be the main reason for adverse events in health care. Another important aspect in the provision of good health care is to have good hand-offs between different health care providers and units. Previous research demonstrates that hand-offs between units are strongly linked to jeopardizing patient safety.   Aim: The aim with this literature review was to identify factors that affect hand-offs between different units Method: A literature review with a thematic analysis of ten qualitative articles  Result: Two themes and four subthemes were identified. “Circumstances during hand-off” with subthemes time available for the hand-off and organizational factors. The other theme was “Communication during hand-off” with subthemes interaction between nurses and what is said. Conclusion: Even though hand-off between units is an indigenous part of health care it is still being affected by factors that could be changed through extracting and implementing evidence-based methods. / Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården utgör kommunikation en viktig förutsättning för ett fungerande system. När kommunikationen mellan olika parter inom vården fungerar bra resulterar detta även i god vård. Brister i kommunikation har visat sig vara en av de största orsakerna till vårdskador. Utöver en god kommunikation är bra överrapporteringar viktiga för att patienter ska få god vård mellan olika vårdpersonal och vårdenheter. Tidigare forskning visar att överrapporteringar mellan olika vårdenheter är starkt förknippat med risker i patientsäkerheten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera faktorer som påverkar överrapporteringar mellan olika vårdenheter. Metod: En litteraturöversikt med en tematisk analys av tio kvalitativa artiklar.  Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. ”Omständigheter under överrapporteringen” med subteman disponibel tid för överrapporteringen och organisatoriska faktorer. Det andra temat var ”kommunikation under överrapporteringen” med subteman interaktion mellan vårdpersonal och vad som sägs. Slutsats: Trots att överrapporteringar mellan olika avdelningar är en naturlig del av vården påverkas de av faktorer som skulle kunna förändras genom framställandet och implementeringen av evidensbaserade metoder.

Bakgrund: Prioriteringar inom primärvård och psykiatrisk vård skiljer sig åt och skapar problem i integreringen när patienter remitteras mellan vårdinrättningarna. Människor som lever med somatisk och psykisk samsjuklighet upplever ofta vården som otillräcklig. Patienter känner sig mer tillfreds med vården när det finns en samverkan mellan de involverade vårdenheterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med samsjuklighet uppfattar samverkan mellan somatisk och psykiatrisk vård. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen frambringade tre kategorier; negativa aspekter av vårdens samverkan, positiva aspekter av vårdens samverkan och samverkan ur ett helhetsperspektiv. Att inblandade parter tog ansvar för omvårdnaden och en icke- fragmenterad vårdorganisation, som hade tät samverkan mellan vårdenheter, upplevdes som positivt. Brist på kontinuitet i patientens omvårdnad skapade frustration. För patienter med psykisk ohälsa kan fragmenterade vårdinsatser vara ett hinder. Om psykiatrisk- och somatisk vård samverkar så att båda instanserna är tillgängliga inom samma enhet gynnar det patienterna. Slutsats: Det finns både organisatoriska och personalrelaterade faktorer som behöver förbättras. God samverkan, tydligt ansvar och en holistisk omvårdnad var de viktigaste fynden i denna litteraturstudie. / Background: Priorities in primary- and psychiatric care differs, generating problems with integration, when patients are referred between care facilities. People with somatic and mental illness often experience care as inadequate. Patients feel more satisfied with the care when there is a cooperation between the care units. Aim: The aim was to describe how adult patients with comorbidity perceive the cooperation between somatic and psychiatric care. Method: The study is a structured literature study with an inductive approach. Result: Three main themes emerged; negative aspects of care cooperation, positive aspects of care cooperation and cooperation from a holistic perspective. It was perceived as positive if parties involved took responsibility for nursing and a non-fragmented care organization that had close cooperation between care units was perceived as positive. Lack of continuity in patient care created frustration and for patients with mental illness fragmented care interventions were an obstacle. If psychiatric-and somatic care cooperate so that access to both instances within the same unit is possible, it is beneficial to the patients. Conclusion: There are both organizational and personnel-related factors in need of improvement. Good cooperation, clear guidelines and a holistic care perspective were the most important findings of this literature study.